Syftet med detta examensarbete var att undersöka nÄgra förskollÀrares instÀllning till barns inflytande i förskolans musikverksamhet. De frÄgestÀllningar som besvarades i arbetet var: Hur pÄverkar förskollÀrarnas barnsyn vilket inflytande barn fÄr i förskolansmusikverksamhet? Vilka möjligheter och hinder ser förskollÀrarna för barns inflytande över förskolans musikverksamhet? Vilket vÀrde sÀtter förskollÀrarna pÄ barns egen musikkultur, samt hur tar de tillvara denna i pedagogiskt syfte? Den metod som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att alla förskollÀrarna har goda intentioner nÀr det kommer till barns inflytande, men i praktiken lever de inte alltid upp till dessa. De begrÀnsar istÀllet barnen genom vilka möjligheter de erbjuder i frÄga om handlingsutrymme och material.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

SammanfattningDet finns olika forskning om lek ur barn och pedagogers perspektiv. Vi har uppmÀrksammat att det Àr brist pÄ forskning om förÀldrars syn pÄ den fria leken. Och vi kunde inte hitta nÄgon avhandling om barns fria lek ur förÀldraperspektiv. DÀrför valde vi att lÀsa olika avhandlingar som handlar om lek ur olika perspektiv. Hiorth (1996) har i sin avhandlingBarns tankar om lek kommit fram att barn sjÀlva skapar lekens innehÄll.

I förskolan sker det hela tiden möten mellan barn och vuxna och dessa möten har en stor inverkan pÄ barns utveckling. Vi valde att göra denna undersökning dÄ syftet var att se vad förskollÀrare har för förhÄllningssÀtt till genus i barnböcker. Studien har genomförts genom intervjuer med tre förskollÀrare i tvÄ olika kommuner i Mellansverige. Intervjuernas resultat har varit grunden för underlag till vÄr analys och diskussion. I resultatet framgick det att förskollÀrares förhÄllningssÀtt till genus Àr viktigt för utvecklandet av barns vÀrderingar och attityder kring könsroller och att barnböcker kan vara ett sÀtt att överföra dessa vÀrderingar pÄ.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring flersprÄkighet. De frÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn Àr följande: Hur uppfattar pedagoger att de förhÄller sig till flersprÄkighet och hur uppfattar pedagoger att de stödjer flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vi genomförde en kvalitativ undersökning i form av intervjuer dÀr totalt fyra pedagoger intervjuades. I undersökningen har vi en fenomenografisk ansats, vilket innebÀr att vi inte letat beskrivningar av hur nÄgonting Àr, utan hur det uppfattas. Resultatet visar att pedagoger har svÄrigheter med att definiera begreppet flersprÄkighet och ser det som ett samlingsnamn till flera olika begrepp.

Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och synliggöra fritidshemmets material för att öka barnens intresse för matematik. Studien tar Àven upp hur pedagogerna stimulerar barnen lÀrande och utveckling i det matematiska tÀnkandet. Pedagogerna intervjuades med öppna frÄgor för att ta tillvara deras individuella Äsikter. Resultaten presenteras i olika delkapitel. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger anvÀnder sig av fritidshemmets material och aktiviteter för att hjÀlpa barnen att utveckla sitt matematiska tÀnkande.

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

Syftet med studien var att undersöka förskollÀrarnas roll under barns fria lek i förskolan och förskoleklass samt vilken respons barnen fÄr av förskollÀrarna under den fria leken. (hur barnen blir uppmuntrande av förskollÀrarna under den fria leken). En kvalitativ metodologisk ansats i form av totalt Ätta observationer och fyra semistrukturerade intervjuer anvÀndes. Resultaten visade att samtliga förskollÀrare tyckte att den fria leken Àr den centrala delen i barns liv. Observationerna visade att det Àr betydelsefullt att vuxna finns i nÀrheten av barns fria lek, för att förskollÀraren ser vad barnen gör och vilka material de anvÀnder i sina fria lekar.

Title: Are we born gifted or can we learn and teach our children to be musically interested? The aim of this study is to evaluate how we influence the development of musicality in children. The study included 30 persons divided into three groups (ten members in each group). Group 1 consisted of pregnant women. Group 2 consisted of parents of babies age 0 to 1 year old and group 3 teenage parents.

Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser pÄ barns tidiga sprÄkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver ocksÄ hur vi förstÄr begreppet ?musik?, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet Àr musikaliska samt varför musik kan anvÀndas som ett verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella anvÀndande av sprÄket.Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att, med hjÀlp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollÀrare resonerar kring sin anvÀndning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollÀrare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vÄr studie visar att musik anvÀnds flitigt i förskolorna men oftast utan nÄgot sÀrskilt mÄl och syfte relaterat till sprÄkutveckling.

Uppsatsen handlar om lekens betydelse för barns inlÀrning. För att fÄ fram vÄrt resultat har vi gjort intervjuer, samtalat och observerat. Leken i förskolan och skolan anvÀnds flitigt i de lÀgre Äldrarna, i de högre Äldrarna Àr undervisningen mer knuten till lÀroböcker. I vÄr undersökning fick vi fram att leken har en viktig betydelse för barns inlÀrning..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger tÀnker kring fenomenet samling. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur musik skulle kunna anvÀndas i samlingar. För att ta reda pÄ detta delades enkÀter ut till olika förskolor i Malmö. Observationer genomfördes för att fÄ exempel pÄ hur musik kunde anvÀndas i en samling. Stor del av litteraturen har kretsat kring barns intresse, erfarenheter och aktiva barn kopplat till samlingar.

Barn har andra behov Àn vuxna vilket inte alltid beaktats i vÄrt samhÀlle och vÄrden. Barn har haft en lÄg stÀllning i sjukvÄrden men den har stÀrkts allt mer. Idag vÄrdas de flesta barn pÄ sÀrskilda barnavdelningar och deras förÀldrar fÄr vara nÀra sina barn. Barns rÀdsla för sjukhusvÄrd varierar med deras Älder och mognad. Syftet med detta arbete var att fÄ förstÄelse för barns och förÀldrars behov av förberedelse i samband med barns sjukhusvistelser.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger planerar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. Avsikten med studien Àr att ta reda pÄ vilket syfte pedagogerna har med upplÀgget av verksamheten och vem som har inflytande och styr över detta. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur resonerar arbetslaget kring sin roll i barnens utveckling? vilket syfte har pedagogerna med de planerade aktiviteterna? hur konkritiserar pedagogerna planeringen i det vardagliga arbetet? och vem har inflytande och pÄverkar verksamhetens planering? Dessa frÄgor har vi kunnat besvara genom att intervjua fyra pedagoger. Vi har valt att analysera vÄra data utifrÄn styrdokumenten och begreppet didaktik.