Barns rĂ€dslor och oro i möten med sjukvĂ„rd Författare: Christian Römberg & Pontus Älvehag Sammanfattning Bakgrund: Enligt barnkonventionen rĂ€knas varje mĂ€nniska tills dagen de fyllt 18 Ă„r som barn. Omkring 200 000 barn söker varje Ă„r vĂ„rd pĂ„ akutmottagningar i Sverige och cirka 95 000 barn per Ă„r Ă€r i behov av vĂ„rd pĂ„ sjukhus. I mötet sjukvĂ„rden upplever de flesta barn rĂ€dsla och oro för sjukvĂ„rdsmiljön, sjuksköterskans mediciniska sprĂ„k och beteende vilket kan förstĂ€rka smĂ€rtupplevelsen vid undersökning och behandling. En uppkommen sjukvĂ„rdsrĂ€dsla kan försvĂ„ra framtida sjukvĂ„rdskontakter och skapa otrygghet hos barn. Sjuksköterskans uppgift Ă€r att ge barnet en god omvĂ„rdnad och möjliggöra delaktighet för barnet och nĂ€rstĂ„ende för att dĂ€mpa rĂ€dsla och oro, nĂ„got som regleras genom barnkonventionen och hĂ€lso- och sjukvĂ„rdslagen. Syfte: Att belysa vad som ger upphov till rĂ€dslor och oro hos barn i möten med sjukvĂ„rden som patient. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats.

Som ett sÀtt att effektivisera produktionen har Lean blivit ett populÀrt tankesÀtt inom byggbranschen. Lean har sin grund i bilindustrin och Toyota Production System men har anpassats till förutsÀttningarna inom byggindustrin. Tanken med Lean Àr att öka effektiviteten i produktionen genom att eliminera vÀrdeförluster som förbrukar resurser och inte tillför kunden nÄgot vÀrde. Dessa vÀrdeförluster definieras ofta som slöseri i form av materialspill, tidsförluster, omarbete, överarbete, transporter och lager. Slöseriet i byggprojekt kan motsvara upp till 30-35% av projektets totala produktionskostnad.

I dagslÀget Àr systemet Rakel pÄ vÀg in i det svenska samhÀllet och kommer att anvÀndas av bland annat blÄljusorganisationerna ambulans, rÀddningstjÀnst och polis. Det som utmÀrker Rakel Àr frÀmst den digitala tekniken som innebÀr en förbÀttrad sÀndnings- och mottagarkvalité samt möjligheten att ingÄ i talgrupper. Vid insatser pÄ olycksplatser Àr det viktigt att det finns en bra samverkan mellan blÄljusorganisationerna för att uppnÄ det önskade mÄlet. Förhoppningsvis kommer Rakel att förbÀttra samverkan pÄ olycksplatser och detta projekt undersöker hur de som anvÀnt systemet upplever detta. Dessutom undersöks vilka förvÀntningar som finns hos de som Ànnu inte anvÀnt systemet.

I vÄr uppsats vill vi fördjupa oss i ekologiska klÀder och hur dessa kommuniceras och exponeras i modebutiker. Vi vill förtydliga vad ekologiska klÀder Àr, vilka krav som stÀlls pÄ dessa och hur de kommuniceras ut till konsumenterna i butiken. Det Àr hÄrd konkurrens inom textilbranschen idag och det finns en nedÄtgÄende trend inom handel sÄ att fÄ kunderna att vÀlja den egna butik blir allt viktigare. Sortimentet anses vara ett starkt konkurrensmedel, dÀrför har presentation av sortimentet pÄ bÀsta sÀtt stor betydelse för butikerna. I vÄr studie har vi valt att fokusera enbart pÄ hur butikerna behandlar sitt ekologiska sortiment för kvinnor.

SAMMANFATTNING Undersökningen utgÄr ifrÄn hypotesen att resesÀljare pÄ Stena Lines Resecenter utsÀtts för mer information Àn de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige Àr belÀget pÄ tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte Àr att kartlÀgga informationshantering och utifrÄn kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

SAMMANFATTNING Undersökningen utgÄr ifrÄn hypotesen att resesÀljare pÄ Stena Lines Resecenter utsÀtts för mer information Àn de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige Àr belÀget pÄ tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte Àr att kartlÀgga informationshantering och utifrÄn kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.

En omfattande datorisering inom företagsvÀrlden har skapat ett beroende av informationssystem (IS) som kan hantera och lagra information efter verksamhetens behov. Genom att investera i nya och mer effektiva IS kan verksamheter skaffa sig verktyg dÀr de effektivt kan prioritera och allokera de resurser som finns tillgÀngliga. Detta gör det möjligt att omdefiniera arbetsprocesser och sysselsÀttningsrutiner och dÀrmed spara arbetskraft genom att automatisera och eliminera en del uppgifter. Dock finns det en del faktorer som pÄverkar implementeringen av IS, exempelvis brist pÄ resurser, teknik och kompetens. Dessa faktorer gör det mÄnga gÄnger mer problematiskt att utveckla IS i utvecklingslÀnder.Syftet med studien Àr att undersöka hur en organisation med begrÀnsade resurser, kan effektiviseras genom att anvÀnda sig utav Lean IT.

SAMMANFATTNING Undersökningen utgÄr ifrÄn hypotesen att resesÀljare pÄ Stena Lines Resecenter utsÀtts för mer information Àn de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige Àr belÀget pÄ tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte Àr att kartlÀgga informationshantering och utifrÄn kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

I forskning som finns att tillgÄ stÄr det att det ofta Àr mer naturligt att lÀra sig skriva före att lÀsa. I skrivandet vÀljer eleverna sjÀlva vad som ska stÄ i texten medan i lÀsningen sÄ Àr det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att anvÀnda sig av vÀlbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehÄlla, för barnet, mindre kÀnda eller helt obekanta ord En trygg lÀrandemiljö Àr viktig dÀr barnen fÄr möjlighet att kÀnna att de utvecklas och lÀr sig saker pÄ egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stÀrks i sin sjÀlvkÀnsla medan en elev som tidigt fÄr uppleva motgÄng i lÀs- och skrivinlÀrningen fÄr ofta en negativ sjÀlvbild vilket pÄverkar elevens uppfattning om skolan och skolgÄngen. AnvÀndandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag.

SAMMANFATTNING Undersökningen utgÄr ifrÄn hypotesen att resesÀljare pÄ Stena Lines Resecenter utsÀtts för mer information Àn de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige Àr belÀget pÄ tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte Àr att kartlÀgga informationshantering och utifrÄn kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

MÄlet med denna uppsats var att undersöka vilka kommunikativa strategier personer inom PR- och informationsbranschen arbetar efter för att bygga upp och stÀrka sina personliga varumÀrken i sociala medier. Studiens huvudfrÄga lyder ?Vilka kommunikativa strategier anvÀnder mÀnniskor inom PR- och informationsbranschen för att stÀrka sitt personliga varumÀrkesbyggande i sociala medier??. Syftet med studien var tudelat, dels ville vi bidra med djupare förstÄelse kring vad det finns för drivkrafter bakom personligt varumÀrkesbyggande i sociala medier och dels ville vi bidra med nya infallsvinklar och ett nytt empiriskt material till den samhÀllsvetenskapliga forskningsfronten.Studiens teoretiska ramverk utgÄr frÄn varumÀrkesteori, Erving Goffmans teori om sjÀlvpresentation samt Pierre Bourdieus teori om kapital och social positionering. Studien Àr genomförd med kvalitativa metoder, för det första har vi tagit del av aktuell forskning pÄ omrÄdena sociala medier och personligt varumÀrkesbyggande, vi har Àven gjort en innehÄllslig kartlÀggning av tio digitala personliga varumÀrken samt genomfört intervjuer med personerna bakom varumÀrkena.

PÄ senare Är har profilering blivit allt vanligare bland alla typer av organisationer, Àven bland myndigheter sÄsom lÀrosÀten. Vi har valt att studera Lunds universitet samt Malmö högskola och vill med vÄr uppsats bidra till en ökad förstÄelse för lÀrosÀtenas image bland studenter. Vi vill ocksÄ undersöka hur medarbetarna pÄ lÀrosÀtenas informationsavdelningar ser pÄ lÀrosÀtenas profil. DÀrmed Àmnar vi studera hur koherent lÀrosÀtenas uppfattning om den egna profilen Àr med imagen bland studenterna. Med bÀttre kÀnnedom om förhÄllandet mellan profil och image tror vi att lÀrosÀten kan förbÀttra sin kommunikation med, och förstÄelse för, studenterna.

Bakgrund: I skolor i Sverige och övriga vÀrlden finns ett antal elever som inte förmÄr att komma till skolan. Dessa elever brukar benÀmnas hemmasittare. Orsakerna bakom den lÄnga ogiltiga frÄnvaron kan vara mÄnga och olika. Mina egna upplevelser som klassförestÄndare för en hemmasittare fick mig att fundera pÄ om eleven kunde arbeta med lÀroplanens centrala innehÄll och nÄ kunskapskraven oavsett tid och plats för arbetet och om skolarbete skulle kunna göras över sociala medier. Jag reflekterade ocksÄ över om det kan vara lÀttare att börja komma till skolan efter lÄng tids frÄnvaro om man presterar först, Àn att tvingas till skolan för att börja prestera.