Denna studie handlar om vilka uppfattningar barn i Äk 1 har om lek och om eventuella kopplingar till lÀrande. Tidigare forskning visar att leken Àr viktig för barns utveckling och lÀrande samtidigt som lekpedagogiken har kommit i skymundan av skolans uppnÄendemÄl. Studien baseras pÄ en gruppintervju, observationer, samtal och teckningar. Resultatet visar bland annat att barnen anser leken vara rolig och en motsats till skolundervisningen som ses som arbete. Samtidigt som observationer visar att leken kan vara rolig pÄ undervisningstid. Barnen visar och uttrycker att rörelse Àr viktigt och i observationerna har den Àven visat sig vara betydelsefull för barnen, och för deras möjligheter att bibehÄlla koncentrationen under lektionstid.

BAKGRUND: HÀr ger vi lÀsaren en introduktion genom en Äterblick i hur pedagogensroll inom förskolan har utvecklats genom historien. Vi förklarar Àven begreppen lek ochsamspel. Sedan lyfter vi in senare forskning kring uppfattningar av barns lek, samspeloch pedagogers roll i lek. HÀr tar vi Àven in vad som kan pÄverka att det blir svÄrt attsamspela i lek och hur pedagoger arbetar med det.SYFTE: VÄrt huvudsyfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om barn som harsvÄrt att samspela med andra barn i lek. Men som underordnat syfte har vi Àven att undersökabarns uppfattningar av samspel och lek.METOD: Kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn pÄ bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien Àmnade Àven belysa hur pedagoger arbetar för att följa barns utveckling. Det aktuella ÀmnesomrÄdet skildrades ocksÄ ur ett historiskt perspektiv. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjÀlp av en fenomenografisk ansats.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om vad som Àr bra och fungerande metoder som stödjer barns lÀs- och skrivutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr vilka olika metoder som lÀrare anvÀnder för att frÀmja barns lÀs- och skrivlÀrande, hur lÀrare hanterar elevers olikheter vid lÀs- och skrivlÀrande samt om det finns en medveten variation i undervisningen för att möjliggöra elevers lÀs- och skrivlÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort intervjuer med lÀrare i tidigare Är frÄn Norrbotten. FrÄn resultatet kan vi utlÀsa att lÀrarna berÀttar att de anvÀnder sig av olika metoder i sin undervisning för att stödja barns lÀs- och skrivutveckling. Det vi kan konstatera utifrÄn denna studie Àr att lÀrarna Àr vÀl medvetna om vikten av variation av metoder dÄ de arbetar med olika individer som har olika behov och förutsÀttningar..

Uppsatsens syfte Àr att genom intervjuer synliggöra förskollÀrares, BVC- sköteskors och socialsekreterares syn pÄ vanvÄrd, anmÀlningsplikt och begreppet barn bÀsta. Vi har ocksÄ valt att undersöka om uppfattningarna om dessa begrepp skiljer sig Ät beroende pÄ om man arbetar i ett bostadsomrÄde med hög social status respektive lÄg.För att fÄ fram vÄra intervjupersoners uppfattningar om vÄra problemomrÄden men ocksÄ för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor, genomförde vi intervjuer som var en kombination av kvalitativa och strukturerade. I resultatet presenteras de olika yrkeskategoriernas uppfattningar och svar under kategorier kopplade till frÄgorna. DÀr redogör vi ocksÄ för de eventuella skillnader vi funnit mellan de olika bostadsomrÄdena. I diskussionen resonerar vi om det som framkommit i vÄr studie och framhÄller vÄra personliga Äsikter om problemomrÄdena.

AbstractThis act is about how five children with dyslexia consider and understands their diagnosis. It is also about their self-image, future sights and about how their school life is compared with before they got their diagnosis. The study is implemented autumn 2011 on a medium-sized school in central Sweden. The survey was implemented through interviews with the five children, of which four was girls and one was a boy. The study shows that the children understand their dyslexia relatively well, but that they experience that it is bothersome to live with dyslexia.

Det hÀr arbetet Àr en kvalitativ studie som handlar om pedagogers förhÄllningssÀtt till leken sett ur barns perspektiv. Syftet Àr att fÄ en större inblick i barns uppfattningar om pedagogernas förhÄllningsÀtt till leken. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdet fram och begrepp tydliggörs. Bland annat ges en förklaring av skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv.Insamling av materialet till studien har skett genom filmade barnintervjuer som sedan har transkriberats och bearbetats med analysredskapet barns perspektiv. Studien vill lyfta barns tankar och se vÀrlden genom deras ögon, vilket synliggörs i resultatdelen.

The aim of this study is to examine how zodiac signs are depicted through social interactions from an identity perspective and if zodiac signs can be seen as a form of divination. Our method was based on the answers of seven informants (six interviews in total), all of whom were interested in astrology with two of the informants having the title of astrologer by profession. After the implementation of Erving Goffman?s dramaturgical theory regarding identity and Jesper Fr?kj?r S?rensen?s divinatory perspective, we found evidence in the orrelation between zodiac signs and identity, along with astrology having little to no correlation with divination. The results show that although the majority of the informants were hesitant to the assertion that astrology can provide divinatory evidence, many of them still consumed and followed astrological advice based on prognosis.

Bakgrund: Barnfetma Àr den vanligaste barnsjukdomen i Europa idag. Kost, fysisk inaktivitet och sociala faktorer Àr de stora anledningarna till att sjukdomen utvecklas. I behandlingen av fetman ska hela familjen involveras dÄ detta ger ett bÀttre resultat. En förstÄelse hur familjen uppfattar sjukdomen bör finnas hos vÄrdpersonal. Syfte: Att belysa familjens uppfattningar kring sitt barns fetma.

LÀrares uppfattning om barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lÀrande. Teachers opinion about children's play in the nursery school and the plays importance for children's learning Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur förskollÀrare pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar resonerar kring barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lÀrande. Detta för att belysa om det har nÄgon betydelse vilken pedagogisk inriktning lÀraren arbetar inom eller uppfattningarna Àr desamma. Vad har lÀrarna pÄ de olika förskolorna för uppfattning nÀr det gÀller: A. Lekens egenvÀrde i barns vardag? B. Lekens betydelse för barns lÀrande? Leken har blivit ett stort och intressant Àmne, bÄde inom forskningen och inom lÀraryrket. I lÀroplanen har leken fÄtt en stor plats, vilket innebÀr att lÀrarna fÄr mer ansvar ute i förskolorna. I leken utvecklar barn bland annat sin identitet, sociala kompetenser, sin motorik och sitt sprÄk.

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

Undersökningens syfte Ă€r att belysa hur pedagogerna förhĂ„ller sig och uppfattar barns sprĂ„kutveckling i leken. I litteraturstudier undersöks barns sprĂ„k och lek. I den teoretiska bakgrunden tas styrdokument upp. Det sker Ă€ven en genomgĂ„ng av utvecklingspsykologiska teorier och kulturpedagogiska teorier. Även den nutida forskningen om lek och sprĂ„k tas upp.

BAKGRUND: För att kunna ge barnen en bra grund nÀr det gÀller de demokratiskavÀrderingarna som vÄrt samhÀlle vilar pÄ Àr det viktigt att barnen fÄrmöjlighet att ha inflytande och pÄverkan över sin vardag i förskolan.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att studera 12 pedagogersuppfattningar och erfarenheter av barns inflytande i den dagligaförskoleverksamheten med barn i Äldrarna 1-6.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur ser pedagogerna pÄ barns inflytande i förskolans verksamhet?? Vilka erfarenheter har pedagogerna nÀr det gÀller barns inflytandeoch pÄverkan i den dagliga förskoleverksamheten?METOD: Denna undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ med hjÀlp av selfreport som metodredskap. 10 av 12 pedagoger har deltagit i dennaundersökning.RESULTAT: Av resultatet framgÄr att pedagogerna pÄ olika sÀtt arbetar med barnsinflytande och delaktighet genom att pedagogerna lÄter barnen fÄrpÄverka sin situation och att de Àr uppmÀrksamma, öppna och flexiblaför att kunna ta vara pÄ barnens idéer och intressen. De erfarenhetersom pedagogerna berÀttar om kring barns inflytande Àr bÄdesituationer dÄ pedagogerna intar bÄde barns perspektiv ochbarnperspektiv. De beskriver situationer dÄ det har fungerat bra och dÄdet har fungerat mindre bra.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ ökad förstÄelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och lÀsa. Det tillvÀgagÄngssÀtt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-Äringar och 10 stycken 8-Äringar intervjuats.Resultatet av vÄr studie visar pÄ att barns uppfattningar om skriftsprÄket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter sÄsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar sjÀlva. Det framkommer Àven att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende pÄ den kunskap de besitter, dÀr de Àldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har ocksÄ i vÄrt resultat kommit fram till att barnen inte blir lÀsta för i den utstrÀckning, som utifrÄn oss och vÄrt bakgrundskapitel, vore önskvÀrt.

HöglÀsning med tillhörande samtal, sÄ kallade boksamtal Àr mycket betydelsefullt för barn eftersom det stimulerar utvecklingen av lÀsförstÄelsen betydligt mer Àn om förskollÀraren enbart lÀst för barnen och inte följt upp med samtal efterÄt.Syftet med studien Àr att undersöka vilka uppfattningar förskollÀrare har av höglÀsning och boksamtal samt vilka tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnds vid höglÀsning och boksamtal för att stödja barns lÀsförstÄelse. FrÄgestÀllningarna i studien Àr följande;-          Vilka uppfattningar har förskollÀrare av höglÀsning och boksamtal?-          Vilka tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnder sig förskollÀrare av vid höglÀsning och boksamtal för att stödja barns lÀsförstÄelse i förskolan?Studien vilar pÄ den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi och grundar sig pÄ sju intervjuer med förskollÀrare som arbetar i barngrupper med Äldrarna 1-3 Är eller 3-5 Är.  Resultatet visar pÄ fyra beskrivningskategorier som framkom genom analysen av intervjuerna med de sju förskollÀrarna, dessa var; social aktivitet, frÄgor, sprÄk samt verktyg..