Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska lÀrandemiljön i förskolan. Samt hur förskollÀrare ser pÄ sin egen roll i utformandet av förskolans fysiska lÀrandemiljöer. I studien anvÀndes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Sex stycken förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor intervjuades. Resultatet visade att förskollÀrarna uppfattade att den fysiska lÀrandemiljön i förskolan pÄverkar barns utveckling och lÀrande, antingen genom att frÀmja eller hindra barns utveckling och lÀrande.

Denna studie visar vad 4-5-Äringar har för uppfattningar om stjÀrnorna och solen, vad de tror att stjÀrnorna och solen Àr för nÄgot och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer i samband med att barnen mÄlar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns mÄnga uppfattningar inom omrÄdet hos barn 4-5 Är. En del uppfattningar Àr realistiska, en del fiktiva.

Är det genetiskt eller socialt betingat att pojkar föredrar bilar och flickor dockor? Vi upplever att könsidentiteten hos pojkar och flickor idag lyser sĂ„ mycket starkare med hjĂ€lp av bĂ„de media och industri. Vi vill ocksĂ„ pĂ„stĂ„ att allt Ă€r sĂ„ mycket mer könsindelat i den bemĂ€rkelsen att det mesta pĂ„ marknaden idag Ă€r utprĂ€glat riktat till pojkar eller flickor. Denna studie Ă€r en kvalitativ undersökning som belyser hur könsidentiteten ser ut utifrĂ„n barns perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in med hjĂ€lp av tvĂ„ gruppintervjuer, dels med sex 5-6?Ă„ringar och dels med sex 8-Ă„ringar.

Syftet i föreliggande studie Àr att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i Äldern 7-11 Är pÄ ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfÀllen dÀr de har möjlighet att bestÀmma.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur ett antal pedagoger förhÄller sig till storboken som ett pedagogiskt verktyg vid barns lÀsinlÀrning i skolan. För att besvara syftet med tillhörande frÄgestÀllningar intervjuades tre specialpedagoger samt fyra grundskolelÀrare. Intervju som metod valdes för att lÀttast kunna redogöra för pedagogernas förhÄllningssÀtt till metoden.    Studiens resultat kan sammanfattas med att bÄde lÀrare och specialpedagoger Àr positiva till storboken som ett pedagogiskt redskap för lÀsinlÀrning. Ett centralt resonemang som uppmÀrksammades i studien var att storboken möjliggör en gemensam lÀsupplevelse. Sambandet mellan lÀsinlÀrning och sjÀlvkÀnsla visade sig vara starkt utifrÄn de intervjuades uppfattningar om barns tidiga lÀsinlÀrning.

BAKGRUND: Studien redogör för de företeelser vilka möjliggör eller hindrar tillvaratagandet av barns intressesfÀr i verksamhet inom förskola/fritidshem. Forskning och styrdokument betonar vikten av barn vilka görs till medskapare i sin vardag, dÀr deras intressen ska utgöra grunden. SYFTE: Syftet med vÄr undersökning Àr att utreda i vilken utstrÀckning barn har inflytande över sina intresseyttringar i förskola/fritidshem. METOD: Med utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats har examensarbetet utifrÄn observationer och intervjuer Àmnat undersöka i vilken utstrÀckning barns intressen tillvaratas i verksamhet inom förskola/fritidshem. Informanterna har innefattats av bÄde barn och pedagoger.

Att barns möjligheter till ett lÀrande Àr beroende av miljöns utformning Àr ett framtrÀdande resultat i studien och i förskollÀrarutbildningens olika kurser. Syftet med följande studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring innemiljöns betydelse för barns möjlighet till lÀrande. Den belyser ocksÄ hur förskollÀrarna axlar det ansvar som det förstÀrkta didaktiska uppdraget i Lpfö98 [rev10] innebÀr, samt förskollÀrares uppfattningar kring eventuella hinder och möjligheter dÄ de iordningsstÀller förskolans olika miljöer. Studiens syfte och svar pÄ frÄgestÀllningar nÄs med hjÀlp av en kvalitativ metod, med en fenomenografisk ansats. Empirin bestÄr av Ätta intervjuer med förskollÀrare frÄn en medelstor stad i sydvÀstra Sverige.

ABSTRAKT Idag visar forskning pÄ allt fler stillasittande och inaktiva barn vilket delvis kan bero pÄ samhÀllets tekniska framfart. För att barn ska ges möjlighet till att utveckla sina motoriska fÀrdigheter visar studier pÄ att förskolan bör erbjuda en utmanande och stimulerande utomhusmiljö men en del forskare menar att förskolors utomhusmiljö kan se vÀldigt olika ut. Syftet med detta examensarbete har varit att intervjua sex förskollÀrare om deras uppfattningar angÄende förskolegÄrdens möjligheter till att stimulera barns motoriska utveckling. Studien Àr en fenomenografisk ansats dÀr vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och dÀr empirin inom studien utgjort grunden för arbetet. Resultatet i vÄr studie visar pÄ att Àven om förskolan ligger centralt eller i utkantanten av en storstad eller en smÄstad har förskollÀrarna i stort sÀtt liknande uppfattningar och tankar om förskolegÄrdens betydelse för barns motoriska utveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av Mobila förskolans pedagogers uppfattningar om verksamhetens lÀrmiljö med fokus pÄ barns lek, och om den bilden skiljer sig Ät frÄn pedagogers uppfattningar om lek/lÀrmiljö inom den reguljÀra förskolan. Min studie bestÄr av intervjuer med dels pedagoger frÄn en Mobil förskola, dels pedagoger frÄn reguljÀr förskola. Jag utgÄr frÄn en tes jag har: att Mobila förskolans verksamhet, med sin lÀrmiljö och upplevelsepedagogik, skapar möjligheter för barn att utveckla lek, fantasi och kreativitet pÄ ett annorlunda/sÀrskilt vis; sÀrskilt i den bemÀrkelsen ?olik? den reguljÀra förskolans verksamhet. Studien utgÄr frÄn pedagogernas egna uppfattningar utifrÄn den verksamhetsform de arbetar i, och har för avsikt att utlÀsa eventuella sÀrskiljande drag hos Mobila förskolans upplevelsebaserade lek/ lÀrmiljö - med pedagogernas uppfattningar som underlag.

Syftet med studien var att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av hur barns sprÄk pÄverkar deras förvÀntningar. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 9 pedagoger frÄn fyra olika förskolor, som vidare analyserades hermeneutiskt. Studien visar pÄ att pedagogerna lÀgger vikt vid det verbala sprÄket och kroppssprÄket för att kunna kommunicera med barn. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna gav motsÀgelsefulla svar och att Äsikterna gick isÀr. Flera av pedagogerna berÀttade att barns sprÄk pÄverkar deras förvÀntningar och att de stÀller högre krav pÄ barn med verbalt sprÄk.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande samt att undersöka miljöns betydelse i detta sammanhang. Mina teoretiska utgÄngspunkter baserar sig pÄ Vygotskijs sociokulturella teori om barns lÀrande. Förutom Vygotskij har jag ocksÄ hÀmtat resonemang frÄn BrÄten (1998), Lindqvist (1999), Strandberg (2006), SÀljö (2000) och andra forskare. Uppsatsens empiriska underlag grundar sig pÄ ostrukturerade intervjuer med fyra förskollÀrare i tre förskolor. Samtliga förskolor ligger i ett mÄngkulturellt omrÄde.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om pedagogiskdokumentation och Àven hur de ser pÄ barns delaktighet och inflytande i denna. Vi anvÀnde ossav en kvalitativ intervjustudie för vÄr undersökning. VÄrt resultat visar att förskollÀrarnaanvÀnder sig av pedagogisk dokumentation, men vi har funnit att förskollÀrarna har olika syftemed den pedagogiska dokumentationen vilket resulterar i att den anvÀnds pÄ olika sÀtt ute iverksamheten. Barnens delaktighet och inflytande fann vi till vis del, men vÄra intervjuadeförskollÀrare nÀmner tidsbrist som en bidragande faktor till varför barnens delaktighetbegrÀnsas. VÄr slutsats Àr att den pedagogiska dokumentationen upplevs ha en framtid ute iverksamheten pÄ förskolorna.

Utomhuspedagogik Àr ett förhÄllningssÀtt som syftar till att lÀrande sker i utemiljö. Det Àr ocksÄ ett vÀxelspel mellan sinneliga upplevelser och boklig bildning. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ sex pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och hur dessa tar sig uttryck i samband med barns lÀrande i förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och inslag av den fenomenografiska forskningsansatsen. I resultatet fann vi att pedagogerna hade varierande uppfattningar kring utomhuspedagogik och hur de sÄg pÄ Àmnet som ett verktyg för barns lÀrande.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn begreppen normalisering och makt undersöka hur förskollÀrare beskriver barns inflytande och delaktighet i förskolan. Specifikt fokus riktas mot att belysa hur och inom vilka omrÄden som barn ges möjligheter till inflytande och delaktighet. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar förskollÀrare barns inflytande och delaktighet i förskolan? Inom vilka omrÄden anser förskollÀrare att det Àr möjligt att ge barn inflytande och delaktighet? Styr förskollÀrare barns inflytande och delaktighet i förskolan? I sÄ fall hur?Metoden som anvÀnds för datainsamlingen Àr enkÀter dÀr elva förskollÀrare beskriver hur de anser att barn kan fÄ eller ges inflytande och delaktighet under sin vistelse i förskolan. Resultatet visar att barnen i förskolan fÄr inflytande pÄ olika sÀtt och deras delaktighet visar sig vid verksamhetens planering.

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrÄgor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur anvÀnds barns bilder inom lekterapin? samt Àr bildarbete en form av lek, i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök pÄ lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i Äldern tre till sex Är) pÄ dessa lekterapier. Resultatet visar pÄ den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten.