Hur sjÀlva leken och barns utveckling pÄverkas av naturen och vÀrdet av naturlekplatser har tidigare haft lÄg prioritet inom forskningen men Àr idag ett mycket diskuterat Àmne. Genom att gamla planeringsnormer om avstÄnd, innehÄll och storlek pÄ lekplatserna har tagits bort finns en risk för att barns möjligheter till att leka utomhus minskar. Vikten av en sÀker lekplats har kommit att ta allt mer fokus. För att studera de förÀndrade förutsÀttningarna för barns utomhuslek riktar sig dÀrför detta arbete mot de skillnader i anlÀggning och skötsel som förvaltare upplever mellan naturlekplatsen och den prefabricerade lekplatsen. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie över vad forskning och litteratur visar gÀllande barns lek.

Den hÀr studien handlar om vad pedagoger ute i verksamheten anser om förskolans roll att frÀmja barnens rörelse och hÀlsa. De frÄgor som besvaras Àr: Hur tÀnker pedagoger om begreppet hÀlsa och hur kan förskolan bidra till en sund hÀlsa? Hur ser pedagogerna pÄ barn och rörelse utifrÄn den dagliga verksamheten? Vilken betydelse tillskriver pedagoger miljön i samband med barns rörelse?Den teoretiska del tar upp olika synsÀtt pÄ rörelse ur historisk synvinkel. Det presenteras Àven tvÄ olika perspektiv att se pÄ rörelse och lek. Miljöns betydelse för barnens möjligheter till rörelse, samspel, identitet och lek kommer ocksÄ att behandlas.

Kambodja Àr ett av de fattigaste lÀnderna i Sydostasien, mÄnga mÀnniskor lider av nedsatt hÀlsotillstÄnd efter alla Är av krig. Syftet med studien Àr att beskriva hÀlsoarbetarnas erfarenheter av att frÀmja barns hÀlsa i Kambodja. Studien utfördes enligt en kvalitativ metod och bestÄr av intervjuer som utfördes med hÀlsoarbetare som arbetar inom statliga, icke statliga organisationer och pÄ privat klinik. Intervjuer och textmaterial analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att pÄ statlig nivÄ ges möjligheter att arbeta hÀlsofrÀmjande för att kunna pÄverka barns hÀlsa och pÄ den praktiska nivÄn visar sig dock begrÀnsningar i form av olika hÀlsohinder.

I studien undersöks hur barns lÀsvanor och lÀsintresse ser ut pÄ fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande lÀsutvecklingsresultat som framgÄr i aktuella studier ochundersökningar. En enkÀtundersökning har genomförts i Ärskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger pÄ frÄgestÀllningar kring barns lÀsning och hur desjÀlva ser pÄ sin lÀsning pÄ fritiden, samt var de fÄr sin inspiration till lÀsning ifrÄn.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill lÀsa om det som intresserar dem.Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ största kategorier av texter barn helst anvÀnder sigav vid lÀsning pÄ fritiden Àr av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till lÀsning av sina vÄrdnadshavare följt avlÀrare.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Jag beundras av barns sÀtt att se pÄ vÀrlden. Deras Àrlighet, nyfikenhet och förmÄga att sÀga precisvad de tycker och tÀnker. Hur barn ser pÄ allting med nya ögon och hur de kan förklara saker ochting pÄ det mest sjÀlvklara sÀtt. Dessa egenskaper försvinner med tiden och i takt med att vi blirÀldre, men det Àr nÄgonting jag vill bevara. Jag vill i mitt projekt överföra barns tolkning ochförstÄelse av begrepp till objekt och produkter..

Abstract Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare förhÄller sig till barns fria lek i förskolans inomhusmiljö samt i vilken utstrÀckning förskollÀrarna Àr delaktiga i barns lek. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr utifrÄn Batesons kommunikationsteori. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) lyfter fram leken som betydelsefull och som en central del i förskolans verksamhet. I forskningsbakgrunden presenteras den teoretiska utgÄngspunkten tillsammans med andra teoretiska och vetenskapliga tankar om lek samt olika infallsvinklar om lekens betydelse för barn och pedagogens roll i leken. Tidigare forskning har pÄvisat att pedagoger bÄde ska delta och inte delta i barns lek.  Barns villkor att leka kan variera, dÄ den dagliga verksamheten med rutiner och planerade aktiviteter kan uppta dyrbar lektid för barn. En kvalitativ observationsmetod med videokamera och fÀltanteckningar har anvÀnts i studiens empiriska undersökning.

There is an ongoing discussion in Sweden about child perspective and child?s perspective.The municipalities? family law units are required to include these perspectives in their investigations. But how do they affect the outcome of custody investigations? This essay addresses that issue. I have looked at how much say children have and how much they participate in their custody investigations.

Undersökningen Àr utförd med hjÀlp av kvalitativa forskningsstrategier, dÀr tvÄ metoder valts ut för att anvÀndas som komplement till varandra. En del genomförde eleverna individuellt genom att rita vars en teckning och den andra delen var en gruppinteraktion som spelades in och transkriberades. Syftet var att ta reda pÄ vilka tankar elever mellan nio och elva Är har om framtiden om 25 Är, med fokus pÄ miljö, samt att undersöka hur de pratar om detta. Vidare har vi tittat pÄ handlingskompetensens betydelse i utbildning för hÄllbar utveckling och hur handlingskompetens kan uppnÄs. Undersökningen gjordes i tre klasser pÄ tvÄ olika skolor och resultatet visar att drygt en femtedel av de elever som deltog pÄ nÄgot sÀtt tog upp miljön nÀr de redogjorde för sina tankar om framtiden om 25 Är.

Syftet med vÄr studie Àr att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och Àven arbetssÀttets eventuella brister. Genom vÄr studie vill vi fÄ reda pÄ vad pedagogerna pÄ sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill Àven fÄ syn pÄ hur de medverkande barnen upplever att vistas pÄ utomhusförskola. Vi har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssÀttet kan vi genom vÄr studie urskilja? Hur pÄverkar utomhuspedagogik barnets hÀlsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vÄr studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg pÄ vÀgen mot hÄllbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas pÄ utomhusförskola? I vÄr undersökning har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa metoder.

Syftet med studien Àr att bidra till att utveckla större förstÄelse kring förskollÀrarnas tankar om lek och lÀrande, pÄ vilket sÀtt förskollÀrarna Àr delaktiga i barns lek och lÀrande samt vilken betydelse miljö och material har för barnens lek och lÀrande. FörskollÀrares arbetsuppgifter har pÄ senare Är blivit mer komplexa och tar mer tid frÄn barngrupperna. VÄrt syfte har vÀxt fram genom att vi ser detta som ett problem eftersom det begrÀnsar förskollÀrarnas tid för delaktighet i barnens lek och andra aktiviteter. Studien tar utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnÄ studiens syfte och besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling av empirin.

Titel: TevevÀrlden och barns drömyrke Författare: Dan Jönsson Typ av arbete: Examensarbete inom lÀrarprogrammet Tevetittandet har en stor plats i mÄnga barns vardag och utbudet av kanaler och programtyper Àr stort. En frÄga som ofta kommer upp Àr hur detta pÄverkar vÄra barn och vilka konsekvenser det kan fÄ. Syftet med min undersökning Àr att studera eventuella kopplingar mellan barns tevetittande och barns tankar kring deras framtida yrkesval. Med koppling till mitt syfte utgick jag frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad anger barn som sitt drömyrke och finns det samband mellan favoritprogram och deras drömyrke? Studien Àr av kvantitativ modell och utförd med hjÀlp av enkÀtfrÄgor.

Tysta och blyga barn Àr ofta de som lÀmnas Ät sidan eller fÄr vÀnta med att fÄ sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog Àr det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig sjÀlva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och nÀr blir insocialisering ett vÀrde som bör överordnas barnets fria val?I denna essÀ undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstÄ dessa barns behov och förhÄlla mig till dem utifrÄn begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bÀsta. Jag kommer att utgÄ frÄn nÄgra problem frÄn min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjÀlp av olika synsÀtt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism..

Svenska elevers lÀsförstÄelse minskar och vÄra barns intresse för böcker och lÀsning likasÄ, vilket fick mig att fundera över den roll vi pedagoger spelar i denna utveckling. Syftet med min undersökning var att undersöka om höglÀsning anvÀnds som metod inom förskolan, samt att fördjupa förstÄelsen för vilken betydelse höglÀsning anses ha för barns sprÄkutveckling. Tidigare forskning tyder pÄ att höglÀsning i förskolan pÄ mÄnga sÀtt kan bidra till att öka barns sprÄkliga medvetenhet, samt vara en förutsÀttning för deras fortsatta sprÄkutveckling. Vidare pekar tidigare forskning pÄ vikten av engagerade och pÄlÀsta pedagoger som kan vÀgleda och hjÀlpa barnen pÄ sin vÀg till lÀslust och lÀrande. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom enkÀter besvarade av 72 pedagoger pÄ sex förskolor. Resultatet visar att samtliga pedagoger Àr medvetna om att höglÀsningen har positiva effekter pÄ barns sprÄkutveckling. HöglÀsning Àr till övervÀgande del en planerad aktivitet men Àven en spontan sÄdan.

Syftet med denna studie Àr att studera förskolegÄrdars naturmiljöer och utifrÄn resultatet ta fram förslag pÄ ÄtgÀrder som kan berika gÄrdarna med ytterligare naturinslag. Dessa ÄtgÀrder kan ge möjligheter som kan frÀmja barns naturmöten, lek, lÀrande och utveckling. Genom en kvalitativ fallstudie som innefattade rundvandringar pÄ förskolegÄrdarna samt intervjuer av förskolepersonal och förskolebarn, fick vi förstÄelse för betydelsen av förskolegÄrdarnas naturmiljöer. Resultatet visar att all förskolepersonalen önskade mer natur pÄ sina gÄrdar och de nÀmnde till exempel att mer vÀxtlighet kan berika förskolegÄrdarna med naturmiljö. Vidare visar resultatet Àven hur förskolepersonalen i nulÀget arbetar med natur pÄ förskolegÄrden för att öka barns naturintresse samt hur barn anvÀnde förskolegÄrdens naturmiljö.