Syftet med vår studie var att undersöka förskollärares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljön och dess betydelse för barns lärande i förskolan. Med inspiration från fenomenologin har vi utfört kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på fem olika förskolor. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är: Vad har pedagoger för uppfattning kring arbetet och utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Hurdana uppfattningar har pedagoger om vad som kännetecknar en god fysisk inomhusmiljö? Hur uppfattar pedagoger den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande? Resultatet påvisar att den fysiska inomhusmiljön är en grundsten för att allt annat ska fungera och vid utformningen så tas utgångspunkten i barngruppens intressen och behov. En god fysisk inomhusmiljö ska vara lustfylld och locka barnen till att vilja leka.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om thailändska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien är intervjuer om äldre thailändska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gått i svensk skola mellan 6 till 12 månader har observerats i skolan. Referensramen är en jämförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhällsförhållanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen är interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka om pedagogerna medvetet stödjer förskolebarns språkutveckling genom att aktivera barnens koncentrationsförmåga med hjälp av instrumentalmusik. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning via internet bland pedagoger inom förskolan.  Resultatet från undersökningen visar att instrumentalmusik enligt pedagogerna kan användas för att stärka barns koncentrationsförmåga, samt att de anser att koncentrationsförmågan i sin tur har positiv inverkan på barns språkutveckling. Dock tyder resultatet på att inte alla respondenter gör den kopplingen hela vägen. De flesta ser sambandet mellan instrumentalmusik och koncentration respektive mellan koncentration och språkutveckling, men de kopplar inte ihop alla tre komponenterna.

Koncentrationssvårigheter är något som förskollärare bör ha kännedom om för att kunna möta barnen i förskolan. En pedagogisk filosofi som är aktuell är Reggio Emilia. Därför var syftet med studien att ta reda hur förskollärare på fyra Reggio Emilia-inspirerade förskolor, säger sig arbeta med och förhålla sig till barns koncentrationssvårigheter. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och valt intervju med halvstrukturerade frågor som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat fyra förskollärare som alla arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor.

Musikbranschen är en bransch som växer sig allt starkare i dagens samhälle och många människor väljer en yrkesbana inom musiken. För professionella sångare och sångerskor skiljer sig arbetssituationen starkt från de flesta andra yrken. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod undersöka professionella sångares situation vad gäller deras arbete och deras upplevelser av hur de påverkas av sina arbetsförhållanden på ett emotionellt plan. Sex yrkesverksamma sångare och sångerskor inom populärmusikgenren intervjuades. Resultatet av en tematisk analys visade på många problematiska aspekter av att arbeta som sångare eller sångerska inom populärmusik och beskrev hur deltagarna valt att hantera dessa, men visade även framförallt på att samtliga deltagare trivs med sitt yrkesval och anser att de positiva aspekterna väger tyngre än de negativa.

Detta examensarbete hade syftet att undersöka vilken syn ett arbetslag med förskollärare har på temat barns sexualitet. Studiens huvudfrågor handlade om hur medvetna pedagogerna i förskolan är om barns sexualitet, hur förskollärarna reflekterar och agerar kring ämnet och barnens sexuella lekar. En utav huvudfrågorna var vilket utrymme barns sexualitet får i vardagen på förskolan. Den tidigare forskningen är överens om att barns sexualitet länge varit tabubelagt och inget som förskollärare har talat öppet om varken med varandra eller med barnen. Den tidigare forskningen är även överens om att det är viktigt för förskollärare och andra vuxna att tala med barnen om deras sexualitet, och att använda ord och begrepp som är lätt för barnen att förstå för att göra barnens sexualitet synlig och bekräftad. I den teoretiska delen behandlades tidigare forskning med ett urval av forskare som behandlar barns sexualitet och sexuella lekar. Studiens empiriska underlag består av semistrukturerade intervjuer som riktats till ett arbetslag med fyra kvinnliga förskollärare.

Som blivande pedagoger inom förskolan fanns ett stort intresse att undersöka om portfolio bidrar till barns förståelse för sitt eget lärande. Vi har samlat information från olika källor men även använt den kvalitativa metoden intervjuer där barn i femårsåldern har deltagit. Vår slutsats efter denna studie är att barnen till viss del förstår och ser sitt eget lärande med hjälp av portfolio som verktyg. Barnen tycker att det är roligt att spara teckningar och foton för att kunna se tillbaka. Utifrån litteraturen vi studerat och de resultat vi fått anser vi att arbetet med portfolio är något som har stor potential att synliggöra barns lärande och därigenom skapa en förståelse för detta.

AbstractMeningsskiljaktigheter och konflikter är en del av vardagen i förskolan. Vårt syfte med denna rapport är att få en insikt i fyra-femåriga barns tankar och känslor kring eventuella konflikter på förskolan samt deras hantering av dessa. I vårt intresse finns även ett visst genusperspektiv; som här innefattas av att eventuellt upptäcka skillnader i flickors respektive pojkars konflikthanteringsmetoder.Rapporten består av en forskningsbakgrund där författare och forskare, specialiserade inom området, ger sin uppfattning kring ämnet. Med tanke på betydelsen av sampel mellan barn och fokus på barns känslor och tankar i denna rapport, är det sociokulturella perspektivet lämpligt som utgångspunkt. Vi tar i forskningsbakgrunden bland annat upp barns utveckling av den empatiska förmågan, förmåga till samspel samt konflikter och utanförskap.

The aim of the current study was to examine the radical right-wing sympathizers in Sweden. To fulfill this aim, a quantitative case study on Sweden Democrats sympathizers was conducted. More specifically, this study has examined socio-economic backgrounds and political attitudes of the Sweden Democrat sympathizers. The results show that sympathizers of Sweden Democrats are higher among younger people and men. The results also show a higher support for Sweden Democrats among people with lower education and low income that also live in small towns and in the countryside.

Empati är en medfödd förmåga som utvecklas genom samspel och kommunikation med andra. Empati handlar om förmågan att sätta sig in i en annan människas situation, genom att känna igen känslor och tankar som man upplevt tidigare. Förskolan ska bidra till att barn utvecklar förmåga till empati och omtanke om andra. För att stödja barns empatiska utveckling är det viktigt att personalen ger stöd i de känslomässiga situationer som sker på förskolan. Det är också viktigt att pedagoger fungerar som en förebild för barnet och visar respekt och tolerans för andra människor.

Uppsatsens mål är att beskriva planeringsmetoder och arbetssätt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha många olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rätt att uttrycka sina åsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsättet kan planering för barn både innebära metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men också metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hänsyn till. Planering för barn skapas på olika nivåer i samhället.

Syftet med studien var att belysa hur några förskollärare ser på och förhåller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats låg till grund för studien och med hjälp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har åtta förskollärare intervjuats på olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvärvetenskapliga perspektiv på utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollärarnas uppfattning om utomhuspedagogik där platsen för lärandet framhålls - lärande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollärarna ser främst till var lärandet sker och inte till hur, när och varför lärande sker utomhus i deras syn på begreppet.

Mårtensson (2011) har på begäran av Naturvårdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hälsa. I rapporten hävdar Mårtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen håller på att förändras i takt med den växande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det är att barn är ute och leker då de samtidigt lär känna omgivningarna för att på så sätt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor är det ingen risk att barn blir stillasittande då de är ute så mycket och rör på sig..

BVC-sjuksköterskor i Sverige träffar regelbundet i stort sett alla familjer under barns första levnadsår, vilket ger dem möjligheter att arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Arbetet med att främja hälsa kan påbörjas mycket tidigt i livet genom generella insatser inom barnhälsovården. Bristande samspel mellan föräldrar och barn under spädbarnstiden kan leda till bestående negativa följder för barns utveckling och beteende. Syftet med studien är att undersöka hur BVC-sjuksköterskor beskriver sitt hälsofrämjande arbete för att underlätta trygg anknytning och gott samspel mellan spädbarn och föräldrar. Åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Teknisk gymnasieutbildning har genomgått stora förändringar de senaste åren och nya ämnen har kopplats till teknikområdet. Har det vidare teknikperspektivet också vidgat elevrekryteringen? Manliga elever på två skilda teknikinriktningar, ingenjör och arkitektur, har genom enkäter och intervjuer besvarat frågor som rör deras motiv, intressen och framtidsplaner. Ur ett genusperspektiv behandlas männens upplevelser kring teknik och genus. Utifrån resultatet har tre elevtyper blivit synliga: teknikern, kreatören och surfaren. Teknikern och kreatören är båda målmedvetna i sina studier och framtida yrkesval.