Denna studie har haft som syfte att synliggöra och belysa förskollärares erfarenhet av och strategier kring musiken i förskolans verksamhet i relation till barns delaktighet och inflytande. För att få syn på detta genomförde jag kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare från fyra olika verksamheter. Av resultatet framgår att delaktighet och inflytande har en stor plats i verksamheten. Förskollärarna har fokus på barnen och ser dialoger och samtal som avgörande faktorer för att tillgodo se barns delaktighet och inflytande, däremot är musikens roll väldigt mycket mindre och i princip nästan obefintlig. Resultatet tycks bero på att intresset för musiken bland förskollärarna är begränsat samt att de anser att tiden behövs till annat.

Syftet med den genomförda studien är att undersöka barns möjlighet till ett ökat inflytande i förskolan genom egen dokumentation. Den dokumentation som görs i dagens förskolor utförs oftast av pedagoger men i studien vänds denna upplevda bild och istället är det barnen som dokumenterar. Under en veckas tid fick barnen dokumentera sin vardag genom digitalkameror och detta blev sedan underlag för diskussioner tillsammans med barnen. Uppsatsen bygger på grundtanken om det kompetenta barnet. Studien bygger på följande frågeställningar: Kan barns dokumentation leda till en ökad möjlighet till inflytande för barn i förskolan, och i så fall hur? Hur kan barn ges möjlighet till inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan? Studien är en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer, bildanalys samt observationer i utvalda situationer.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi olika författare och forskares perspektivkring språk. Inledningsvis definierar vi begreppet språk, för attsedan beskriva vad Läroplanen för förskolan tar upp. Därefterbeskriver vi barns språkutveckling och redogör för vikten av ettspråkstimulerande arbete i förskolan. Pedagogers förhållningssättdiskuteras och vi tar upp lekens samt miljöns betydelse för språket. Ibakgrundens sista del redogör vi för vår valda teoretiska ram.SYFTE: Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad olikaförskolors personal anser vara det centrala för språkstimulering iförskolan.METOD: Vi har i denna undersökning använt oss av kvalitativ metod, medfenomenografi som ansats och intervju som undersökningsredskap.Sammanlagt har vi intervjuat nio pedagoger varav fem arbetar på enSpråkförskola och resterande på två ?vanliga? förskolor.RESULTAT: I resultatet framgick likheter men framförallt skillnader mellanförskolorna.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till att lärande sker i utemiljö. Det är också ett växelspel mellan sinneliga upplevelser och boklig bildning. Syftet med vår studie var att ta reda på sex pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och hur dessa tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. I studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer och inslag av den fenomenografiska forskningsansatsen. I resultatet fann vi att pedagogerna hade varierande uppfattningar kring utomhuspedagogik och hur de såg på ämnet som ett verktyg för barns lärande.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om man med hjälp av självstärkande övningar och ett uppmuntrande förhållningssätt kan öka barns självkänsla. Jag genomförde min undersökning i en 1-2:a, bestående av 28 barn. Av dessa valde jag ut två försökspersoner, en flicka, 7 år, och en pojke 8, år. Jag har använt mig av enkäter och observationer som undersökningsmetoder. Vid genomförandet av övningar, samt under övrig tid, har jag observerat mina försökspersoner för att se om någon utveckling skett.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka hur fo?rskolla?rare resonerar kring ett lekpedagogiskt arbetssa?tt och barns relationer. Fo?r att underso?ka detta valde jag att genomfo?ra min studie med hja?lp av intervjuer som metod. Jag valde att intervjua tre fo?rskolla?rare som alla arbetar lekpedagogiskt pa? olika fo?rskolor, fo?r att pa? sa? vis fa? en sa? bred bild som mo?jligt.

Syftet med denna undersökning var att undersöka och synliggöra hur förskolans pedagoger arbetar med att stimulera barns lärande och utveckling i matematik. För att söka svar på undersökningsfrågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagoger och observationer på olika förskolor. Undersökningen visar att majoriteten av respondenterna anser att matematiken i förskolan är viktig. Det är enligt respondenterna viktigt för barns fortsatta lärande och utveckling. De lyfter vikten av den grundläggande matematiken i förskolan.

BAKGRUND: Leken är ett stort begrepp och många forskare har försökt beskriva den. Detsom de flesta kommit fram till är att den är lustfylld, frivillig, spontan, symbolisk och attmedel dominerar över mål (Pramling Samuelsson och Sheridan 1999, s. 84). I bakgrundenpresenterar vi relevant forskning för vår studie om barns lärande och utveckling genom lek.Vi beskriver leken ur ett historiskt perspektiv, pedagogens roll, vad lek är och vad leken harför betydelse för barns utveckling. Vidare tar vi upp lekens förutsättningar samt vad som ståratt läsa om leken i läroplanerna för förskola och skola.SYFTE: Vi vill i vår undersökning studera ett antal pedagogers föreställningar/uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande och utveckling.

Bakgrund:Samlingen härstammar från Friedrich Fröbel och dess pedagogik, vilket är en förekommande aktivitet i förskolan. Förr stod samlingen för en social samhörighet och en gemenskap för barnen. Samlingen anses vara en stark tradition inom förskolan, men dess vikt har pendlat mellan att ses som viktig och oviktig för barnen genom åren. Samlingarna ansågs vara ritualiserade där den vanligtvis hölls på samma tid och plats, samt då en del av innehållet var återkommande såsom till exempel en närvarokontroll av barnen (Rubinstein Reich, 1996).Syfte:Vårt syfte med studien är att synliggöra om pedagoger tillåter barns inflytande under samlingen. Vi kommer att analysera syftet utifrån två frågeställningar vilka är hur pedagoger ser på barns inflytande under samlingen och hur pedagoger möjliggör för barns inflytande under samlingen.

Syfte med detta examensarbete är att undersöka vad pedagoger (d.v.s. utbildade förskollärare) anser om uterummets betydelse för barns utveckling och inlärningsförmåga. Vi har även valt att undersöka hur barn lär sig. Detta för att vi ska få en tydlighet gentemot hur barns inlärning påverkas av utomhusvistelse.Undersökningen är av kvalitativ karaktär, baserad på intervjuer med sex pedagoger verksamma i förskolan.Resultatet i studien visar att det är viktigt att barn får vistas i utemiljön som ett komplement till att vara inne. Detta på grund av att utemiljön erbjuder så mycket som man kan använda sig av i inlärningen..

Studien handlar om lek och lärande, hur pedagoger förhåller sig till de två begreppen samt hur de ser på deltagande i barnets lek. Vi har även tagit upp lekbegreppet sett ur olika lärandeteoretiska perspektiv, men främst tänkt och skrivit utifrån Vygotskijs sociokulturella lärandeteori. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod till vår empiriska undersökning, detta för att få en djupare förståelse för hur verksamma pedagoger ser på begreppen lek och lärande. Resultaten som framkommit visar att lek och lärande inte behöver vara två åtskiljda begrepp utan kan ses som en samspelande helhet..

BAKGRUND: Samlingen på förskolan har funnits med sedan lång tid tillbaka. Det är en aktivitetsom verkar ha en självklar plats bland förskolans rutiner. Vi är intresserade av hur förskollärarnamenar att samlingen bidrar till barns lärande. I bakgrunden tar vi upp forskning som beskriversamlingen, med dess form, innehåll och syfte. Bakgrunden innehåller också en tolkning av detsociokulturella perspektivet, som vi använder i vår tolkning av resultatet.SYFTE: Att undersöka hur förskollärarna resonerar om syftet med den planerade samlingen irelation till form och innehåll, gruppens betydelse, barns lärande, barns inflytande och delaktighet ochläroplanens betydelse.METOD: Vi har i denna undersökning använt oss av en kvalitativ metod, som redskap använde viintervju och vi startade med en öppen fråga.

Syftet med vår studie var att undersöka förskollärares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljön och dess betydelse för barns lärande i förskolan. Med inspiration från fenomenologin har vi utfört kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på fem olika förskolor. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är: Vad har pedagoger för uppfattning kring arbetet och utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Hurdana uppfattningar har pedagoger om vad som kännetecknar en god fysisk inomhusmiljö? Hur uppfattar pedagoger den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande? Resultatet påvisar att den fysiska inomhusmiljön är en grundsten för att allt annat ska fungera och vid utformningen så tas utgångspunkten i barngruppens intressen och behov. En god fysisk inomhusmiljö ska vara lustfylld och locka barnen till att vilja leka.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om thailändska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien är intervjuer om äldre thailändska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gått i svensk skola mellan 6 till 12 månader har observerats i skolan. Referensramen är en jämförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhällsförhållanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen är interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.