Bakgrunden till studien ligger i att Sverige har fÄtt kritik frÄn Förenta Nationernas (FN) barnrÀttskommitté för den rÄdande bristen pÄ barns delaktighet i beslut som rör deras egna liv. Idrottsföreningar Àr en viktig arena för barns utveckling och utgör en stor del av deras fritid. Föreningsidrotten ska enligt Riksidrottsförbundet utgÄ frÄn barnkonventionen och bör dÀrför arbeta med frÄgor som rör barn och ungas rÀtt till inflytande.Syftet med studien var att beskriva flickornas perspektiv pÄ inflytande och delaktighet i sin idrottsförening och att sedan belysa det med hjÀlp av ett barnperspektiv. Fokusgruppsdiskussioner anvÀndes för att undersöka problemomrÄdet. Tio deltagare delades in i tvÄ olika fokusgrupper som diskuterade i cirka en halvtimma var.

Syftet med denna studie Ă€r att fĂ„ en ökad förstĂ„else för barns tankar, kĂ€nslor och uppfattningar om Pippi LĂ„ngstrump som karaktĂ€r. Vi vill ta reda pĂ„ vad det Ă€r för dragningskraft Pippi har som tilltalar barn generation efter generation. I tidigare forskning har forskarna, till exempel Ödman (2007) och Gaare & Sjaastad (2002), undersökt temat Pippi utifrĂ„n andra utgĂ„ngspunkter Ă€n barnens perspektiv. Det Ă€r oftast de som lĂ€ser böckerna eller fĂ„r dem lĂ€sta för sig. Att vi tar in barns perspektiv Ă€r just det som gör vĂ„r studie unik. I vĂ„r studie har vi gjort ostrukturerade intervjuer med barn och utifrĂ„n barnens perspektiv har vi sedan utgĂ„tt frĂ„n olika sekvenser i böckerna och gjort en nĂ€rlĂ€sning för att hitta kopplingar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare relaterar barns utforskande till barns lÀrande. Studien utgick ifrÄn ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med sex förskollÀrare verksamma i förskolan. Resultatet visade att barns intresse enligt förskollÀrarna Àr betydelsefullt för barns utforskande och lÀrande. Barn utforskar genom att prova och att frÄga. I detta utforskande lÀr de sig att göra saker sjÀlv, att bli sjÀlvstÀndiga och de fÄr kunskaper om olika företeelser i omgivningen.

Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn behöver vuxna vid sin sida som vÀgleder dem pÄ sin vÀg till vuxenlivet..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare i förskola och förskoleklass ser pÄ den pedagogiska inomhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inomhusmiljön har för barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna Àr följande:? Hur anser förskollÀrarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den, för att utveckla barns lÀrande?? Vilken betydelse anser förskollÀrarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lÀrande?? PÄ vilket sÀtt uttrycker förskollÀrarna att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskola och förskoleklass. För att underlÀtta intervjuerna tog vi hjÀlp av en intervjuguide.Resultatet visar att alla respondenterna uttrycker att inomhusmiljön har stor betydelse för barns lÀrande i förskola och förskoleklass. Respondenterna menar att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barnens intressen och behov, nÀr inomhus-miljön utformas.

Jag har i min undersökning tittat nÀrmare pÄ vad SprÄktimmen Àr och vilka erfarenheter nÄgra förskollÀrare och 1-7 lÀrare som arbetar i f-1:or har av sitt arbete projektet. Studiens syfte Àr att lÄta de bÄda yrkesgrupperna komma till tals och utrycka sina erfarenheter och Äsikter om SprÄktimmen och vilka mÄl de har med sin lÀs- och skrivundervisning.Arbetet bygger pÄ intervjuer och enkÀtundersökningar med en grupp förskollÀrare och 1-7 lÀrare.I undersökningen har jag kommit fram till att det finns bÄde likheter och skillnader i yrkesgruppernas uppfattningar. Jag har kommit fram till att SprÄktimmen kan anpassas för olika elevers behov och ge alla elever en engagerad lÀs- och skrivundervisning. Det framkom ocksÄ att förskollÀrarna och 1-7 lÀrarna var över lag samstÀmmiga nÀr det gÀllde uppfattningar om lÀs- och skrivundervisningen. Skillnaden ligger i att förskollÀrarna skattar emotionell utveckling högt och 1-7 lÀrarna lÀgger mer vikt vid systematisk trÀning av fÀrdigheter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ barns krigs-och lÄtsasbrÄklekar. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien har sex förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att det finns en positiv och en negativ syn pÄ barns krigs- och lÄtsasbrÄklekar. FörskollÀrare som ser pÄ barns krigs- och lÄtsasbrÄklekar som vilka lekar som helst och som anser att de Àr pÄ lÄtsas har en mer positiv syn pÄ lekarna.

Det pedagogiska intresset för ?lÀrstilar? har under senaste Ären ökat och barns individualitet i skriftsprÄkstillÀgnandet uttrycks Àven i andra sammanhang. Syftet med denna studie Àr att belysa och diskutera hur man kan se pÄ och arbeta med barns olika sÀtt att lÀra i lÀs- och skrivundervisningen. Vidare Àr studien inriktad mot att belysa studieomrÄdet ur en vidare kontext dÄ den empiriska undersökningen genomförts bÄde i Sverige och i Costa Rica med en kombination av intervjuer och observationer. UtifrÄn en kulturell och utbildningspolitisk kontext belyses variationer och likheter i lÀrarnas möjligheter och förutsÀttningar att beakta barns olika sÀtt att lÀra sig skriftsprÄket.

Leken har ett vÀsentligt utrymme nÀr det gÀller barnens tid i förskoleverksamheten. Det Àr viktigt att utrymme för lek ges dÄ den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan Àr det intressant att undersöka de förutsÀttningarna som det fysiska rummet erbjuder nÀr det gÀller barns möjlighet till lÀrande genom lek. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lÀrande genom lek. Med det fysiska rummet avses sÄvÀl förskolans utomhus ? som inomhusmiljö.

I min studie har jag intervjuat sammanlagt Ätta pedagoger inom uteförskola, traditionell förskola och skola. Syftet med studien var att ta reda pÄ likheter och skillnader i pedagogernas syn pÄ utomhuspedagogik. Vidare ville jag skaffa mig uppfattning om pedagogernas resonemang om fördelar och nackdelar med utomhuspedagogik samt hur utevistelsen pÄverkar barns lÀrande. Alla pedagoger ansÄg att utomhuspedagogik innebÀr aktiviteter/lektioner utomhus som Àr utformade pÄ ett lÀrande sÀtt och nÄgra talade om uteövningar som frÀmjar barnens lÀrandeprocess. Pedagogerna sÄg mÄnga möjligheter med utomhuspedagogik, bland annat att barnen blir lugnare och piggare utomhus som frÀmjar lÀrandeprocessen.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att stimulera till barns utveckling och lÀrande. Studiens teoretiska utgÄngspunkt hÀmtas frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr mÀnniskan ses som oskiljbar frÄn den kultur och det sociala sammanhang hon ingÄr i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, dÄ mÀnniskans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön pÄverkar möjligheterna till utveckling och lÀrande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollÀrare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att stimulera till barns utveckling och lÀrande, bör utformas sÄ att den Àr upptÀckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhÄlls att tillgÀnglighet Àr en viktig aspekt som förskollÀrare tar hÀnsyn till och att den pÄverkas av en rad faktorer.

Bakgrund: VÄrt intresse för att undersöka fenomenet förskollÀrarens deltagande i barns lek har sin grund i att vi kan se att förskollÀrare gör annat arbete nÀr barnen har sin egen lek. Vi vill fÄ en inblick i hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i barns lek, samt vad olika forskare anser. Vi har lyft fram den forskning som har relevans för vÄr undersökning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt ligger i fenomenografin. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i barns lek i förskolan. Metod: I vÄr studie anvÀnder vi oss av en fenomenografiskt inspirerad forskningsansats. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjufrÄgor, och har intervjuat Ätta förskollÀrare i tvÄ olika kommuner. Resultat: Resultatet visar att förskollÀrare i denna studie anser att leken Àr viktig för barnen och att de som förskollÀrare behövs för att utveckla leken.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling. Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Den hÀr studien har fokus pÄ pedagogers professionella förhÄllningssÀtt till barns konflikter. Syftet med studien Àr dÀrmed att undersöka hur pedagoger professionellt hanterar och bearbetar konflikter som uppstÄr mellan barn pÄ förskolor.Studien har gjorts enligt en kvalitativ metod utifrÄn semistrukturerade intervjufrÄgor med Ätta aktiva pedagoger pÄ fyra olika förskolor, i bÄde kommunal och privat regi samt med observationer pÄ de förskolor dÀr de intervjuade pedagogerna arbetar. Observationerna genomfördes med hjÀlp av ett observationsschema.Det resultat som framkommit i studien Àr att konflikter sker dagligen och att uppkomsten av barns konflikter till största del beror pÄ oenigheter. Det har Àven framkommit i intervjuerna att pedagogers roll i barns konflikter Àr att vara lyhörda, nÀrvarande och medlande.Slutsatsen vi har dragit av studien Àr att pedagogers professionella förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt i bemötandet, i hanteringen och i bearbetningen av barns konflikter.

I Förskolans miljö ? Sju förskolepedagogers uppfattningar om inomhusmiljöns pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande, författad av Emma Broberg och Anna Wallén, studeras barns miljö pÄ tvÄ förskolor. Intervjuer med sju pedagoger och observationer pÄ de bÄda förskolorna har legat till grund för denna studie. Syftet med studien Àr att synliggöra hur de sju pedagogerna tÀnker kring utformandet av den fysiska inomhusmiljön och dess pÄverkan pÄ barnens utveckling och lÀrande. Den frÄgestÀllning som har varit utgÄngspunkt för denna studie Àr: Hur tÀnker pedagogerna kring inomhusmiljöns utformning och pÄverkan pÄ barnens utveckling och lÀrande i förskolan? Den pedagogsiska verksamhetens utformning har en stor betydelse för barns lÀrande och den pedagogiska miljön ska vara utformad sÄ att barns lÀrande underlÀttas, stimuleras och utmanas.