Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogers attityd till barns inflytande i dokumentationsprocessen, samt se huruvida hÀnsyn tas till barns integritet i dokumentationen. VÄra frÄgestÀllningar lyder: Vilket inflytande har barn i dokumentationsprocessen? samt Vad har pedagoger för syn pÄ barns integritet i samband med dokumentationen?Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod i vÄr undersökning för att undersöka pedagogers attityder till ovan beskrivna frÄgestÀllningar. Som datainsamlingsmetod anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat nio lÀrare, bÄde med inriktning mot förskola och förskoleklass samt lÀrare med inriktning mot de tidiga skolÄren.

Syftet med studien Àr att undersöka hur Ätta fritidshemsbarn samtalar kring fiktiva berÀttelser som de tagit del av via film och hur de relaterar de fiktiva berÀttelserna till sitt vardagsliv.Den frÄgestÀllning som vi har utgÄtt ifrÄn Àr:Vad pratar barn pÄ fritidshem om nÀr de samtalar kring film med fiktivt innehÄll?Vad sÀger barn om hur fiktivt innehÄll som de sett pÄ film relaterar till deras vardagliga liv?Vi har anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer för att fÄ fram empiri att analysera. Vi har utgÄtt frÄn barns perspektiv dÄ vi har försökt att se vÀrlden ur barns ögon. Dalen (2008) skriver att forskare ska försöka uppmÀrksamma barns perspektiv om forskaren vill fÄ kunskaper om barns upplevelsers och tolkningar av vÀrlden. Thomson (2008) skriver att studier som handlar om barn bör innehÄlla barns perspektiv dÄ de Àr experter inom omrÄdet.I vÄr metod har vi anvÀnt oss av gruppintervjuer dÄ barnen i samspel med varandra fick chansen att prata om sina tankar och Äsikter.

Att jag valde att skriva ett arbete om lÀrande pÄ museum och dess relevans grundar sig i mitt eget intresse för museum som jag alltid haft. Jag har alltid uppskattat ett museibesök och alltid kÀnt att det varit givande. DÀrför ville jag med detta arbete ta reda pÄ, med hjÀlp av Gamla Uppsala museum, hur de arbetar mot förskolan och vad som ses som relevant för dessa barn. Jag vill ta reda pÄ hur de arbetar och vad de har för syfte bakom det lÀrande det vill förmedla till barnen. För att ta reda pÄ detta samlade jag pÄ mig tidigare forskning om detta Àmne och lÀste in mig pÄ vad museipedagogik innebÀr.

Fokus för den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lĂ€rprocessen ur ett ?mĂ„lrelationellt? perspektiv i vilket mĂ„let för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och dĂ€r bildsprĂ„ket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen pĂ„ hur man lĂ€r sig genom relationella möten.Undersökningen utgĂ„r frĂ„n ett Ă€mnesintegrerat filmprojekt mellan samhĂ€llskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever pĂ„ en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att lĂ„ta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex Ă„r efter avslutade studier, med hjĂ€lp av foto- och filmelicitering, berĂ€ttat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frĂ„gestĂ€llning Ă€r en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lĂ€rande skolarbete i Ă€mnesintegrerade projekt. Är estetisk lĂ€rprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, nĂ„got roligt att göra i vila frĂ„n andra Ă€mnen, eller hjĂ€lper detta elevers lĂ€rande framĂ„t samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie Ă€r att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lĂ€rprocess och jag vill hĂ€rigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgĂ„ng till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras fĂ€rdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, vĂ€rdera och lösa problem i lĂ€randet.

Barns inflytande i förskolan - Children?s influence at the preschool This essay concentrates around teachers work with childrenŽs influence at the preschool and how that affects the days there for the children and the teachers. The purpose of the essay is to present how four educationalists placed at two different preschools work with childrens influence at the preschool and their point of wiev of the matter. With that I also wanted to expose how the educationalists work with childrens rights at the preschool and to that I added how democracy is used at the preschool. The investigationŽs starting point was the questions: What does childrens influence at the preschool mean for the educationalists? How do the educationalists think regarding childrens rights? When can the children be included in dessisionmaking at the preschool? When is it not possible for the children to be included in the dessisionmaking? The four educationalists were intervjued seperately to get the most honest answers.

Syftet med detta arbete Àr att försöka förstÄ hur barn och pedagoger upplever förskolans fysiska innemiljö i lek och lÀrande. Fokus har legat pÄ barns- och pedagogers perspektiv utifrÄn genomförda kvalitativa intervjuer pÄ en förskoleavdelning i en kommun i Norrland. Dessa intervjuer har jag sedan tolkat med en livsvÀrldsfenomenologisk ansats och med hermeneutiken som metod. Samtalen med pedagogerna har huvudsakligen handlat om miljöns pedagogiska konsekvenser, medan samtalen med barnen huvudsakligen inriktades pÄ utformningen av miljön. De slutsatser jag tagit genom mitt arbete Àr att barn och pedagoger beskriver sin miljö pÄ samma sÀtt, men uttrycker det pÄ olika sÀtt.

GrundlÀggande taluppfattning Àr en viktig utgÄngspunkt i barns matematiska utveckling. Syftet med studien var dÀrför att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med materialet Matte pÄ burk för att vÀcka, stimulera och utmana barns utveckling och förstÄelse för tal. Genom kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare samt observationer av samlingar dÀr man anvÀnder Matte pÄ burk kom jag fram till att materialet Matte pÄ burk vÀcker, stimulerar och utmanar barnens grundlÀggande taluppfattning under förutsÀttning att förskollÀrarna kan göra samlingarna med Matte pÄ burk till erfarenheter av tal för barnen. En förutsÀttning för detta Àr att förskollÀrarna lyckas förena lek, socialt samspel och utforskande. Barns erövrande av taluppfattning krÀver medvetna förskollÀrare som fÄr möjlighet till kompetensutveckling i matematik och matematikdidaktik för att kunna utmana barnen i deras upptÀckande av tal..

Syftet med denna studie Àr att studera pedagogers styrningsstrategier i förhÄllande till barns lek. VÄr ambition med studien var att problematisera de styrningsstrategier som framkom i en förskolas praktik. ForskningsfrÄgorna som lÄg till grund för studien var:Vilka styrningsstrategier i relation till barns lek Àr framtrÀdande i en förskolas praktik?Hur kan pedagogers styrningsstrategier problematiseras utifrÄn barns lek?För att uppnÄ syftet och besvara forskningsfrÄgorna valde vi att göra ett strategiskt urval gÀllande studiens omfattning och antal deltagande. Undersökningen genomfördes pÄ en förskola vid flera tillfÀllen genom videodokumentation.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ mer kunskap om vad det innebÀr att fÄ vÀxa upp i vÄldets nÀrhet, vilka konsekvenser det kan föra med sig samt vilka insatser som Àr lÀmpliga frÄn skolan. Arbetet ger översikt över tidigare forskning Genom att intervjua personal som arbetar med barn, vill jag synliggöra barnens förhÄllanden och vilka effekter vÄldet kan ha. Skolan ska ta ansvar för barnet och de förhÄllande som rÄder dÀr. Hur barn ska bemötas, som lever med relationsvÄld i familjen, Àr upp till den enskilde pedagogen. Bra handledning frÄn specialpedagog och rektors stöd behövs för att försÀkra barnet en sÄ fungerande tillvaro som möjligt.

Syftet med arbetet var att fÄ inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i Àmnet barn och sexualitet. Ambitionen var att fÄ veta vad pedagoger tÀnker om barns sexualitet och vilken syn de har pÄ förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes fokusgrupper och enkÀter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring Àmnet men att det inte direkt görs i nulÀget. Det ansÄgs Àven viktigt att föra en dialog med förÀldrar i frÄgor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stÀmmer Àven vÀl in med riktlinjer frÄn LÀroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bÀsta. I frÄgan om ifall det finns nÄgra direkta direktiv om barn och sexualitet i nÄgot styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.

VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.

Att under sin uppvÀxt förlora en nÀra anhörig Àr en svÄr upplevelse. De barn som drabbas behöver ofta mycket stöd och hjÀlp ifrÄn vuxna i sin nÀrhet för att klara av sorgen.Det hÀr arbetet handlar om var vi som lÀrare kan fÄ stöd i hur vi kan hjÀlpa dessa barn. Vi tror att mÄnga vuxna kan kÀnna sig otrygga i en sÄdan hÀr situation och kan behöva hjÀlp och stöd frÄn nÄgon med mer erfarenhet och kunskap i Àmnet. Syftet med arbetet var att genom intervjuer med representanter frÄn olika instanser ta reda pÄ var vi kan hitta denna vÀgledning och hur den i praktiken kan gÄ till.I litteraturgenomgÄngen tas skolans roll i barns sorg, barns förstÄelse av döden i olika Äldrar och nÄgra av de vanligaste reaktionerna upp. Detta för att ha möjlighet att möta dem pÄ sÄ rÀtt sÀtt som möjligt.

Examensarbetets titel Àr Barns behov av en lugn stund i förskolan. Författare Àr Cecilia Cederholm och Sofia Gullwi. Syftet Àr att undersöka barns behov av lugna aktiviteter i förskolan. Vi avser att synliggöra barnens tankar om viloplatsen genom frÄgestÀllningen: · Hur vill barnen som Àr mellan tre och fem Är att platsen dÀr de vill vara för sig sjÀlva ska utformas för att de ska trivas bra dÀr? Genom intervjuer med pedagoger, studiebesök och kursdeltagande har vi fokuserat pÄ vilans effekter och barnens delaktighet i verksamheten. Detta ska belysas genom frÄgestÀllningarna: · Vilken betydelse har vilan för barnens vÀlbefinnande? · Hur pÄverkas barnens inlÀrningsförmÄga av vilan? Teoretiska utgÄngspunkter Àr valda delar av Freinet-, Waldorf-, Montessoripedagogiken, Vygotskij samt aktuell forskning och facklitteratur.

Uppsatsen Àr en mÄngfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och Àr genomförd som en fallstudie under vÄren 2012. Syftet med studien Àr att undersöka vilka som fÄr komma till tals i nyheterna och utifrÄn vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, mÀn och personer med minoritetsbakgrund. DÀrtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren pÄ SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att pÄverka nyhetsinnehÄllet ur ett mÄngfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rÄdande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram Àr det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehÄll. DÀrtill har mÄngfald pÄ SVT varit ett intressant undersökningsomrÄde dÄ det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahÄlla ett utbud som prÀglas av mÄngfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sÀndning i tre sammanhÀngande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie pÄ SVT Riksnyheter under tvÄ arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnÄr en relativt jÀmn könsfördelning i nyhetsinnehÄllet i avseendet presentationen av kvinnor och mÀn, men att nyhetsinnehÄllet Àr könsmÀrkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

SAMMANFATTNINGSyftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskap om samlingens innebörd i förskolan. Samlingen Àr en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Det Àr en pedagogstyrd aktivitet som ofta innehÄller upprop, sÄng, samtal, berÀttelser och olika teman. VÄra forskningsfrÄgor Àr att vi vill veta hur samlingen i förskolan Àr utformad, varför samlingen anvÀnds som arbetssÀtt och vad förskollÀrarna anser att samlingen har för mening för barns lÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi gjort en intervjustudie, dÀr vi intervjuat fem förskollÀrare.