Syftet med den hÀr studien Àr att belysaförskollÀrarnas uppfattningar kring understödjandet av lÀsförstÄelse i förskolan. Studien Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ en hermeneutisk ansats. Det innebÀr i denna studie att tolka förskollÀrares uppfattningar kring lÀsförstÄelse i förskolan. Metoden som har anvÀnts för datainsamling Àr halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollÀrare verksamma i förskolan.

Vi har i det hÀr arbetet inriktat oss pÄ att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska Àmnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det Àr en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fÀltet. VÄr undersökning har grundat sig i följande frÄgestÀllningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa Àmnen? Kan dessa Àmnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i sÄ fall hur? Dessa frÄgestÀllningar har vi undersökt med hjÀlp av enkÀter, intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor inom Malmö kommun. I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska Àmnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekrÀftar vi de praktisk-estetiska Àmnenas plats i grundskolan.

Syftet Àr att beskriva effekter pÄ förskolebarns kommunikativa förmÄga vid införande av TAKK i barngruppen. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i förskolan och sju förÀldrar till förskolebarn. Resultatet visar att TAKK verkar frÀmjande pÄ förskolebarns kommunikativa förmÄga. Vid införandet kom Àven förskolebarnens utveckling av lÀrande inom andra omrÄden att gynnas. FörÀldrar och pedagoger beskriver i intervjuer positiva effekter som social utveckling, skÀrpt fokusering och ökad koncentrationsförmÄga.

Innovation Àr i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap Àr en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belÀgg för att samtliga faktorer pÄverkar kreativiteten pÄ arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna frÀmjar eller hÀmmar kreativiteten.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vilken syn ett antal förskollÀrare hade pÄ utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Studien genomfördes med nÄgra lÀrare som arbetar pÄ förskola. Data samlades in genom en enkÀt som svarades av 63 förskollÀrare. Resultatet visade att respondenternas syn och förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik pÄminde om varandra. Resultatet visade ocksÄ att respondenterna hade en positiv instÀllning till utomhusmiljön och anvÀnde sig av den pÄ varierande sÀtt.

Syftet med arbetet har varit att fĂ„ en fördjupad bild av hur pedagoger pĂ„ tre förskolor arbetar för att synliggöra matematiken, med fokus pĂ„ problemlösning, för förskolebarn i Ă„ldern fem Ă„r. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre pedagoger frĂ„n var sin förskola. Även löpande observationer har gjorts pĂ„ de intervjuades förskolor.Resultaten visar att matematiken med fokus pĂ„ problemlösning finns överallt under hela dagen pĂ„ förskolan. Pedagogerna har ett medvetet förhĂ„llningssĂ€tt vilket Ă€r betydelsefullt för barnens utveckling. De menar vidare att deras uppgift Ă€r att arbeta aktivt med att synliggöra matematiska problem för barnen pĂ„ ett roligt och lustfyllt sĂ€tt.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur hÄllbar utveckling tillÀmpas i undervisningen samt lÀrares attityder till att tillÀmpa hÄllbar utveckling i sin undervisning. LÀroplanen Àr fri att tolka nÀr det gÀller hÄllbar utveckling vilket ger lÀrarna frihet att tillÀmpa hÄllbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lÀrares attityder till hÄllbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare i grundskolans senare Är och forskningsomrÄdet för studien Àr Malmö.

BakgrundBarns inflytande Àr en rÀttighet som varje barn har. Detta betonas i förskolans styrdokument,och har tydliggjorts i den reviderade lÀroplanen, samt konventionen för barns rÀttigheter. Detfinns forskning som pÄvisar komplexiteten kring barns inflytande, pedagogernasframtidsuppdrag samt flertalet vinster i barnets lÀrande via inflytande. BÄde pedagoger ochbarn har, enligt forskning, mÄnga utmaningar och lÀranden av att arbeta med barns inflytande.SyfteUndersökningen syftar till att undersöka hur barns inflytande tolkas av sex pedagoger i deolika Äldersgrupperna ett till tre Är samt tre till fem Är. FrÄgestÀllningarna syftar tillpedagogens egen roll och pedagogens arbete med barns inflytande.MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, med redskapet intervju.

Syftet med denna studie har varit att belysa lekens betydelse för barns lÀrande sett ur barns perspektiv, och hur empati och vÀnskap visar sig i barnens lek. FrÄgestÀllningarna som jag har anvÀnt mig av Àr: Vad beskriver barnen att de lÀr sig i leken sett ur deras perspektiv? Hur stor betydelse har empati och vÀnskap för barnens lek? Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer med barn i förskolan. I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet och utvecklingspedagogiken som utgör studiens teoretiska utgÄngspunkter. Resultatet visade att barnen anser att de lÀr sig socialt samspel, turtagande, empati och kommunikation genom leken.

Detta examensarbete belyser pedagogers deltagande i leken sett ur barns och vuxnas perspektiv. Syftet med examensarbetet Àr att tydliggöra barns syn pÄ pedagogens deltagande i leken pÄ förskolan. Syftet Àr ocksÄ att synliggöra pedagogens tankar kring sitt eget deltagande i leken för att kunna jÀmföra de olika perspektiven. Dessa tvÄ perspektiv jÀmförs slutligen i en analys. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn Àr: Hur talar barn om pedagogers deltagande i leken?Hur agerar barn dÄ pedagoger deltar i leken? Hur talar pedagoger om sitt eget deltagande i leken? Hur agerar pedagoger dÄ de deltar i leken? Studien bygger pÄ kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer av förskolebarn och pedagoger.

Syftet med vÄr studie var att studera hur pedagoger i förskolan förhÄller sig till lÀrande för hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare pÄ olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkom det att förskollÀrarna har ett gemensamt förhÄllningssÀtt mot lÀrande för hÄllbar utveckling, men fokuset kan skilja sig mellan pedagogerna. LÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp och pedagogerna Àr överens om att det krÀvs kunskap och fortbildning för att pÄ ett konstruktivt sÀtt kunna arbeta för ett lÀrande för hÄllbar utveckling..

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar och attityder till tvÄsprÄkighet nÀr det gÀller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrÄn tvÄsprÄkiga barns behov. Det handlar Àven om att jÀmföra likheter och skillnader mellan förskollÀrare som kommer frÄn tvÄ samhÀllen med olika sprÄkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest pÄ tvÄsprÄkighet med inriktning pÄ finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollÀrare och en var förskolechef. De förskollÀrare som deltog i studien var bÄde en- och tvÄsprÄkiga och kom frÄn tvÄ olika samhÀllen; ett samhÀlle i Sverige dÀr majoritetssprÄket Àr svenska och det andra var ett samhÀlle i Tornedalen dÀr de tvÄ majoritetssprÄken Àr finska och svenska.

I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes pÄ tvÄ förskolor i östra Sverige, med barn i Äldern 3-6 Är. Vi valde att undersöka detta dÄ en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehÄllsrik miljö som frÀmjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lÀrande. UtifrÄn pÄgÄende diskussion om miljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àr det meningsfullt att som blivande förskollÀrare utveckla kunskaper inom detta omrÄde. FrÄgestÀllningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön pÄ de aktuella förskolorna? Hur anvÀnder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgÀngliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som anvÀndes var observationer med observationsschema som instrument.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrarnas instÀllning ser uttill populÀrkulturen som fenomen i förskolan och i vilken utstrÀckning samt pÄvilket sÀtt populÀrkulturen anvÀnds av förskollÀrarna i verksamheten. Syftet Àrdessutom att undersöka om det finns nÄgot samband mellan instÀllningen ochanvÀndandet.METOD Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ forskningsmetod och Àr gjord genomen enkÀtstudie. Totalt Ätta stycken olika förskolor i Mellansverige har deltagit istudien. Av de totalt 51 stycken medverkande i enkÀtundersökningen angav 41stycken sig för att vara förskollÀrare.RESULTAT Likt tidigare forskning visar vÄr undersökning att populÀrkulturen Àr en del avbarnens vardag och att det framförallt kommer i uttryck genom barnens fria lek.Till skillnad frÄn tidigare forskning visar vÄr undersökning att förskollÀrare Àrmer positiva och benÀgna till att anvÀnda populÀrkulturen medvetet i förskolan.Undersökningen visar ocksÄ att förskollÀrare som anvÀnder populÀrkulturengör det framför det egna intresset pÄ grund av vetskap om populÀrkulturenspÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande. Studien visar att det finns ettsamband mellan förskollÀrares instÀllning till och anvÀndande avpopulÀrkulturen i förskolan dÄ fler har en positiv bild av populÀrkulturen iförskolan och dess inverkan pÄ barns utveckling och lÀrande bland de sommedvetet anvÀnder populÀrkulturen Àn de som inte anvÀnder Àmnet..