Skördarnavigering kring skyddsvärda objekt med GPS-stöd
en navigeringsstudie utförd vid Siljansfors försökspark
GIS i kombination med GPS börjar användas allt mer i det moderna skogsbruket
och då främst till traktplanering och inventering. Tidigare försök har visat att
utrustningen även kan användas som navigeringshjälpmedel i skördare. Siljansfors
försökspark har under en tid koordinatsatt försöksytor med hjälp av en DGPS
mottagare och lagrat detta i ett Geografiskt Informations System (GIS). De vill nu se
på vilket sätt denna geografiska information kan användas tillsammans med en
GPS i en skördare för att hitta och skydda deras försöksytor.
Detta examensarbete syftar till att undersöka hur noggrant en skördarförare kan
gallra intill skyddsvärda objekt, endast med GPS och digitalt kartunderlag som
hjälpmedel. Vidare ingår att utvärdera hur denna nya teknik och programvara
fungerar i praktiskt användande.
Försöket utfördes i en förstagallring av tall inom Siljansfors försökspark. Under
försöket användes två former av skyddsobjekt, kvadrater och cirklar, som utgjorde
en försöksslinga. Objekten mättes in tillsammans med avdelningsgränser,
stickvägar och basvägar med hjälp av en differentiell GPS-mottagare och fördes
sedan in i skördarens fordonsdator. skördarförarens instruktion var att via
navigeringsprogrammet följa planerade linjer runt försöksslingorna.
Resultatet visar att medelavvikelsen mellan planerad körväg och den körda vägen
för fem kvadrater var 4,4 m och standardavvikelsen 2,5 m. Medelavvikelsen för
samtliga objekt (kvadrater och cirklar) var 5,1 m med standardavvikelsen 3,4 m.
Någon signifikant skillnad mellan cirklar och kvadrater kunde inte påvisas. Även om
standardavvikelsen var större för cirkelytorna. Föraren kände också större problem
vid navigering kring cirklar än kvadrater.
Vissa detaljer i navigeringsprogrammets utformning borde ändras och kompletteras
för att få det mer funktionsdugligt. Dessutom måste en mer tillförlitlig positionering
till för att föraren bättre ska kunna orientera sig i terrängen.
skördarföraren var dock positiv till att använda GPS-GIS systemet i skördaren för
att navigera i terrängen. Det här systemet i kombination med förarens synintryck i
terrängen bedöms ge en helhet som många gånger skulle fungera i praktiskt
användande för att skydda och bevara objekt, t ex försöksytor och kulturlämningar.
Slutsatsen av examensarbetet är att skördarföraren inte helt kan förlita sin
navigering på GPS positionen och den digitala kartan. För att säkerställa att
försöksytor förblir oskadade rekommenderas att personal fortsätter att märka och
snitsla försöken. Navigeringssystemet har en positiv effekt då föraren förvarnas på
vad som kommer i terrängen och kan på så sätt vara extra uppmärksam i viktigare
områden.
Keywords: GIS, GPS, DGPS, Farestry planning, Farestry technique,
Siljansfars experimental farest, Harvester