SammanfattningSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och barn uppfattar inflytande i dagens förskola. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt uppfattar förskollÀrare i dagens förskola sitt uppdrag med barns inflytande? Hur resonerar förskollÀrare och barn om möjligheter för barns inflytande i förskolan? Hur resonerar förskollÀrare och barn om hinder för barns inflytande i förskolan? För att kunna undersöka detta har intervjuer gjorts. Metoden för datainsamlingen Àr samtalsintervju, dÀr sex förskollÀrare och Ätta barn Àr informanter. Intervjuerna har analyserats utifrÄn George H.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser pÄ lekens betydelse för barns sprÄkutveckling samt hur de arbetar för att stimulera sprÄkutvecklingen genom leken. Arbetet utgÄr ifrÄn fenomenologiska teorier dÀr fokus ligger pÄ mÀnniskans livsvÀrld, upplevelser och tankar. Som metod anvÀndes kvalitativ forskning för att ta del av pedagogernas tankar och kunskaper kring lek och dess betydelse för barns sprÄkutveckling. Resultatet av studien visar att pedagogerna inte har nÄgon entydig definition av lek och att det finns olika arbetssÀtt att stimulera barns sprÄkutveckling. Vi anser att lek Àr ??ett levande sprÄk?? och det Àr betydelsefullt att barn fÄr leka..

Syftet med studien var att undersöka förskolans arbete kring livsfrÄgor med inriktning pÄ frÄgor om döden. Vi anvÀnde oss av tre forskningsfrÄgor i arbetet som var följande; Hur upplever pedagoger att förskolebarns tankar om döden uppstÄr och uttrycks? Hur anser pedagoger att de ska bemöta barns funderingar om döden? Vilken betydelse upplever pedagoger att arbetslaget har i arbetet med barns tankar om döden? Metoden vi valde i arbetet var en kvalitativ intervju och vi intervjuade Ätta stycken pedagoger som var verksamma i förskolan.I resultatet kunde vi se att det Àr vanligt att barn funderar kring döden och stÀller frÄgor om detta. Pedagogerna i vÄr studie upplevde att det Àr frÄn tre Ärs Älder som barn börjar uttrycka tankar om döden. Det vanligaste sÀttet för barn att uttrycka dessa funderingar och tankar Àr genom att stÀlla frÄgor till pedagogerna.

ABSTRAKT_______________________________________________________________Margareta Christiansson & Sara JohnssonBarns motorik? En studie om miljöns betydelse för barns motoriska utveckling.ChildrenŽs motor skill development?A study of the environment?s importance for children?s motor skill development.Antal sidor: 28___________________________________________________________________________I denna uppsats undersöks lÀrares upplevelse av miljöns betydelse för barns motoriskautveckling. I uppsatsen tar vi del av forskning kring barns motoriska utveckling samtpedagogers upplevelser och betraktelser av miljöns betydelse och pÄverkan för barn iförskolan. Vi beskriver Àven vad som kÀnnetecknar en stimulerande miljö.Studien genomfördes med stöd av intervjufrÄgor till sex pedagoger och tvÄ motorikpedagogervid tvÄ förskolor i tvÄ mindre kommuner i södra Sverige. Vi tar utgÄngspunkt i barnsmotoriska utveckling samt i hur miljön kan stÀrka barns motoriska utveckling.

Föreliggande examensarbete studerar och diskuterar lÀs- och skrivutveckling i förskolan. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ kunskap om de olika arbetssÀtt som förskolor anvÀnder sig av nÀr de arbetar med lÀs- och skrivutveckling. De frÄgestÀllningar som vi har utgÄtt frÄn Àr Vad har pedagogerna för uppfattningar om barns tidiga lÀs- och skrivutveckling?, Hur arbetar de fyra olika förskolorna med att stimulera barns lÀs- och skrivutveckling? och Varför har man pÄ förskolan valt just detta arbetssÀtt? Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollÀrare. Detta för att vi ville fÄ en djupare förstÄelse för hur de olika förskolorna arbetar med lÀs och skrivutveckling.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur pedagoger frÀmjar barns andrasprÄksutveckling i den mÄngfaldiga förskolan. Mina frÄgor var: Vad innebÀr ett sprÄkutvecklande förhÄllningssÀtt till flersprÄkiga barn? Vilka resurser finns att tillgÄ samt anvÀnds av pedagogerna i arbetet för barns sprÄkutveckling ?Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex utbildade förskolelÀrare. Resultatet visade att pedagoger har ett positivt förhÄllningsÀtt till barns modersmÄlsamverkan med deras andrasprÄksutveckling. En del pedagoger Àr Àven uppmÀrksamma pÄ barns egna kulturs betydelse för andrasprÄksutvecklingen.

Denna studie Àr en liten undersökning om barns kroppssprÄk samt barns kroppsliga uttryckssÀtt kring en saga. Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur barns olika uttryckssÀtt kan tolkas utifrÄn en gemensam situation. I studien försöker vi Àven ta reda pÄ vilket sÀtt vi kan förstÄ barnens uttryckssÀtt. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, dÀr vi anvÀnder oss av videokamera. FrÄn det inspelade materialet vÀljer vi sedan ut tvÄ sekvenser som vi sedan analyserar.

Sammanfattning Syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ förskolepedagogers syn pÄ och uppfattning om matematik i förskolan, det vill sÀga vad pedagogerna anser vara matematik för förskolebarn. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en enkÀt som vi delade ut till sammanlagt 25 förskolepedagoger pÄ tvÄ förskolor. Genom studien kom vi fram till att det finns tvÄ former av matematiska uppfattningar hos pedagogerna; matematik som en samling begrepp (jÀmförelse, storlek mm) samt matematik som en del av barns vardag. Vi kom Àven fram till att pedagogerna i vÄr undersökning anser att matematiken Àr mest skolförberedande men ocksÄ en del av vardagen och dÀrför ska den presenteras som ett roligt Àmne för förskolebarn. Undersökningen visade att de flesta pedagoger som hade gÄtt nÄgon form av utbildning/fortbildning inriktat mot matematik hade fÄtt inspiration och ett ökat medvetande om arbetet med matematik i förskolan.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns sprÄkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij Àr de pedagogiska teoretikerna som vi har utgÄtt ifrÄn gÀllande teorier inom lÀro-processer. NÀr det gÀller arbetssÀtten för att frÀmja barnens sprÄk stimulering utgick vi frÄn forskning. Studien Àr en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling. Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Syftet med den hÀr studien Àr att belysaförskollÀrarnas uppfattningar kring understödjandet av lÀsförstÄelse i förskolan. Studien Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ en hermeneutisk ansats. Det innebÀr i denna studie att tolka förskollÀrares uppfattningar kring lÀsförstÄelse i förskolan. Metoden som har anvÀnts för datainsamling Àr halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollÀrare verksamma i förskolan.

I denna uppsats har jag valt att undersöka sex elevers uppfattning om religion, religionsutövning och religionsundervisning samt hur deras lÀrare försöker anknyta till barnens uppfattningar. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i dessa barns uppfattningar om religion, religionsutövning och religionsundervisning och i hur man som pedagog kan dra nytta av att utgÄ frÄn elevernas erfarenheter för att göra en religionsundervisning anpassad till alla elever samt att resonera om svÄrigheter som kan förknippas med detta. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. Intervjuerna har sedan analyserats och pÄ sÄ vis har jag fÄtt fram det som jag anser vara barnens uppfattning och instÀllning inom omrÄdet. Resultatet av studien visade att eleverna hade svÄrt att definiera begreppet religion, och i sina förklaringar satte de mest fokus pÄ det substantiella innehÄllet i en religion dvs.

Syftet med studien var att undersöka 6-8-Äringars uppfattningar om hur den fysiska miljön i klassrummet pÄverkar deras lust och motivation till skriftsprÄket. Med fokus pÄ frÄgestÀllningarna, vilka element i den fysiska miljön barn upplever skapar lust och motivation till skriftsprÄket, vilka uppfattningar barn har om lekens betydelse för skriftsprÄket. Samt vilka möjligheter barn har att leka och att leka med skriftsprÄket i klassrummet. Metoden som valts för insamling av data Àr kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts i klassrummen pÄ tre skolor i bÄde förskoleklass och i Är 1. Totalt har 20 barn intervjuats i studien.

Denna uppsats Àr en undersökning av barns möjligheter och begrÀnsningar i förskolans ateljéer. Syftet Àr att synliggöra och problematisera förestÀllningar och uppfattningar om barns bild- och formarbete i förskolans vardagspraktik. Det gÀller sÀrskilt synen inom en Reggio Emiliainspirerad praktik, inom vilken jag sjÀlv arbetar som bildlÀrare.Studiens teoretiska och metodologiska ram utgörs av ett diskursanalytiskt perspektiv. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys tas i bruk tillsammans med diskursteoretiska och diskurspsykologiska begrepp. Den empiriska materialinsamlingen utgÄr ifrÄn en kvalitativ etnografisk ansats.Det empiriska materialet bestÄr av fÀltanteckningar frÄn en pedagogisk nÀtverkssammankomst samt av en intervju med en av deltagarna frÄn det nÀtverket.

Stress har alltid förekommit hos vÄra förfÀder dÄ var det en instinkt pÄ kamp eller flykt. Men i dag utsÀtts vi för stress i olika former. Positiv stress Àr bra för oss, det ger oss energi dÄ vi stÀlls inför utmaningar som vi klarar av. Negativ stress uppstÄr nÀr vi stÀlls inför höga pÄfrestningar och kontrollen gÄr förlorad. Stressen kan ha en negativ inverkan bÄde fysiskt och psykiskt.