I detta arbete studeras lĂ€rares uppfattningar om innehĂ„ll, arbetssĂ€tt och arbetsmiljö kopplat till N&T-undervisning i grundskolans Ă„r F-9. Denna studie Ă€r en del av ett projekt som Östsam genomför pĂ„ uppdrag av skolverket. Projektet har som mĂ„l att öka intresset hos eleverna i grundskolan för naturkunskap och teknik. Syftet med arbetet, förutom att hitta dessa uppfattningar, Ă€r att jĂ€mföra lĂ€rarnas uppfattningar mellan Ă„r F-3, 4-6 och 7-9. En jĂ€mförelse görs ocksĂ„ mellan lĂ€rares uppfattningar och elevers uppfattningar.

Syfte: I studien vill vi undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar och förhÄller sig till begreppen hen, könsidentitet och genus i förskolan.Bakgrund: Genus Àr ett brett Àmne dÀr förhÄllandet till samhÀllet, kulturen och hur vi uppfattar och förvÀntar oss av mÀn och kvinnor stÀlls mot varandra. Problematiken blir dÄ lÀtt inom genus att dess bredd ger mÀnniskor möjligheter till olika uppfattningar och Äsikter. Genus Àr med andra ord ett begrepp som innefattar mÄnga olika ting och innebörder dÀr genus kan variera frÄn mÀnniska till mÀnniska, genom den kultur och samhÀlle de lever i.Teoretisk ram: I studien Àr resultatet sammankopplat med tre aktuella teorier och litteratur som belyser Àmnena genus, könsidentitet och en artikel som belyser om begreppet hen. Vi har anvÀnts oss av Davies och Vygotskijs teorier som behandlar genus och barns skapande av könsidentiteter.Metod: I studien har det anvÀnts en kvalitativ metod med redskap av intervjuer, för att sedan kunna redovisa vÄrt resultat sÄ har vi Àven anvÀnt oss av fenomenografi som ansats. Vi har intervjuat tio verksamma pedagoger i förskolan som har olika yrkesbakgrunder och kön.Resultat: Vi har undersökt hur begreppet hen, könsidentiteter och genus uppfattas och anvÀndas av vÄra medverkande respondenter.

Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar lÀrare respektive förÀldrar har om lÀslÀxan i Ärskurs 1-2 pÄ en utvald skola. Detta undersöktes genom att fyra lÀrare intervjuades och 69 enkÀter besvarades av förÀldrar. Resultatet visade att lÀrarnas pedagogiska syften inte var helt samstÀmmiga med förÀldrarnas uppfattningar av dem. Resultatet visade ocksÄ att lÀrarna hade en tanke med lÀslÀxans utformning, men eftersom att den skedde i hemmet hade lÀrarna inte möjlighet att styra över lÀslÀxan som helhet. Detta berodde pÄ att flera faktorer avgjorde hur lÀslÀxstunderna sÄg ut, sÄsom valet av plats, med vem den lÀstes och miljön runt omkring.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka fyra pedagogers uppfattningar om höglÀsning och höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling. Studien syftade ocksÄ till att undersöka hur pedagoger anvÀnder höglÀsningsstunderna till att uppmuntra barn till samtal och diskussion. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer. Genom intervjuerna ville vi fÄ ta del av hur pedagogerna arbetar med höglÀsning genom uppföljande samtal samt om de anser att barns sprÄkutveckling stimuleras. Resultatet visar att pedagogerna upplever att sprÄkutveckling sker vid höglÀsning.

The purpose with this degree thesis was to investigate the preschool teacherÂŽs view onchildrensÂŽs influence in preschool routine situations. The target group for this study ispreschool teacherÂŽs that currently are working with children that are 1 ? 5 years of age. To manage to answer the aim of this study semi-structured interviews were conducted. I have performed interviews with five preschool teacherÂŽs that currently work in a preschool that is situated in a medium sized city, in the county VĂ€rmland, Sweden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagogerna i förskolan undersöker och tar till vara pÄ barns olika kulturella ramar i sin planerade verksamhet. Denna studie har fokus pÄ matematik och begreppet rumsuppfattning. För att studera detta gjordes en litteraturstudie för att kunna definiera vad en kulturell ram Àr för nÄgot. En pedagog beskriver att en kulturell ram för ett barn Àr de erfarenheter och dom uppfattningar som de har fÄtt/lÀrt sig under tiden de levt. Vidare undersöktes hur pedagogers syn Àr pÄ matematik i förskolan?  samt vad som rÀknas till begreppet rumsuppfattning? Efter det genomfördes kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma pÄ olika förskolor.

Det hÀr Àr en observationsstudie över barns lek. Syftet med studien Àr att studera barns lek med avseende pÄ det sociala samspelet. Metoden för studien har varit av kvalitativ sort, dÀr redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi valt att redovisa de tvÄ dominerande synsÀtten, i förskolan, pÄ barns sociala utveckling, det utvecklingspsykologiska synsÀttet och det sociokulturella synsÀttet. Vi har valt att göra en fördjupning av det sistnÀmnda dÄ det Àr dÀr vi har vÄr stÄndpunkt.Vi kan, efter gjorda observationer av barns lek, konstatera att leken har en mycket stor betydelse för barnen i sitt utvecklande av sociala egenskaper.

Förskolans uppdrag Àr bland annat att skapa goda lÀrande miljöer och lÀrandetillfÀllen som Àr anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollÀrare i förskolan anvÀnder för att inkludera de barn som anses vara inÄtvÀnda. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka strategier anvÀnder förskollÀrare i förskolan för att inkludera inÄtvÀnda barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollÀrare, vad gÀller stödbehovet hos inÄtvÀnda barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollÀrare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhÄllningssÀtt, bemötande, engagemang, tillrÀttalagd lÀrandemiljö och ett individualiserat arbetssÀtt Àr strategier som kan bidra till att de inÄtvÀnda barnen inkluderas i lÀrande och socialt samspel..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begrÀnsa barns framtida lÀs- och skrivsvÄrigheter och frÀmja sprÄklig medvetenhet. Studiens frÄgestÀllningar behandlar bland annat vad lÀrare anser vara förebyggande arbete vad gÀller lÀsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella lÀs- och skrivsvÄrigheter. I studien har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer eftersom fokus ligger pÄ lÀrares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgÄtt att lÀrare i förskoleklass arbetar pÄ olika vis för att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter, eftersom de anvÀnder olika metoder. UtifrÄn resultaten gÄr det Àven att urskilja att samtliga lÀrare arbetar aktivt för att begrÀnsa framtida lÀs- och skrivsvÄrigheter..

Bakgrund: I slutet av 1990-talet berÀknades 185 miljoner mÀnniskor missbruka narkotika runt om i vÀrlden. Narkotikamissbruk kan orsaka akuta dödsfall eller organskador och infektioner, bland annat hiv och virushepatiter. Uppgifter frÄn FolkhÀlsoinstitutet och Socialstyrelsen visar att narkotikamissbrukare har svÄrt att fÄ vÄrd liksom att vÄrden kring dessa patienter fungerar otillfredsstÀllande. Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om narkotikamissbrukande patienter i vÄrden. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ nio kvantitativa och en kvalitativ studie utfördes.

Idag överlever cirka 80 % av de barn som drabbas av cancer men fortfarande finns de barn som inte kan botas och dÀr behandlingen övergÄr i en palliativ fas. Inom den pediatriska vÄrden Àr det viktigt med ett familjeperspektiv vilket innebÀr att hela familjen ska involveras i barnets vÄrd. Det Àr av stor vikt att dessa familjer fÄr bra stöd i situationen vilket Àr viktigt att sjuksköterskan bidrar med. Problem kan uppstÄ nÀr sjuksköterskan har svÄrt att förstÄ förÀldrarnas situation och dÀrmed blir det svÄrt att individanpassa det stöd som förÀldern verkligen behöver. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva förÀldrars uppfattningar av att vÄrda sitt cancersjuka barn i den palliativa vÄrden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av och tankar om implementeringen av barns inflytande i förskolan. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Fem förskollÀrare intervjuades enskilt av mig och en intervjuguide anvÀndes under intervjun. Resultatet visar att barns inflytande Àr nÄgot som förskollÀrarna arbetar med i förskoleverksamheten men att barns inflytande tar sig uttryck i förskolan pÄ olika sÀtt. Det finns bÄde likheter och olikheter i hur de ser pÄ barns inflytande.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och skapa en förstÄelse för hur förÀldrar upplever barns lÀrande pÄ fritidshemmet. Under genomförandet har litteraturstudier inom Àmnet kompletterats med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio förÀldrar som alla har barn pÄ fritidshem i Norrbotten. I tolkningen av förÀldrarnas intervjusvar har en fenomenologisk metod anvÀnts. Denna studie har fördjupat vÄr förstÄelse om hur förÀldrar upplever barns lÀrande pÄ fritidshemmet.

Studien syftar till att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med att frĂ€mja barns sprĂ„kutveckling i förskolan utifrĂ„n barns olika förutsĂ€ttningar.  Fokus i studien Ă€r att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ?traditionellt? med sprĂ„kutveckling utan nĂ„gon specifik metod. Jag tar ocksĂ„ upp de olikheter som kan finnas i barns sprĂ„k och vikten av att barn fĂ„r sitt sprĂ„k stimulerat pĂ„ en rad olika sĂ€tt. BĂ„de i hemmet och i förskolan.För att undersöka detta har jag anvĂ€nt mig av en kvalitativ ansats dĂ€r jag intervjuade fyra förskollĂ€rare. TvĂ„ förskollĂ€rare pĂ„ en traditionell förskola och tvĂ„ pĂ„ en förskola som arbetar med förhĂ„llningssĂ€ttet tidig lĂ€s- och skrift.I resultatet framkom det att förskollĂ€rarna Ă€r vĂ€l medvetna om sprĂ„ket och det Ă€r verkligen nĂ„got som de arbetar med pĂ„ mĂ„nga olika och kreativa sĂ€tt.