Sök:

Sökresultat:

10905 Uppsatser om Barns rätt att komma till tals - Sida 59 av 727

"Vi mÄste laga mat och kastanjerna Àr vÄra köttbullar" : en studie om hur barn anvÀnder förskolegÄrden i sin lek

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskolebarn anvÀnder sig av förskolegÄrden i sin lek. Vad och var leker barnen och vilket material anvÀnder de sig av i leken? Barnen vistas mer och mer pÄ förskolegÄrden eftersom det i dag finns fÀrre möjligheter att lÀmna den av olika anledningar. Tidigare forskning visar pÄ att förskolegÄrdens utformning har en betydelse för barns lek. Barnen ska ha möjlighet till olika rum pÄ förskolegÄrden och bÄde naturmaterial och traditionella lekmaterial ska finnas.

LÀsning: ett projekt vars syfte Àr att stimulera barns
lÀsvanor

Syftet med arbetet var att undersöka om vi genom ett lÀsprojekt kan stiumlerar barns lÀsvanor. Projektet omfattade bÄde enkÀtundersökning samt boksamtal enligt Aidan Chambers metod. Studien omfattade 19 barn i en skola i LuleÄ. Projektet gick ut pÄ att barnen delades in i lÀsgrupper som en gÄng i veckan fick diskutera innehÄllet i den lÀsta boken. Resultatet gav oss en bild av barnens lÀsvanor samt att projektet pÄverkat deras lÀsvanor pÄ ett positivt sÀtt..

"Det Àr skönt att komma bort ibland" : En studie som utifrÄn olika aktörer belyser barns perspektiv pÄ kontaktfamiljsinsatsen

The purpose of this study was to describe and analyze IntimatePartner Violence (IPV). How does contemporary science illustrate men as victimsand women as perpetrators in these relationships? Ten articles were presentedand analyzed in a systematic literature study. The results show that men beingabused by their female intimate partner, do exist and that they in many ways doconform to abused women. There are many underlying causes to the violence inclose relationships.

Utevistelse och hÀlsa pÄ förskolor

VÄrt examensarbete handlar om barns hÀlsa och hur barngrupperna pÄ förskolorna har förÀndrats i ett historiskt perspektiv. VÄrt syfte har varit att undersöka hur sjukfrÄnvaron ser ut pÄ tre olika förskolor. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn nÀr vi skrivit vÄrt arbete Àr: Hur ser barns sjukfrÄnvaro ut, pÄ olika typer av förskolor? Hur har de aktuella barngrupperna och barnens hÀlsa och utevistelse förÀndrats under Ären? Hur pÄverkas barnens fysiska aktivitet av förÀldrarnas motionsvanor? ser.

Drömrummet : Ett designpedagogisk projekt kring barns rum

Detta Àr ett examensarbete som undersöker barns och vuxnas tankar kring barns rum, med frÄgan:Hur skulle barns rum utformas om barnen fick bestÀmma och hur tÀnker barnens förÀldrar om utformningen?Syftet med undersökningen Àr att belysa barns rum hemma. Med utgÄngspunkt i drömrum och genom designpedagogiska workshops med vuxna och barn, undersöks miljön som skapas i barns rum och pÄ sÄ sÀtt kan ocksÄ en barnrumsdiskurs utkristalliseras. I förlÀngningen kan denna undersökning ge ny insikt i hur vi ordnar rum för barn och lÄter barn vara medskapare av miljö. Det Àr viktigt att betona att det bara Àr en barnrumsdiskurs bland mÄnga.

Maktens identitet -En intersektionell textanalys av barnböcker

Studien syftar till att öka pedagogers medvetenhet kring barnböckers betydelse för barns identitetsskapande. 10 av de 20 mest lÄnade böckerna av förskolor och skolor pÄ Malmös stadsomrÄdesbibliotek har legat till grund för textanalyserna. Analyserna har gjorts ur ett intersektionellt perspektiv med fokus pÄ etnicitet och genus. Analysmetoden Àr influerad av Paul Ricoeurs och Hans-Georg Gadamers tankar kring de hermeneutiska cirklarna förförstÄelse- förstÄelse samt förklaring- förstÄelse. Vi presenterar ett sÀtt att tolka barnböcker som lÀses mycket i förskolan. Förebilderna som kan urskiljas i böckerna kan ses som varierade i kön om Àn begrÀnsade i kulturell mening.

Barn med myror i brallan! : En observationsstudie om förskolebarn och koncentration.

Syftet med den hÀr studien var att belysa vad i förskolans verksamhet som gör att barn koncentrerar sig. Detta ledde till tvÄ frÄgestÀllningar: Hur barns koncentrationssvÄrigheter visar sig och vad i en verksamhet gör att barnen koncentrerar sig.För att komma fram till mitt resultat har jag observerat pedagoger och barn i förskolan under samlingar av olika slag. Kriterierna för samlingarna som observerades var att det skulle vara med en barngrupp dÀr barnen var ett till fem Är gamla. Det som visade sig under observationerna delades sedan upp under frÄgestÀllningarna. DÀrefter kategoriserades de.Resultatet visade att koncentrationssvÄrigheter kan visa sig pÄ en mÀngd olika sÀtt.

Kinesiska förÀldrars syn pÄ deras barns utbildning och konfucianismens utbildningstradition

Titel: Kinesiska förÀldrars syn pÄ deras barns utbildning och konfucianismens utbildningstradition Författare: Josefine Nermfors, Filippa Asplund Termin och Är: Höstterminen, 2012 Handledare: Laid Bouakaz Examinator: Kyriaki Doumas Nyckelord: Konfucius, utantillinlÀrning, förÀldrar i Kina, undervisning i Kina.

Fria leken pÄ förskolan : en kvalitativ studie av nÄgra pedagogers syn pÄ den fria lekens betydelse för barns lÀrande

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lÀrande pÄ förskolan. Litteratur, tidigare forskning och LÀroplanen för förskolan, Lpfö98, föresprÄkar hur viktig den fria leken Àr och vad den har för betydelse för till exempel sprÄkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lÀra sig socialt samspel.UtgÄngspunkten har varit att finna svaret pÄ vad forskning, litteratur och nÄgra olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lÀrandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill sÀga en barnskötare, en fritidspedagog och tvÄ förskollÀrare. Intervjuerna handlar om deras syn pÄ den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgÄng för lÀrandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berÀttelser har hjÀlpt mig att se likheter och skillnader och dÀrmed förstÄ hur de tÀnker och handlar kring den fria leken pÄ förskolan.Slutsatsen för detta examensarbete Àr att den fria leken Àr oerhört viktig för barns lÀrande pÄ förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd.

Kan och f?r alla barn vara med i leken? En narrativ ?versiktsstudie om makt i barns kamratkulturer.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Tack för TAKK

Syftet med studien Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur aktiva aktörer i förskolan samtalar kring anvÀndandet av TAKK samt om de ser samband mellan brukandet av tecken och barns inflytande i förskolans verksamhet. Vi har följande frÄgestÀllningar: ? Hur talar de aktiva aktörerna i förskolverksamheten om TAKK? ? Vilket samband mellan anvÀndandet av TAKK och barns inflytande ser de aktiva aktörerna i förskolan? ? Vilka önskemÄl har de aktiva aktörerna i förskoleverksamheten gÀllande utbildning inom TAKK? I vÄr studie utgÄr vi frÄn variationsteorin och BRO-modellen. Aktörerna talar mycket positivt om TAKK dock sÀger de samtidigt att det krÀvs mer Àn bara TAKK. Aktörerna ser tydliga samband mellan anvÀndandet av TAKK och inflytande för alla barn. Samtliga önskar att utbildning inom TAKK integreras i förskollÀrarutbildningen. AnvÀndandet av TAKK i kombination med andra AKK-former gynnar alla barn och inte enbart de som Àr i behov av sÀrskilt stöd..

En studie om höglÀsningens betydelse för sprÄkutveckling

Syftet med studien Àr att undersöka vilken betydelse höglÀsning har för barn i förskolan och deras sprÄkutveckling och ta reda pÄ vilka pedagogiska metoder pedagoger anvÀnder för att stimulera sprÄkutvecklingen. I denna studie intervjuas sju pedagoger. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna om att höglÀsning Àr viktigt för barns sprÄkutveckling. Litteraturen belyser ocksÄ hur betydelsefull höglÀsning Àr för sprÄkutvecklingen. DÀrför har pedagoger i förskolan ett stort ansvar vad det gÀller att delge barnen god litteratur via höglÀsning..

Ska vi vara med och leka? : En studie om pedagogers perspektiv pÄ sitt deltagande i barns lek pÄ förskolan

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger resonerar om det egna lekdeltagandet och hur de anser att lek bidrar till lÀrande för barn pÄ förskolan, samt hur de beskriver miljöns betydelse för barns lek.  I studien medverkade personal frÄn tvÄ olika förskolor. En kvalitativ datainsamlingsmetod har anvÀnts dÄ data har samlats in genom intervjuer. För att vÀga pedagogernas svar mot fakta har vi genomfört en litteraturstudie, dÀr vi lyfter fram olika författares teorier om lek och vuxnas deltagande i barns lek. I vÄr studie fick vi fram tre förhÄllningssÀtt som pedagogerna hade nÀr det gÀllde att vara deltagande i barns lek; aktiv deltagare, observatör samt stödjande inspiratör. UtifrÄn det resultat vi har fÄtt fram i vÄr studie kan vi se att de flesta av pedagogerna ansÄg att det Àr vÀrdefullt för barnen att pedagoger Àr deltagande i leken.

Var tycker du bÀst om att leka? : En kvalitativ studie om barns uppfattningar om inomhusmiljön i samband med lek.

Syftet med studien Àr att genom samtal med barn i förskolan och med hjÀlp av deras egen dokumentation av inomhusmiljön, bidra med kunskap om förskolebarnens egna uppfattningar om inomhusmiljön i förhÄllande till de lekmöjligheter som förskolans inomhusmiljö erbjuder. Studien anvÀnde sig av öppna kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Det var elva barn mellan 4?5 Är frÄn tvÄ olika förskolor som deltog i studien. Resultatet visar att barn har behov av möjligheter att dra sig undan och fÄ tillgÄng till rofyllda platser.

Barnlitteraturens betydelse för barns socioemotionella utveckling : En studie om förskollÀrares insikter, syfte och arbetsmetoder kring barnlitteratur i förskolan

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares insikter, syfte och arbetsmetoder för att genom barnlitteratur utveckla barns socioemotionella förmÄgor. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr frÄn Àr vilka insikter, vilket syfte och pÄ vilka sÀtt förskollÀrare arbetar med barnlitteratur med denna fokus. För att undersöka detta anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod dÀr sex verksamma förskollÀrare med varierad Älder och arbetslivserfarenhet deltar. Resultatet visar pÄ att förskollÀrarna har en insikt i att barnlitteratur kan utveckla barns socioemotionella förmÄgor. Trots denna insikt visar resultatet pÄ att barnlitteratur med fokus pÄ socioemotionell utveckling inte Àr prioriterad utan anvÀnds i samband med hÀndelser som uppstÄr i barngruppen.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->