I denna empiriska studie behandlas miljöundervisningen för en hÄllbar utveckling, utifrÄn fritidspedagogers och fritidshemmets perspektiv. Syftet med studien var att undersöka fritidshemmets syn pÄ begreppet hÄllbar utveckling och lyfta fram hur fritidspersonalen arbetar med hÄllbar utveckling. En kvalitativ intervjustudie lÄg till grund för data insmlingen och resultatet visar att fritidspedagogerna i sin miljöundervisning frÀmst ser begreppet som naturvetenskpligt dÀr de i praktiken arbetade med kÀllsortering och Ätervinning. En viktig del i fritidspedagogernas arbetssÀtt var att arbeta utifrÄn ett socialt perspektiv, dÀr undervisning skedde i diskussion och dialog med eleverna. .

Projektet har undersökt om medveten motoriktrÀning ger nÄgra eventuella effekter un-der en sjuveckorsperiod. Projektet ger en bild av hur barns motoriska förmÄga kan för-bÀttras under denna relativt korta tidsperiod. TvÄ barngrupper med 12-15 barn/grupp deltog i projektet, en grupp med fyraÄringar och en grupp med femÄringar, Under pro-jektets gÄng hade barngrupperna vars en timme varje vecka under en sjuveckorsperiod som Àgnades Ät medveten motoriktrÀning med fokus pÄ momenten springa, hoppa och krypa. Vid första och sista tillfÀllet observerades barnen med utgÄngspunkt i ett obser-vationsschema som skapats med inspiration frÄn MUGI observationsschema (Ericsson, 2005). Projektet visar att medveten motoriktrÀning under en sjuveckorsperiod ger viss utveckling av barns motoriska fÀrdigheter nÀr det gÀller att springa och hoppa.

?Jag vill ta en bild pÄ det som jag önskar mig? En fallstudie om barns möjlighet att styra dokumentationstillfÀllen pÄ en förskola. Under de senaste Ären har det skett stora förÀndringar i den Svenska förskolan. LÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010 dÀr strÀvansmÄl och riktlinjer togs bort respektive lades till. I samband med detta betonade utbildningsdepartementet (2010) syftet med anvÀndning av dokumentation, uppföljning och utvÀrdering, Àven kÀnt som pedagogisk dokumentation. Pedagogisk dokumentation ska synliggöra hÀndelser samt hjÀlpa pedagoger att fÄ en förstÄelse för vad som sker i en verksamhet.

Med rörelsefrihet skapas förutsĂ€ttningar för ett hĂ€lsosamt och aktivt liv för barn. Med chans att pĂ„verka och att uttrycka sin mening skapas förutsĂ€ttningar för ett socialt hĂ„llbart liv. Detta Ă€r essensen i bakgrunden till varför jag anser att det Ă€r viktigt att frĂ€mja rörelsefrihet utmed skolvĂ€gar samt frĂ€mja en utveckling av att ta hĂ€nsyn till barns perspektiv i planeringsprocesser. I kandidatexamensarbetet kommer undersökas vad som frĂ€mjar eller motverkar rörelsefrihet för barn i stadsmiljöer samt hur barn kan vara potentiella experter i studier. Kandidatexamensarbetet Ă€r en vetenskaplig uppsats baserad pĂ„ litteraturstudier, en förelĂ€sning pĂ„ Malmö högskola samt en fallstudie pĂ„ Monbijouskolan i centrala Malmö. Ett hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt har anvĂ€nts under arbetets gĂ„ng och fallstudien Ă€r genomförd ur ett barns perspektiv. Fallstudien berör skolvĂ€gar i centrala Malmö, till Monbijouskolan och har genomförts i en tredjeklass genom tre delundersökningar; skriftliga frĂ„gor, teckningar och en gruppintervju med en fokusgrupp. NĂ€rmiljön Ă€r viktig för socialisation, hĂ€lsa och utveckling hos barn. TillgĂ€ngligheten till nĂ€rmiljön Ă€r dock ofta begrĂ€nsad pĂ„ grund av framförallt trafik, rörelsefriheten Ă€r dĂ€rför begrĂ€nsad för mĂ„nga barn exempelvis lĂ€ngs skolvĂ€gar. FörĂ€ldrar med ansvar för sina barn Ă€r de som kan pĂ„verka barnets rörelsefrihet i första hand. Trafikmiljöstress Ă€r ett hinder för att förĂ€ldrar ska frĂ€mja rörelsefriheten för barn. ÅtgĂ€rder i den fysiska miljön sĂ„som; hastighetsdĂ€mpande Ă„tgĂ€rder, god sikt, avgrĂ€nsande Ă„tgĂ€rder, underlĂ€tta för genvĂ€gar, frĂ€mja praktiska lösningar samt undvika trafikmiljöstress kan frĂ€mja barns rörelsefrihet samt minska trafikmiljöstressen hos bĂ„de förĂ€ldrar och barn. Monbijouskolan i Malmö ligger centralt i Malmö och har hĂ„rt trafikerade gator kring sig. En klass pĂ„ skolan berĂ€ttade om sina erfarenheter av sin skolvĂ€g skriftligt, bildligt och muntligt och kommenterade dĂ„ sĂ„vĂ€l trafik som hĂ€ndelser och ting utmed vĂ€gen. Barnen utgjorde en god kĂ€lla till information om nĂ€rmiljön kring skolan. Mycket tack vare att tre olika insamlingsmetoder anvĂ€ndes kunde bilden av barnens skolvĂ€g bli mer nyanserad. Det Ă€r viktigt att argumentera för sĂ„vĂ€l att barn ska ha tillgĂ„ng till en god skolvĂ€g men ocksĂ„ för varför barnen ska fĂ„ ge uttryck till sin syn pĂ„ skolvĂ€gens brister och vinster..

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrares kunskaper om och förhÄllningssÀtt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa kunskaper pÄverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju, dÀr respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlÀgga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanstÀllts utifrÄn fem kategorier. Studien tar sin utgÄngspunkt i literacy-forskning, som beskriver mÀnniskans socialisering i den skriftsprÄkliga vÀrlden. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling Àr varierande, och kan ofta hÀrledas till förskollÀrarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen pÄ förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framstÀlls betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Syftet med arbetet har varit att fÄ en fördjupad bild av vad begreppet EQ, emotionell intelligens handlar om. Följande tvÄ frÄgor har anvÀnts: Vad Àr EQ? Hur ser lÀrare pÄ begreppet EQ och arbetet med barns sociala och emotionella utveckling? LitteraturgenomgÄngen innehÄller förutom de fem grundpelarna inom EQ, ocksÄ en del allmÀnna tankar runt begreppet, samt hur skolans roll i barnens utveckling ser ut och vad Lpo-94 sÀger oss. Den senare delen av arbetet bestÄr av en sammanstÀllning av fyra kvalitativa djupintervjuer gjorda med grundskollÀrare som arbetarmed EQ i skolan. Min slutsats Àr att arbetet med EQ bör genomsyra och ingÄ som en naturlig grundtanke i dagens skolarbete.

Abstrakt Malmström, Elisabet och Raisi-Lundström, Minoo (2013). Barns inflytande i tvÄ kommunikationsförskolor ? med fokus pÄ den fysiska miljön. ChildrenŽs participation in two language preschools ? with a focus on the physical environment.

Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa hur förskollÀrare tÀnker kring barns grovmotoriska utveckling i dag jÀmfört med för femton Är sedan. Vi vill Àven skapa en förstÄelse för varför och hur en eventuell förÀndring har skett. Detta gör vi genom att frÄga hur pedagogens förhÄllningssÀtt till barns grovmotoriska utveckling ser ut idag jÀmfört med för femton Är sedan. Undersökningen följer kvalitativa forskningsmetoder med intervjuer under fysiska möten. Resultatet visar att grovmotorisk trÀning har ett mindre utrymme i förskolan i dag jÀmfört med för femton Är sedan och det Àr frÀmst tre faktorer som pÄverkar hur mycket det blir ? tid, gruppstorlek och medvetenhet.

The aim of this study was to investigate which elements that functioned in a positive way on the natural behaviors of dairy cattle among KRAV certificated and conventional farms. The study was based on reading of earlier research and completed by interviews with farmers, animal health inspectors and consumers. The results showed us that the KRAV certificated farms used only loose housing barns and that the cattle were allowed a pasturetime of five months, or more, in one year. Our interviews with the consumers confirmed that KRAV was a well known trademark. The conventional farms were more flexible in their choice of housing systems, and used both loose housing barns and barns with the cattle tethered.

Det blir allt vanligare med stora barngrupper i förskolan och personaltÀtheten Àr ofta lÄg irelation till barngruppens storlek. Detta leder till att pedagoger i förskolan, uppleverfrustration nÀr det gÀller att uppnÄ förskolans uppdrag som innefattar att tillgodose varjebarns behov för att frÀmja deras utveckling. Syftet med vÄr studie Àr att belysapedagogers utsagor, inklusive resonemang, om arbetssÀtt och organisation avverksamheten gÀllande individualisering av barns sprÄkutveckling i förskolans storabarngrupper. Studien bygger pÄ sex kvalitativa forskningsintervjuer med pedagoger somarbetar eller har arbetat med barn i Äldern 3-5 Är. Resultatet av vÄr studie visar att ettarbetssÀtt för att se den enskilda individen Àr att dela in den stora gruppen i mindregrupper.

Syftet med studien Àr att genom en kvalitativ studie undersöka förskollÀrares syn pÄ relationen mellan barns fysiska aktivitet och koncentrationsförmÄga vid samling i förskolan. Resultatet i studien har analyserats utifrÄn SÀljös (2000) sociokulturella perspektiv. Studien genomfördes i form av intervjuer. Med hjÀlp av tidigare forskning kring barns fysiska aktivitet, koncentrationsförmÄga och lÀrande har resultatet gÄtt att bearbeta och förstÄs ur olika synvinklar. Resultatet visar att förskollÀrare menar att fysisk aktvitet Àr detsamma som att barn rör pÄ sig.

Detta examensarbete ger en inblick i hur mÀnniskors utveckling kan pÄverkas av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, utifrÄn frÄgorna pÄ vilket sÀtt FMT kan pÄverka motorisk utveckling samt pÄ vilket sÀtt FMT kan pÄverka kognitiv utveckling. Det dokumenterar arbetssÀttet kring FMT-metoden. Genom tvÄ fallbeskrivningar fÄr vi följa det praktiska arbetet. Resultat visar att de medverkandes motorik har pÄverkats och Àven kognitiv utveckling har pÄverkats..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera barns samspel i den fria leken. Vi vill ta reda pÄ hur barns samspel i leken kan se ut. I litteraturdelen tar vi upp olika teoretikers syn pÄ samspel genom lek. VÄr undersökning som Àr kvalitativ, bestÄr av sex olika observationer som vi gjort pÄ tvÄ olika förskolor. Genom att analysera och reflektera över vÄrt datamaterial har vi kommit fram att det Àr skillnad mellan de Àldre och de smÄ barnens lek.

?Syftet med vÄr uppsats Àr att söka svar pÄ hur förskollÀrarna som arbetar i Äldrarna 3-5 Är vÀljer att arbeta med barns vÀnskapsrelationer i förskolans verksamhet, eftersom tidigare forskning visar att allt fler barn befinner sig i förskolan samt att vÀnskap för barn har stor betydelse för deras vÀlbefinnande. FrÄgestÀllningar som vi söker svar pÄ i vÄr uppsats Àr pÄ vilket sÀtt genomför förskollÀrarna ett arbete med barns vÀnskapsrelationer i förskolan, om förskollÀraren anser att barns vÀnskapsrelationer Àr ett arbetsomrÄde att prioritera i förskolan samt vad förskollÀraren anser om sitt eget deltagande i barns skapande av vÀnskapsrelationer. Vi söker svar pÄ frÄgorna genom att göra en kvalitativ intervju med en förskollÀrare och observationer som ett komplement till intervjun. Som teoretisk utgÄngspunkt utgÄr vi frÄn teorier om vad vÀnskap Àr för smÄ barn och vilken betydelse vÀnskap har för barnen.

Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger och tjÀnstemÀn pÄ utbildningsförvaltningen tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frÄgestÀllning var:Hur tolkar pedagogerna och ansvariga pÄ utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation?Vad Àr meningsfullt att dokumentera?Vad Àr det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation?För att fÄ svar pÄ mina frÄgor sÄ byggde jag min studie pÄ teori frÄn olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkÀter med pedagoger och tjÀnstemÀn pÄ utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet Àr vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m.