?Syftet med vÄr uppsats Àr att söka svar pÄ hur förskollÀrarna som arbetar i Äldrarna 3-5 Är vÀljer att arbeta med barns vÀnskapsrelationer i förskolans verksamhet, eftersom tidigare forskning visar att allt fler barn befinner sig i förskolan samt att vÀnskap för barn har stor betydelse för deras vÀlbefinnande. FrÄgestÀllningar som vi söker svar pÄ i vÄr uppsats Àr pÄ vilket sÀtt genomför förskollÀrarna ett arbete med barns vÀnskapsrelationer i förskolan, om förskollÀraren anser att barns vÀnskapsrelationer Àr ett arbetsomrÄde att prioritera i förskolan samt vad förskollÀraren anser om sitt eget deltagande i barns skapande av vÀnskapsrelationer. Vi söker svar pÄ frÄgorna genom att göra en kvalitativ intervju med en förskollÀrare och observationer som ett komplement till intervjun. Som teoretisk utgÄngspunkt utgÄr vi frÄn teorier om vad vÀnskap Àr för smÄ barn och vilken betydelse vÀnskap har för barnen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar funktionshindrade barn vid valet av fritidsaktivitet. Fritiden Àr en viktig del av barns liv, det Àr dÄ de umgÄs med sina kamrater och deltar i olika fritidsaktiviteter. I undersökningen intervjuas tvÄ barn med funktionshinder och tvÄ barn utan samt tvÄ tjÀnstemÀn som arbetar med frÄgor rörande barns fritid, under tvÄ av barnintervjuerna har förÀldrarna deltagit. Intervjuerna Àr i samtalsform dÀr samtalet fokuserar pÄ barns möjligheter till en aktiv fritid (nÀr en person deltar i en aktivitet pÄ ett verksamt sÀtt). Undersökningen belyser funktionshindrade barn och deras förÀldrars syn pÄ funktionshindrade barns möjligheter till en aktiv fritid.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver sitt synsÀtt pÄ utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssÀtt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollÀrare utagerande barns beteenden, har förskollÀrarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollÀrare orsaken till utagerande barns beteende pÄ en individ-, grupp-, och organisationsnivÄ? För att undersöka dessa frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av halvstruktrerade intervjuer med Ätta förskollÀrare. Forskning betonar en sjÀlvransakan av sitt eget bemötande och vikten att fÄ rÀtt handledning enskilt eller i arbetslaget. Resultatet visade att förskollÀrarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, Àr vÀldigt högljudda och vill synas.

Bakgrund: LÄg socioekonomisk status ökar risken för osunda beteendemönster, bland annat vad gÀller matvanorna. Barns levnadsvanor Àr av stor vikt, dÄ grunden för deras framtida vanor lÀggs under barndomen.Syfte: Att beskriva skillnaderna i barns kostvanor beroende pÄ vilken socioekonomisk grupp de tillhör.Metod: Litteraturstudie. Resultatet i tio vetenskapliga artiklar sammanfattades genom att söka Äterkommande Àmnen, av vilka teman skapades.Resultat: Socioekonomiska faktorer, förÀldrars inkomst och utbildningsnivÄ pÄverkar barns matvanor och mÄltidsmönster. Det framkom att lÄg socioekonomisk status vanligtvis innebÀr mer osund och mindre sund mat, samt mer oregelbundna mÄltidsmönster.Slutsats: Fler undersökningar av barns matvanor beroende pÄ socioekonomisk status bör genomföras för att fÄ bÀttre insikt i anledningarna till dessa. Detta för att kunna sÀtta in riktade interventioner i syfte att minska ojÀmlikheterna i kostvanor mellan barn..

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

I studien undersökte vi inom vilka omrÄden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka omrÄden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur barnen sjÀlva tÀnker kring barns inflytande. I studien anvÀnde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par frÄn tvÄ förskoleklasser frÄn tvÄ skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

LinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskapArbetets art:  Examensarbete, 15 hp LÀrarprogrammet Titel: ?De tar kort pÄ mig nÀr jag var utklÀdd ? men jag vet inte varförEn intervjustudie om barns uppfattningar om dokumentation. Engelsk titel: ?They were taking photos of me when I was rigged out ? however I donŽt know the reason?ChildrenŽs opinion about documentation ? an interview study.Författare: Inger Palm       Handledare: Nina Modell Syftet med denna studie Àr att ge en fördjupad förstÄelse av de uppfattningar barn har av det dokumentationsarbete som förekommer pÄ deras förskolor. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och materialet bestod av 21 stycken intervjuer med barn frÄn tvÄ olika förskolor pÄ skilda orter. Studien har utgÄtt frÄn den sociokulturella teorin, Vygotskijs tankar om det situerade lÀrandet, dokumentationssyften, barnsyn samt makt. Resultatet av studien visade att övervÀgande andelen barn hade positiva uppfattningar om dokumentation.

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i konflikthantering och barns kÀnslor.Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka barns kÀnslor vid konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och konflikthantering. Studiens metod Àr kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgÄr frÄn observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas dÀrefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har bÄde viljan och kunskapenatt strÀva efter konstruktiv konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svÄrt det Àr för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tÀnkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn en dokumentanalys med syftet att undersöka pÄ vilket sÀtt socialpedagogik tar sig uttryck i Socialstyrelsens rapport om utredningssystemet BBIC, Barns behov i centrum. Centrala begrepp för studien Àr socialisation och inklusion och det Àr Àven utifrÄn dessa vÄr frÄgestÀllning utgÄr ifrÄn. Undersökningen Àr gjord med hjÀlp av en riktad kvalitativ innehÄllsanalys med ett socialpedagogiskt perspektiv som tolkningsram. I vÄrt material fann vi tvÄ kategorier för inklusion och tvÄ för socialisation. Kategorierna för inklusion Àr Med barnet i fokus, dÀr vikten av barnet som en central del i allt som rör barnet betonas, och Delaktighet, dÀr innehÄllet tar upp vikten av mÀnniskors deltagande i barnavÄrdsÀrenden och i samhÀllets olika system.

Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn informanterna och den valde skolan undersöka modersmÄlets betydelse för elevens utveckling som individ och i sitt lÀrande av det svenska sprÄket. Vi vill Àven undersöka modersmÄls- och svensklÀrarnas samarbete med varandra samt deras syn pÄ modersmÄlsundervisning. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tvÄ modersmÄlslÀrare, en svensklÀrare, en svenska som andrasprÄkslÀrare och en rektor samt modersmÄlssamordnaren i den valda skolans kommun. Den insamlade empirin frÄn de samtliga intervjuerna har vi kopplat till aktuell forskning och teori. Studien visar att ett rikt förstasprÄk underlÀttar lÀrandet av ett andrasprÄk, dÀrför Àr modersmÄlsundervisning en viktig faktor i dessa barns skolgÄng. Det Àr Àven viktigt att de vuxna som Àr involverade i barnets utveckling Àr engagerade och motiverar barnet.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Denna studie intresserar sig för barn i förskolan och hur dessa kommunicerar och samspelar med varandra i samtalet kring sociala fenomen och syftar till att studera barns perspektiv pÄ vardagliga sociala processer utifrÄn teorier om identitet, relationer och social interaktion. Begreppen identitetsformering, relationsarbete och barns perspektiv anvÀnds som en röd trÄd genom arbetet och Àr grundlÀggande för uppsatsens olika avsnitt. För att undersöka detta har parintervjuer med barn genomförts, med barn i Älder fyra till fem Är. HÀlften av dessa par har bestÄtt av barn som leker mer frekvent med varandra och de resterande av barn som leker mindre frekvent med varandra. Under samtalen framkommer mönster som kan diskuteras i relation till teorier kring identitetsformering och relationsarbete samt hur barns barns sociala interaktion kan förstÄs, dels utifrÄn det barnen sjÀlva sÀger och dels utifrÄn sÀttet de sÀger det pÄ.