I denna studie har vi inriktat oss pÄ matsituationens betydelse för barns sprÄkutveckling. Vi har delat upp studien i tvÄ delar, en förstudie och en huvudstudie. Syftet med förstudien var att undersöka vad som hÀnde under matsituationen med avseende pÄ barns sprÄkutveckling. Huvudstudiens syfte var att ge en vidgad förstÄelse för matsituationens betydelse för barns sprÄkutveckling. För att uppnÄ syftet med huvudstudien har vi fokuserat pÄ tre frÄgesÀllningar som handlade om pedagogens tankar kring arbetet före, under och efter matsituationen i syfte att stimulera sprÄkutvecklingen.

SAMMANFATTNING_______________________________________________________________ Ida Brantek & Jessica Persson "Okej ibland Àr det trÄkigt, ibland Àr det kul. Ibland Àr det sÄdÀr."En studie om barns uppfattningar om massage i förskoleklass."Okey sometimes itŽs boring, sometimes itŽs fun. Sometimes itŽs neither well nor poorly."A study of children's perceptions of massage in the preschool.Antal sidor: 33_______________________________________________________________________________Syftet med studien Àr att undersöka barns uppfattningar om massage i förskoleklass.FrÄgestÀllningar:- Hur uppfattar barnen sin delaktighet?- Hur uttrycker barnen att de kÀnner kring massagesituationerna?För att fÄ svar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes 14 intervjuer med 22 barn i en förskoleklass dÀr massage Àr ett Äterkommande inslag i verksamheten flera gÄnger i veckan. Resultatet visar att de flesta barn har en positiv instÀllning till massage.

Barn har olika uppfattningar och tankar om kroppens inre vilket jag anser Àr intressant. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad elever i Ärskurs ett har för uppfattning kring matsmÀltningsprocessen. Vad som hÀnder med maten och vilka organ i kroppen som bearbetar maten. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ om de hade nÄgon uppfattning om matsmÀltningsorganens placering och funktion i vÄr kropp.Elevernas uppfattning varierade dÄ vissa elever hade stora kunskaper om vad som hÀnde med maten medan vissa hade mindre uppfattningar men som utvecklades under intervjun. Alla elever visste att maten hamnade i magsÀcken men dÀrefter hade en del av eleverna svÄrigheter med vad som senare skulle hÀnda med maten mer Àn att den kommer ut som avföring.Elevernas tidigare erfarenheter om kroppen gjorde att deras uppfattningar om vad som hÀnder med maten i vÄr kropp varierade. .

Detta Àr en kvalitativ studie som undersöker om hur förskollÀrarens barnsyn och kunskapssyn pÄverkar barns lÀrande. Syftet med studien Àr att synliggöra hur förskollÀrare tÀnker kring sin egen pÄverkan pÄ barns lÀrande i förskolan, utifrÄn förskollÀrarnas barnsyn och kunskapssyn. Studien fokuserar pÄ vad nÄgra förskollÀrare i Sverige utgÄr frÄn nÀr de planerar för barns lÀrande pÄ förskolan samt hur medvetna de Àr om sin egen pÄverkan pÄ barns lÀrande. För att ta redan pÄ detta har fem intervjuer genomförts frÄn olika förskolor. Studien fokuserar pÄ förskollÀrarens perspektiv och intervju har gjort att jag har kunnat samla empiri som fokuserar pÄ förskollÀrarens uppfattningar och kÀnslor kring Àmnet.

Syftet i denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar om barns relationsskapande i leken utifrÄn ett genusperspektiv. Denna kvalitativa studie genomfördes med Ätta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal frÄn tvÄ olika förskolor. Detta för att vi ville veta hur personalen ser pÄ barns relationsskapande. VÄrt resultat visar att pojkar och flickor skapar relationer och leker pÄ olika sÀtt men att förskolepersonalen vill arbeta utifrÄn ett könsneutralt sÀtt och lÀgga fokus pÄ barns individuella egenskaper och intressen. I studiens resultat sÄ beskrevs fyra olika kategorier som tydligt framkommit.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns uppfattningar om förskolans regelverk sett ur barnens perspektiv. VÄrt syfte kompletteras med frÄgestÀllningar om hur barn uppfattar regler, bÄde de uttalade och outtalade, som finns pÄ förskolan samt upplevelsen av att kunna pÄverka regelverket. Studien utgÄr frÄn ett relationellt perspektiv och ur barns perspektiv. I tidigare forskning redogörs för relevant forskning och litteratur utifrÄn ÀmnesomrÄdet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med triangulering via observation och intervju för att belysa vÄra forskningsfrÄgor ur flera perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn och förskollÀrare resonerar kring möjligheter och begrÀnsningar runt barns inflytande i förskolan. Studien syftar Àven till att försöka belysa dessa resonemang utifrÄn teorier om makt och styrning. För att kunna undersöka detta har tio intervjuer genomförts, fem barnintervjuer och fem förskollÀrarintervjuer, som sedan analyserats genom bÄde tidigare forskning som behandlar liknande frÄgestÀllningar och genom Foucaults makt- och styrningsperspektiv.Resultatet visar att det bÄde finns möjligheter och begrÀsningar i arbetet med barns inflytande och hur sÄdana möjligheter och begrÀnsningar kan ta sig uttryck i förskolan. Resultatet visar Àven att det i arbetet med barns inflytande finns osynliga strukturer som involverar makt och styrning..

Syftet med vÄr studie var att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljön och dess betydelse för barns lÀrande i förskolan. Med inspiration frÄn fenomenologin har vi utfört kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare pÄ fem olika förskolor. FrÄgestÀllningarna vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vad har pedagoger för uppfattning kring arbetet och utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Hurdana uppfattningar har pedagoger om vad som kÀnnetecknar en god fysisk inomhusmiljö? Hur uppfattar pedagoger den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande? Resultatet pÄvisar att den fysiska inomhusmiljön Àr en grundsten för att allt annat ska fungera och vid utformningen sÄ tas utgÄngspunkten i barngruppens intressen och behov. En god fysisk inomhusmiljö ska vara lustfylld och locka barnen till att vilja leka.

Syftet med studien var att undersöka förskolepersonals delaktighet i barns lek och hur barn uppfattade förskolepersonalens delaktighet i leken. Datainsamlingen genomfördes genom en kvalitativ studie med intervjuer av bÄde förskolepersonal och barn i fyra förskolor. Barnintervjuerna gjordes i fokusgrupper och i par, för att barnen skulle fÄ stöd av varandra och att svaren skulle bli mer utvidgande. VÄrt resultat visade att förskolepersonalen ansÄg att deras delaktighet i barns lek gynnade barnens sociala utveckling, genom att finnas tillhands och stötta vid barns konflikter men Àven att planera för miljön. Genom förskolepersonalens förhÄllningssÀtt uppfattade barnen förskolepersonalen som ett stöd vid konflikter med andra barn, men att barnen Àven ansÄg att förskolepersonalen höll sig pÄ avstÄnd genom att betrakta dem i deras lek.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares uppfattning om samlingens betydelse avseende barns delaktighet. Studien har utforskat pÄ vilket sÀtt förskollÀrare arbetar för att frÀmja barns delaktighet i samlingen. Studien Àr kvalitativ dÀr Ätta förskollÀrare intervjuats för att synliggöra deras uppfattningar om barns delaktighet i samlingen. Materialet analyserades utifrÄn en innehÄllsanalys som resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att förskollÀrarna ville och försökte fÄ barnen delaktiga i samlingen, dock bidrog den traditionella samlingen med hela barngruppen till att detta inte möjliggjordes i större utstrÀckning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattningar av konflikter och konflikthantering i skolan. Uppsatsen bestÄr av en litteraturdel med centrala begrepp, teori och tidigare forskning och en undersökningsdel med resultatredovisning och diskussion. Undersökningsgruppen bestÄr av fem pojkar och fem flickor i Är 6, vilka har medverkat i enskilda intervjuer av kvalitativ karaktÀr. Uppsatsen grundar sig till en stor del pÄ den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken Àr inriktad pÄ att nÄ uppfattningar av olika saker. I resultatet finns fem huvudkategorier framarbetade, som visar pÄ elevernas uppfattningar av konflikter och konflikthantering och dessa visar vad eleverna anser att en konflikt Àr, vilka orsaker det finns till att konflikter uppstÄr, vilka kÀnslor som framkommer vid konflikter, hur den optimala konflikthanteringen ska genomföras och vilka följder konflikter fÄr..

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskolebarn kan lÀra om tekniska system, nÀrmare bestÀmt avloppssystemet och hur deras uppfattningar förÀndrats efter en pedagogisk aktivitet.FrÄgestÀllning: Vilka uppfattningar har barn i 4 till 5-ÄrsÄldern om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet?I studien ingick sex barn, kvalitativa intervjuer anvÀndes för att ta reda pÄ barnens uppfattningar om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet. I den pedagogiska aktiviteten anvÀndes bilder för att visa barnen hur ett förenklat avloppssystem kan se ut och fungera. De fick sedan konstruera och testa ett förenklat avloppssystem flera gÄnger. Efter detta fick de sjÀlva försöka lÀgga ihop bilderna sÄ att det blev ett komplett avloppssystem.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka uppfattningar barn i Ärskurs tvÄ har om sina livschanser utifrÄn ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill Àven ta reda pÄ om deras etniska bakgrund har nÄgon pÄverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i tvÄ olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer.

Det hÀr examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie som har som syfte att ge en förstÄelse för hur pedagoger uppfattar att smÄ barns sprÄkutveckling pÄverkas av böcker och framförallt av vilken sorts sprÄk som anvÀnds i böcker. Vi har delat upp syftet i tre olika forskningsfrÄgor som infattar vad pedagogerna anser om smÄbarnssprÄk i litteratur, hur de anvÀnder sig av litteraturen och till sist hur det pÄverkar barns sprÄkutveckling. Vi har noterat att mÄnga böcker som vÀnder sig till smÄ barn inte har en korrekt eller fullstÀndig svenska i sin text, de anvÀnder sig av sÄ kallat smÄbarnssprÄk. Vi har ocksÄ frÄgat pedagogerna hur de anvÀnder sig av litteraturen i barngruppen.Vi har intervjuat fem olika pedagoger med olika erfarenheter och arbetsplatser. Sedan har deras uppfattningar jÀmförts med vad tidigare forskning om smÄ barns sprÄkutveckling samt forskning om smÄbarnslitteratur visar.

Syftet med studien Àr att undersöka olika förskollÀrares uppfattningar om barns möjligheter i den skapande inomhus miljön i förskolan och hur pedagogisk dokumentation kan pÄverka denna skapande miljö. Genom intervjuer med förskollÀrare som arbetade inom Reggio Emiliafilosofin, Montessoripedagogiken och Waldorfpedagogiken skildrades olika uppfattningar kring skapande miljöer och hur miljön samspelar med barnen..