Syftet med arbetet Àr att synliggöra uppfattningar hos förÀldrar med irakisk invandrarbakgrund kring matematik och barns matematiklÀrande. Med detta arbete vill vi frÀmja ett gott samarbete mellan förÀldrar och lÀrare pÄ skolan med avseende pÄ matematiklÀrande. Undersökningen genomfördes pÄ tre olika mÄngkulturella skolor i Malmö kommun och baserades pÄ enkÀter och intervjuer. Resultatet visade att förÀldrarna Àr lite insatta i hur matematikundervisningen gÄr till pÄ i barnens skolor och att majoriteten Àr nöjd med barnens matematiklÀrande. Samarbetet mellan skola och hem upplevs vara bra av bÄde förÀldrar och lÀrare.

Sedan en tid tillbaka har en kommun i StockholmsomrÄdet infört motorisk screening för samtliga barn i förskoleklass. Syftet med föreliggande studie var att undersöka tio pedagogers uppfattningar och upplevelser av denna screening. UtifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv genomfördes kvalitativa intervjuer som sedan analyserades. Resultatet visar att pedagoger upplever motorisk screening som meningsfull samt att de ser ett starkt samband mellan barns motoriska fÀrdigheter och deras skolprestationer. Det framkommer Àven tydligt att pedagogerna i föreliggande studie delar kommunens strÀvan att det Àr betydelsefullt att tidigt upptÀcka barn med motoriska svÄrigheter och erbjuda dem rÀtt stöd och ÄtgÀrder.

Syftet med studien var att finna vilka uppfattningar yrkesverksamma inom socialt arbete har om barns situation i familjer med alkoholmissbruksproblematik. Vi ville Àven belysa deras uppfattningar kring deras eget arbete med familjerna. Studien byggdes upp via en fenomenografisk ansats med socialkonstruktivismen som teoretisk grund. Fenomenografin fokuserar pÄ vad ett fenomen uppfattas vara istÀllet för vad fenomenet Àr. En uppfattning Àr enligt fenomenografin nÄgonting som sÀllan Àr en företeelse för reflektion utan snarare nÄgot som finns i det undermedvetna.

Syftet med min studie Àr att bilda kunskap kring hur barns matematiska aktiviteter kan synliggöras nÀr de leker vid en stockstÀllning i en utomhusförskola. Studien grundar sig pÄ följande frÄgestÀllningar; NÀr framtrÀder matematiska aktiviteter i barns lek? Hur visar barn sina matematiska aktiviteter?.

Undersökningens syfte har varit att undersöka förutsÀttningarna för barns lek i förskolan samt att belysa pedagogens syn pÄ leken och hur den förÀndrats över tid. I vÄr litteraturstudie framkom att samhÀllets skiftningar har pÄverkat synen pÄ lek och att leken ses som viktig i förskolan, men att den inte prioriteras. Det finns en stark styrning av förskolans pedagogiska verksamhet i dag, av bÄde lekens form och verksamhetens struktur som pÄverkar förutsÀttningarna för barns lek.        Som metod har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie dÀr intervjuerna Àr inspelade, redovisade och analyserade. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att barns lek i förskolan Àr viktig men att det Àr den styrda leken som dominerar. I svaren framkom att pedagogerna har olika syn pÄ vad lek Àr, vad den betyder för dem och hur den ska vara.Pedagogens förhÄllningssÀtt och verksamhetens struktur har stor betydelse för hur förutsÀttningarna för barns lek ser ut.

BakgrundUtifrÄn den forskning som finns belyser flera lekforskare att leken kan vara betydelsefull för barnens utveckling, sociala kompetens och identitet. Forskningen visar ocksÄ att rolleken ger barnen möjlighet att testa pÄ olika roller och detta frÀmjar barnens identitetsutveckling dÄ de sÄ smÄningom hittar sig sjÀlva med hjÀlp av den hÀr leken.SyfteSyftet Àr att undersöka pedagogers resonemang kring rollek och dess betydelse för barns identitetsutvecklingMetodJag har utfört en intervjustudie, dÀr nio intervjuer genomfördes med respondenter pÄ tvÄ förskolor i Halland och tvÄ förskolor i SmÄland. Alla respondenter var kvinnor med varierande erfarenhet mellan 2 Är och 30 Är.ResultatResultatet visar att pedagogerna anser att barns lek har en pÄverkan pÄ deras liv. Det pÄverkar hur de blir som medmÀnniskor, det hjÀlper barnen att bearbeta erfarenheter och upplevelser och dÀrigenom hittar barnen sig sjÀlva. Det framkom ocksÄ att pedagogerna anser att genom att testa olika roller fÄr barnen möjligheten att hitta sig sjÀlva och bli medvetna om vem dem Àr.

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

BakgrundStudien behandlar Àmnet barns matematiserande i utomhusmiljö. I arbetet ligger fokus pÄ miljöns roll för barns lÀrande. Vi har Àven beskrivit barns erfarenheter och erfarande utifrÄn teorin utvecklingspedagogiken. Fler centrala begrepp som teorin behandlar Àr Àven variation, metakognition och lÀrandets objekt.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att studera om barn stimuleras matematiskt av enmatematikinspirerad utomhusmiljö.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med observation, fÀltsamtal och intervju som redskap. I studien deltog elva barn i Äldrarna 4-6 Är samt tvÄ pedagoger.ResultatResultatet visar tecken pÄ att det finns olika faktorer som pÄverkar barns matematiserande som miljön, pedagoger och material.

Syftet med denna studie var att studera hur förskollÀrare organiserar verksamheten för att ge utrymme till barns egna planer. För att forska kring detta utgick studien frÄn ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med 4 förskollÀrare. Studien hade en fenomenografisk ansats. Kopplat till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av lÀroplanen för förskolan och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollÀrarna uppfattar att barns lÀr sig genom socialt samspel, genom att göra samt nÀr lÀrande Àr lustfyllt och meningsfullt dÀr förskollÀrarnas roll i lÀrande Àr att vara handledare, medforskare, tillÄtande och möjliggörande.

Carlsson, Ann-Kristin & Persson, Åse (2011). Konsten att tillvarata yngre barns motivation till ett lustfyllt lĂ€rande (The art of capturing a young child?s motivation to achieve pleasurable learning experience). Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle Specialpedagogik, Malmö Högskola. Syftet med vĂ„r studie var att undersöka hur motivation kan tillvaratas i takt med barns stigande Ă„lder samt vad specialpedagogens kunskap kan bidra med i arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal som metod.

LÀrande Àr enligt forskare centralt för att Ästadkomma utveckling och förÀndring med hjÀlp av coaching. Av den redan bristande evidensbas som idag finns för coaching, utgörs endast en liten del av forskning om detta lÀrande. Med anledning av detta gjordes en studie för att undersöka yrkesverksamma coachers uppfattningar om lÀrandet som sker i coachingprocessen, samt deras uppfattningar om coaching som profession. Urvalet bestod av yrkesverksamma coacher, certifierade av branschorganisationen ICF. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer.

SammanfattningBakgrund: DopinganvÀndning Àr inget nytt problem inom elitidrotten. Tidigare studier och teorier visar att beteenden och miljön har en stor pÄverkan pÄ individers uppfattningar. Idrottande ungdomar ser förebilder i idrottsmiljön de befinner sig i och detta kan ha en pÄverkan pÄ ungdomars uppfattningar om doping inom elitidrotten.  Syfte: Att undersöka uppfattningar om doping inom elitidrotten hos idrottande gymnasieelever över 18 Är som har idrott som en del av sin utbildning i GÀvleborgs lÀn.Metod: Studien var en tvÀrsnittsstudie, har en kvantitativ design och innefattar en enkÀtundersökning med 28 deltagare. EnkÀten var webbaserad och innehöll bakgrundsfrÄgor samt frÄgor som berörde doping och prestationer.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga möjligheter och hinder för barns reella inflytande pÄ arbetssÀtt och verksamhetens innehÄll i förskolan samt hur barns faktiska inflytande ser ut i den dagliga verksamheten. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka faktorer anser förskollÀrarna begrÀnsar och/eller möjliggör barns reella inflytande i förskolan? Hur ser den dagliga förskoleverksamheten ut med tanke pÄ barninflytande? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit avstamp i forskning pÄ omrÄdet. Tidigare forskning visar pÄ att det finns en oro bland pedagoger att lÀmna pedagogstyrd verksamhet till förmÄn för barns inflytande. Studien Àr gjord pÄ fyra förskolor dÀr intervjuer och observationer har anvÀnts som metod.

Syftet med uppsatsen var att undersöka sex socialsekreterares uppfattningar av modern och fadern som förÀldrar i familjer dÀr mannen utövar vÄld mot kvinnan samt att undersöka om deras uppfattningar av modern och fadern skiljer sig Ät, avseende förÀldraskapet. Undersökningen bestod av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrÄn tidigare forskning, rollteori och genus. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna uppfattade ett bra förÀldraskap som att det medför skyldigheter sÄsom att tillgodose sina barns behov. Mödrar och fÀder har lika ansvar för barnets vÀlbefinnande.

The purpose of my study is that I have examined children age 4 years and 5 years of their perceptions about the body's internal organs, and if they know where they are sitting in the body, and what their perception of organ systems. I have compared their perceptions and thoughts about the internal organs, to see their similarities and differences it is about childrens perceptions and thoughts dependent if they is 4-respektive 5- years old.The results that I got from my examination was that they showed me a big variety by their earlier perception about the organs. Some had knowledge of the name, some had of the function and some of the place of the organ brain, heart, lungs, stomach, liver and intestines. All these knowledge about the organs was a variety on and you could see similarities and differences in the different ages. One example about a different is that it was a four year old child that could the name of the stomach and the stomach function while there was three five years old children that could the brains name, function and place..