Studiens syfte Àr att fÄ en större förstÄelse för vilken betydelse miljön har för barns lek. Studi-en bygger pÄ observationer frÄn tvÄ avdelningar pÄ tvÄ skilda förskolor. Vad kÀnnetecknar barns lekmiljö pÄ tvÄ skilda förskolor? Vilken lek kommer till uttryck i de skilda miljöerna? Vilka förutsÀttningar ger de skilda miljöerna för barns lek? För att fÄ svar pÄ studiens frÄgor anvÀnds observationer som metod. Studien utgÄr ifrÄn ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt och tar utgÄngspunkt i barns livsvÀrld.

Bakgrund: Att sövas Àr en av de mest stressfyllda erfarenheter ett barn kan fÄ i samband medsjukhusvistelse. Perioperativ oro Àr relaterad till postoperativ smÀrta och negativa postoperativabeteendeförÀndringar.Syfte: Att belysa hur barns oro inför anestesi och operation kan förebyggas med andra metoder Ànfarmakologiska.Metod: En litteraturstudie dÀr resultatet Àr baserat pÄ 11 vetenskapliga artiklar publicerade mellan2000- 2010.Resultat: Distraktion i form av clowner och dataspel har visat sig minska barnets oro inför anestesioch operation. Familjefokuserad förberedelse i bÄde skriftlig och muntlig form och terapeutisk lekminskar ocksÄ barns oro. En tyst och lugn miljö bidrar till en lugnare insomning och Àven alternativmedicin i form av akupressur ger samma resultat.Slutsats: Med ganska enkla metoder kan barns oro inför anestesi och operation förebyggas. Alla destuderade metoderna har visat sig minska barns oro i jÀmförelse med det standardiseradeomhÀndertagandet..

VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera pedagogernas uppfattningar om vilka arbetssÀtt och metoder som Àr viktiga för att stimulera barns skriftsprÄksutveckling i förskoleklass. I vÄr bakgrund belyser vi vad styrdokument och forskning sÀger om det utvalda Àmnet, skriftsprÄksutveckling. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie dÀr frÄgorna var förutbestÀmda men dÀr det fanns utrymme för följdfrÄgor. Vi intervjuade tvÄ pedagoger som arbetar i tvÄ olika förskoleklasser. Resultatet visade att de olika pedagogerna hade samma grundsyn vad det gÀller barnens skriftsprÄksutveckling i förskoleklass.

Examensarbetet handlar om hur tvÄ olika förskolor arbetar med barns lika vÀrde och barns vÀnskapsrelationer. Den ena förskolan Àr belÀgen i en by nÄgra mil utanför Helsingborg och den andra ligger i en stadsdel i Helsingborg. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning pedagoger och förÀldrar har till barns lika vÀrde och hur barn ser pÄ vÀnskap. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna pÄ de utvalda förskolorna med barns lika vÀrde? Har förÀldrar och pedagoger samma syn pÄ barns lika vÀrde pÄ de aktuella förskolorna? Har barnens sociala kompetens betydelse för vÀnskapsrelationerna pÄ förskolan? Hur ser likabehandlingsplanen ut pÄ de utvalda förskolorna? Som underlag till vÄrt examensarbete har vi anvÀnt tidigare forskning inom Àmnet, förskolans styrdokument, skollagen, barnkonventionen och annan litteratur som vi anser Àr relevant för arbetet.

Medveten motorisk trÀning har visat sig vara gynnsamt för barns senare skolprestationer. Det hÀr antyder tidigare forskning som menar att det finns ett samband mellan barns motorik och deras koncentrationsförmÄga och skolprestationer. Den hÀr studien handlar om förskollÀrares förestÀllningar om barns motorik och hur förskolans utemiljö anvÀnds för att stimulera barns motorik. Studien syftar till att beskriva vilket kroppsligt lÀrande som stimuleras i förskolans utemiljö. Studiens tvÄ frÄgestÀllningar berör förskollÀrares upplevelse av vilket kroppsligt lÀrande som sker hos barn i förskolans utemiljö samt förskollÀrares erfarenheter av barns motoriska utveckling i förskolans utemiljö.

Denna kvalitativa studie undersöker lÀrares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga Àmnen. LÀrare, undervisande i NO och verksamma i skolÄr 1-9, har intervjuats med förutbestÀmda frÄgor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lÀrarna. Grupparbete i NO för att avdramatisera Àmnet Grupparbete i NO för att berika lÀrandeprocessen Grupparbete i NO för att lÀraren ?mÄste? Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter VÄr studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och dÀrigenom skiljer sig ocksÄ formen för hur grupparbetet kan te sig.

Syftet med denna studie Ă€r att synliggöra hur pedagoger planerar sagostunder och hur de arbetar med sagor i förskolans verksamhet. Även pedagogernas förhĂ„llningssĂ€tt till sagor och sprĂ„k undersöks, samt vilka konsekvenser det fĂ„r för barnets sprĂ„kliga utveckling. Forskningsbakgrunden belyser hur samtal genom sagan pĂ„ olika sĂ€tt frĂ€mjar barns sprĂ„kliga utveckling. Pedagogens roll av att bemöta och förhĂ„lla sig till sagan och sprĂ„ket Ă€r av stor betydelse. Även vad lĂ€roplanen för förskolan tar upp om att arbeta med barnens sprĂ„kutveckling.

Purpose: This study examines pedagogues? thoughts about children?s understanding of death, and their reactions to the death of a relative. The aim is also to examine pedagogues? thoughts about their part in supporting bereaved children, and how they wish to do so. Method: Seven pedagogues, who work with six to nine year old children, were interviewed.

Syftet med examensarbetet var att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar om hotell- och restaurangprogrammets och livsmedelsprogrammets hygienkurs LMK 1204, och utifrÄn det konstruera en kursplan för nÀmnd kurs. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lÀrares arbete pÄ yrkesförberedande gymnasieprogram, och elevers pÄ samma program uppfattningar om sin utbildning. Vi har arbetat med kvalitativ metodteori och intervjuat lÀrare pÄ hotell- och restaurangprogrammet och livsmedelsprogrammet om deras uppfattningar om hygienkursen LMK 1204. Med utgÄngspunkt i de teman vi fick fram vi analys av intervjumaterialet, konstruerade vi en egen kursplan. Sammanfattningsvis tyckte lÀrarna att det Àr svÄrt att kombinera teori med praktik i undervisningen och att fÄ tid till att samarbeta med andra lÀrare.

Denna C-uppsats handlar om hur en utemiljö kan vara en inspirerande arena för barns utveckling och lÀrande samt hur det kan gÄ till nÀr det ska skapas en ny utemiljö pÄ en specifik förskolegÄrd. Vi formulerade tre forskningsfrÄgor som skulle göra det möjligt att uppnÄ vÄrt syfte: Vad hade pedagogerna tÀnkt pÄ vid utformningen av den nya utemiljön? PÄ vilket sÀtt har barnen fÄtt vara delaktiga att utforma utemiljön? Hur skapas tillfÀllen för utveckling och lÀrande i utemiljön? För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor anvÀnde vi oss av gÄtur, fokusgruppsamtal och barnintervjuer. I vÄr studie deltog tio pedagoger och 17 barn. Resultatet visade att pedagogerna hade mÄnga tankar om utformningen av utemiljön som handlade om tillgÀngligheten av olika material, möjligheten att experimentera och trÀna sin motorik men ocksÄ att barns delaktighet och inflytande inte tillvaratagits i nÄgon högre grad.

Examensarbetet belyser barns lek och lÀrande, dÀr barns handlande av demokrati och empati via lek och lÀrande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett Àmne som anses Àr grundlÀggande för alla pedagoger att arbeta utifrÄn. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lÀrande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhÄller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssÀtt pedagogerna kan anvÀnda sig av. Det lÀggs fokus pÄ demokrati, empati, lek och lÀrande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sÀttas i ett sammanhang. LikasÄ, lÀggs det vikt pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt samt den grundlÀggande barnsyn samhÀllet bör genomsyras av.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns inflytande i förskolan under samlingen. Barns inflytande handlar om att barn fÄr möjligheter att pÄverka i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie Àr att belysa flersprÄkiga barns inflytande under samlingen i förskolan utifrÄn pedagogers uppfattning, samt belysa hur pedagoger kan stödja flersprÄkiga barns inflytande i förskolan. VÄr frÄgestÀllning lyder: Hur arbetar pedagogerna med flersprÄkiga barns inflytande under samlingen i förskolan?För att besvara studiens frÄgestÀllning har vi besökt fem olika förskolor inom en och samma kommun.

Bakgrund: Tidigare studier har gjorts dÀr resultat har visat att modersmÄlet har betydelse för barns sprÄkutveckling i andra sprÄket. Forskningsresultat har Àven visat att barn med ett rikt ordförrÄd i sitt modersmÄl vid skolstart, hade lÀttare för att lÀra sig lÀsa och skriva pÄ sitt andra sprÄk Àn barn med ett svagt modersmÄl Genom att tvÄsprÄkiga barn fÄr anvÀnda sig av bÄda sina sprÄk, samt att förskolor vÀrdesÀtter barnens sprÄkutveckling kan de fÄ lÀttare att ta till sig det nya sprÄket. Syftet med denna studie Àr att undersöka om modersmÄlet anvÀnds som ett kulturellt verktyg för att stimulera andrasprÄksinlÀrning i förskolan. Centralt fokus i studien kommer att lÀggas pÄ hur förskollÀrare arbetar i olika verksamheter för att stimulera tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling. Studien kommer att utföras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med studien Àr att undersöka hur bekrÀftande av barns hemkulturer i förskolan kan tÀnkas pÄverka barns identitetsskapande och förstÄelse för allas lika vÀrde. Kvalitativa intervjuer med pedagoger Àr den huvudsakliga metoden, medan studie av undervisningsmaterial och observationer anvÀnts som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder sig av flera medvetna strategier för att bekrÀfta barns hemkulturer pÄ förskolan. Samtliga deltagare beskriver pedagogens förhÄllningssÀtt som en del i strategierna. För att stÀrka barnets identitet menar pedagogerna att barnet behöver fÄ kÀnna sig stolt över sin bakgrund.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers uppfattningar om friluftsliv inom Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är. Studien har sin utgÄngspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, dÀr semistrukturerade intervjuer har genomförts. Av resultatet framgÄr det att lÀrare och elevers uppfattningar skilde sig Ät nÀr det kom till hur de definierar friluftsliv. Skillnaden mellan lÀrare och elever var i hur man sÄg pÄ friluftsaktiviteter. LÀrarna ansÄg att aktiviteter som vandring, paddling och övernattning Àr nÄgot som de kopplade till friluftsliv.