Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och dÄ i synnerhet barn med motoriska svÄrigheter samt ta reda pÄ vad de anser att trÀning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige dÀr sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn pÄ vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansÄg att den Àr viktig. ArbetssÀttet med motorik pÄminde om varandra i de olika förskolorna men synen pÄ varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes Ät. En central del i arbetet med barn som har motoriska svÄrigheter Àr att stötta, uppmuntra och finnas dÀr för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvÄrigheter, stimulans.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

Syftet med studien Àr att belysa hur pedagoger resonerar kring betydelsen av barns delaktighet och inflytande över sitt lÀrande i förskolans vardag. Jag har försökt att tydligöra vad som skapar möjligheter och hinder genom kvalitativ studie med pedagogerna i förskolan. Jag har undersökt vad som utgör delaktigheten i barns lÀrande, sammanhang, tillÀmpningar, hinder, och barns olika förutsÀttningar samt sökt likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.Resultaten i studien visar att kommunikation, integritet, miljö och kunskap har en central betydelse i det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas barnsyn och förhÄllningssÀtt pÄverkar bÄde medvetet och omedvetet handlingar och omdömen i deras arbete. Pedagogerna i studien uppmÀrksammade vad mÄngfaldighet innebÀr genom att beskriva alla barns unika egenart och att varje barn bÀr med sig olika familjekulturer in till förskolans arena.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur fyra andrasprÄkslÀrare anger att de arbetar och resonerar  kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling, samt vilken betydelse modersmÄlet har för barns sprÄkutveckling. Undersökningen Àr baserad pÄ Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för frÀmjande av barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att lÀrarna arbetar utifrÄn barnens behov och förutsÀttningar samt fokuserar pÄ det individuella mötet med barnet. ArbetssÀtt som anvÀnds för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr böcker, bilder och konkret material för att fÄ eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar ocksÄ att konkret material gynnar flersprÄkiga barn för att skapa förstÄelse och att eleverna kan ta till sig det svenska sprÄket enklare. Resultatet visar ocksÄ tydligt att modersmÄlet Àr en viktigt faktor för barns sprÄkutveckling.

?LivsfrĂ„gor Ă€r nĂ„got man mĂ„ste Ă€ga in i mĂ€rgen?- en kvalitativ studie av tvĂ„ olika skolor om pedagogers syn pĂ„ sitt bemötande och arbete med barns livsfrĂ„gorStudiens syfte var att undersöka pedagogers syn pĂ„ sitt bemötande och arbete med barns livsfrĂ„gor. Även att undersöka vilken roll pedagogerna anser sig ha i arbetet med barns livsfrĂ„gor och vilket förhĂ„llningssĂ€tt pedagogerna anser sig ha dĂ„ barns bakgrunder ser olika ut. Den kvalitativa intervjumetoden har anvĂ€nts, dĂ„ mĂ„let var att fĂ„ en nyanserad bild av pedagogers olika arbeten med barns livsfrĂ„gor. Intervjuerna har skett pĂ„ tvĂ„ olika skolor dĂ€r den ena skolan har en majoritet med elever med svensk bakgrund medan den andra skolan har en majoritet med elever frĂ„n skilda kulturer.

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda pÄ hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ tvÄ skolor, i en förskoleklass och i en Är 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika Äldrar samt med olika erfarenheter och förutsÀttningar. Genom att barnen fÄtt uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lÀrande.

Barns inflytande i förskolan Àr ett aktuellt Àmne som dessutom anses vara otroligt komplext, bÄde att förstÄ begreppet och att arbeta med. VÄrt syfte Àr att synliggöra de normer som kÀnnetecknar en verksamhet dÀr barn fÄr möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det fÄr för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrÄn ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in pÄ tvÄ avdelningar pÄ tvÄ olika förskolor.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Johansson, Nina & MÄrtensson, Anna (2009) Utomhuspedagogikens betydelse för barns sprÄkutveckling Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. VÄrt syfte Àr att undersöka hur tre utomhusförskolor tar tillvara pÄ situationer som utvecklar barns sprÄk. Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar som innefattar vilken syn pedagoger har och vilket arbetssÀtt de anvÀnder som redskap för barns sprÄkutveckling. Barns anvÀndning av sprÄket vid oplanerade situationer i utemiljön undersöktes ocksÄ. Vi kontaktade olika utomhusförskolor i SkÄne dÀr tre stycken visade intresse av att delta.

Studiens syfte Àr att undersöka hur Ätta förskollÀrare ser pÄ motorikens betydelse för förskolebarns utveckling och lÀrande. Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilket syfte har verksamma förskollÀrare med att trÀna barns motorik? PÄ vilket sÀtt anvÀnds miljön för att ge barn stöd och stimulans i sin motoriska utveckling?PÄ vilket sÀtt anvÀnds motoriken i förskolan för att frÀmja inlÀrning? Tidigare forskning visar att motorisk aktivitet i barndomen ökar förutsÀttningarna för en fortsatt god hÀlsa. Motoriken anses ha betydelse för kommunikationen och det sociala samspelet. Motoriska problem kan leda till sociala svÄrigheter som uteslutning eller mobbning.Forskarna Àr eniga om vikten av att rörelser automatiseras för att underlÀtta inlÀrning.

SAMMANFATTNINGAnnika Andersson & Clasina LeijenBarns möjlighet till lekEn studie om organisationens betydelse för barns lek i förskolanEngelsk titelChildrenŽs opportunity to playA study of the organizationŽs impact on childrenŽs playing in kindergarten          Antal sidor: 31Att utforma en pedagogisk miljö pÄ en förskola Àr viktigt. Det Àr i denna miljö som barnen tillbringar sin största tid pÄ dagen. HÀr stÀlls stora krav pÄ pedagogens förmÄga att organisera verksamhetens innemiljö för att barnen ska fÄ möjlighet till lek. Examensarbetets syfte Àr att skapa en fördjupad förstÄelse av vilken betydelse förskolans organisation i tid och rum har för barns möjlighet att leka och lÀra.Undersökningen Àr en kvalitativ studie bestÄende av observationer, foto och enkÀter. TvÄ förskolors innemiljö studerades genom en enkÀt till pedagoger med öppna frÄgor samt genom observation av innemiljön med hjÀlp av fotodokumentation.

Sammanfattning: Min studies syfte Àr att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter Àven fram pedagogernas syn pÄ leken och hur de hjÀlper till för att stötta barnen under tiden de Àr i fritidshemmet.FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr vad leken innebÀr för eleverna och hur den pÄverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser pÄ leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gÄnger med olika barn. Jag intervjuade Àven fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Bakgrunden till studien ligger i att Sverige har fÄtt kritik frÄn Förenta Nationernas (FN) barnrÀttskommitté för den rÄdande bristen pÄ barns delaktighet i beslut som rör deras egna liv. Idrottsföreningar Àr en viktig arena för barns utveckling och utgör en stor del av deras fritid. Föreningsidrotten ska enligt Riksidrottsförbundet utgÄ frÄn barnkonventionen och bör dÀrför arbeta med frÄgor som rör barn och ungas rÀtt till inflytande.Syftet med studien var att beskriva flickornas perspektiv pÄ inflytande och delaktighet i sin idrottsförening och att sedan belysa det med hjÀlp av ett barnperspektiv. Fokusgruppsdiskussioner anvÀndes för att undersöka problemomrÄdet. Tio deltagare delades in i tvÄ olika fokusgrupper som diskuterade i cirka en halvtimma var.

Detta examensarbete Àr skrivet av Caroline Matt och Karin Odh. Titeln pÄ arbetet Àr ?SprÄkutvecklande arbete genom utomhuspedagogik?. Syftet med detta arbete Àr att synliggöra hur verksamheten pÄ en förskola med utomhuspedagogisk inriktning kan bidra till barns sprÄkutveckling. VÄr huvudfrÄga utgick frÄn arbetets syfte och vi stÀllde sedan ett antal underfrÄgor.

I denna uppsats undersöks hur samspel och kommunikation kan se ut mellan barn och deras förÀldrar och vad förÀldrar gör hemma för att stödja och stÀrka sitt barns sprÄkutveckling. Dessutom vart förÀldrar vÀnder sig för att hÀmta information om sitt barns sprÄkutveckling och med sin eventuella oro. HÀr ges Àven en inblick i vad ett uteblivet samspel kan innebÀra för ett barns sprÄkutveckling. Uppsatsen bestÄr av litteraturstudier om barns sprÄkutveckling och om det viktiga samspelet mellan barnet och dess förÀldrar. Piagets och Vygotskijs teorier om barns sprÄkutveckling och dÄ frÀmst deras syn pÄ vikten av samspel och kommunikation utgör en grund.