Titel: Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken? En jÀmförelse av Upplands VÀsby kommuns lokaltidningar.Författare: Emelie Klermyr.LÀrosÀte: Stockholms Universitet, Stockholm.Institution: Enheten för journalistik, medier och kommunikation, JMK.Avdelning: Medie- och kommunikationsvetenskap.Handledare: Yvonne AnderssonExaminator: Magnus DanielssonSyftet med studien Àr att jÀmföra lokal rapporteringen pÄ de tvÄ lokaltidningarna i Upplands VÀsby: Mitt i Upplands VÀsby och Vi i VÀsby.  JÀmförelsen avser eventuella skillnader och likheter mellan vilka Àmnen som fÄr störst utrymme samt vilka aktörer som kommer till tals i de bÄda tidningarna. Genom en kvantitativ innehÄllsanalys har 130 artiklar och notiser undersökts. Fem upplagor frÄn vardera tidning har undersökts mellan juli-november 2014. Studien visar att Àmnesfördelningen skiljer sig nÄgot mellan de bÄda tidningarna.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga möjligheter och hinder för barns reella inflytande pÄ arbetssÀtt och verksamhetens innehÄll i förskolan samt hur barns faktiska inflytande ser ut i den dagliga verksamheten. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka faktorer anser förskollÀrarna begrÀnsar och/eller möjliggör barns reella inflytande i förskolan? Hur ser den dagliga förskoleverksamheten ut med tanke pÄ barninflytande? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit avstamp i forskning pÄ omrÄdet. Tidigare forskning visar pÄ att det finns en oro bland pedagoger att lÀmna pedagogstyrd verksamhet till förmÄn för barns inflytande. Studien Àr gjord pÄ fyra förskolor dÀr intervjuer och observationer har anvÀnts som metod.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap kring vilken matematisk verksamhet som förekommer i förskoleklassen, samt hur detta ter sig i förhÄllande till tidigare forskning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling i grundskolan. Detta syfte uppfylls genom att besvara frÄgorna: vilket matematiskt innehÄll vÀljer de deltagande lÀrarna att arbeta mest med, hur vÀljer de deltagande lÀrarna att arbeta med det matematiska innehÄllet, samt pÄ vilka olika grunder vilar de deltagande lÀrarnas val av matematiskt innehÄll och metod?VÄr studie grundar sig pÄ en tidigare litteraturstudie dÀr nationell och internationell forskning granskats. BÄde vÄr litteraturstudie och empiriska studie vilar pÄ en önskan om att fÄ en uppfattning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling. I vÄr empiriska studie utgÄr vi frÄn en positivistisk syn pÄ kunskap, dÀrför anvÀndes en kvantitativ metod för att samla in data.

Syftet med studien Àr att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollÀrares syn pÄ barns samspel och samlÀrande samt vilken syn de har pÄ sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar har förskollÀrare om samspel och samlÀrande hos förskolebarn? Hur ser förskollÀrare pÄ den pedagogiska miljöns betydelse för att frÀmja samlÀrande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlÀrande? I studien intervjuas fem verksamma förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Det visar sig att nÀstan alla kÀnner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollÀrare har Àven honom som förebild. Resultatet visar att de pÄ mÄnga sÀtt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det.

?Talets gÄva har alla fÄtt. En del anvÀnder den effektivt, andra inte? (Gröning 1987:4). Varför Àr det sÄ att alla inte anvÀnder det effektivt? I tidigare forskning pratar man om tvÄtredjedelsregeln i ett klassrum; lÀraren har tvÄ tredjedelar av talutrymmet i klassen och av den tredjedel som eleverna har Àr det pojkarna som har tvÄ tredjedelar (Einarsson & Hultman 1984:82).

Syftet med studien var att undersöka förskolepersonals delaktighet i barns lek och hur barn uppfattade förskolepersonalens delaktighet i leken. Datainsamlingen genomfördes genom en kvalitativ studie med intervjuer av bÄde förskolepersonal och barn i fyra förskolor. Barnintervjuerna gjordes i fokusgrupper och i par, för att barnen skulle fÄ stöd av varandra och att svaren skulle bli mer utvidgande. VÄrt resultat visade att förskolepersonalen ansÄg att deras delaktighet i barns lek gynnade barnens sociala utveckling, genom att finnas tillhands och stötta vid barns konflikter men Àven att planera för miljön. Genom förskolepersonalens förhÄllningssÀtt uppfattade barnen förskolepersonalen som ett stöd vid konflikter med andra barn, men att barnen Àven ansÄg att förskolepersonalen höll sig pÄ avstÄnd genom att betrakta dem i deras lek.

Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

I den hÀr uppsatsen presenteras hur personliga filmsamtal kan bidra till frÀmjandet av ett etiskt reflekterande förhÄllningssÀtt i en interkulturell undervisning. Fyra ungdomar i tvÄ mÄngkulturella gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner över en vald favoritfilm genom individuella samtal. Mina analyser av data jÀmförs med Axelssons (2008) studie Film och mening varifrÄn jag ocksÄ hÀmtar analysverktygen som delvis ligger till grund Àven i denna studie. Min studie visar pÄ bÄde likheter och skillnader i respondenternas utsagor kring deras upplevelse av filmens presenterade berÀttelse och sina egna reflektioner över personliga etiska och moraliska val. Resultatet visar vÀrdet av att följa upp ungdomarnas egna berÀttelser av upplevd verklighet som ett interkulturellt undervisningsinnehÄll.

Det hÀr Àr en observationsstudie över barns lek. Syftet med studien Àr att studera barns lek med avseende pÄ det sociala samspelet. Metoden för studien har varit av kvalitativ sort, dÀr redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi valt att redovisa de tvÄ dominerande synsÀtten, i förskolan, pÄ barns sociala utveckling, det utvecklingspsykologiska synsÀttet och det sociokulturella synsÀttet. Vi har valt att göra en fördjupning av det sistnÀmnda dÄ det Àr dÀr vi har vÄr stÄndpunkt.Vi kan, efter gjorda observationer av barns lek, konstatera att leken har en mycket stor betydelse för barnen i sitt utvecklande av sociala egenskaper.

Medborgardeltagande Àr enligt lag en del i processen nÀr en detaljplan tas fram. Syftet Àr att medborgarnas Äsikter ska vÀgas in vid beslutsfattandet och pÄ sÄ vis bidra till mer demokratiska beslut. Men medborgarna Àr inte de enda som gör ansprÄk pÄ att pÄverka besluten. Andra aktörer, sÄ som exploatörer eller andra företag, försöker anpassa planen till sin fördel. Alla dessa parter samt andra faktorer ska i slutÀnden vÀgas in i det politiska beslutet.

Uppsatsen sta?ller fra?gor kring- och underso?ker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus ga?r tillva?ga fo?r att det man framfo?r pa? scenen ska ka?nnas som att det har fo?rankring i en sja?lv, trots att det a?r na?gon annan som a?r upphov till grundmaterialet. Syftet a?r att underso?ka hur musiker och ska?despelare ser pa? sitt arbete med sin respektive text fo?r att so?ka efter likheter, skillnader, motsa?ttningar och da?rigenom o?ppna upp fo?r vidare sa?tt att ta?nka kring interpretation. I uppsatsen finns ocksa? ett so?kande efter na?got som skulle kunna fungera som allma?ngiltiga strategier fo?r alla som arbetar med na?gon form av interpretation.En ma?ngd litteratur i a?mnet har genomga?tts och intervjusamtal har genomfo?rts med tva? musiker och tva? ska?despelare.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av och tankar om implementeringen av barns inflytande i förskolan. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Fem förskollÀrare intervjuades enskilt av mig och en intervjuguide anvÀndes under intervjun. Resultatet visar att barns inflytande Àr nÄgot som förskollÀrarna arbetar med i förskoleverksamheten men att barns inflytande tar sig uttryck i förskolan pÄ olika sÀtt. Det finns bÄde likheter och olikheter i hur de ser pÄ barns inflytande.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och skapa en förstÄelse för hur förÀldrar upplever barns lÀrande pÄ fritidshemmet. Under genomförandet har litteraturstudier inom Àmnet kompletterats med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio förÀldrar som alla har barn pÄ fritidshem i Norrbotten. I tolkningen av förÀldrarnas intervjusvar har en fenomenologisk metod anvÀnts. Denna studie har fördjupat vÄr förstÄelse om hur förÀldrar upplever barns lÀrande pÄ fritidshemmet.

I förevarande framstÀllning har behandlats den rÀttsliga hanteringen av barns utsagor i mÄl om sexualbrott, dÀr en studie av domstols bedömning av tillförlitligheten i barns vittnesmÄl lÄtit företas mot bakgrund av den rÀttsliga apparatens hantering av barnets berÀttelse i ett initialt skede av rÀttsprocessen. I mÄl om sexuella övergrepp mot barn utgÄr en vÀrdering av de bevis som finns att tillgÄ ? det vill sÀga barnets utsaga allena ? inte sÀllan frÄn den vuxnes förmÄga att förstÄ och kommunicera. Det av brott drabbade barnet riskerar dÀrmed att försÀttas i ett svÄrt underlÀge gentemot den vuxne, dÄ rÀttsprocessuella krav utformade i en vuxensfÀr kan leda till uppkomsten av icke ovÀsentliga brister i barns uttalanden. Följaktligen har ansetts av avsevÀrd vikt att tillstÄ att barnets position i rÀttssystemet Àr svag och ? vid förekomsten av en partsrelaterad ojÀmlikhet i processen ? bör kompenseras med en ambition om att bÀttre söka anpassa den rÀttsliga processen till barns sÀrskilda behov.

Studien syftar till att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med att frĂ€mja barns sprĂ„kutveckling i förskolan utifrĂ„n barns olika förutsĂ€ttningar.  Fokus i studien Ă€r att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ?traditionellt? med sprĂ„kutveckling utan nĂ„gon specifik metod. Jag tar ocksĂ„ upp de olikheter som kan finnas i barns sprĂ„k och vikten av att barn fĂ„r sitt sprĂ„k stimulerat pĂ„ en rad olika sĂ€tt. BĂ„de i hemmet och i förskolan.För att undersöka detta har jag anvĂ€nt mig av en kvalitativ ansats dĂ€r jag intervjuade fyra förskollĂ€rare. TvĂ„ förskollĂ€rare pĂ„ en traditionell förskola och tvĂ„ pĂ„ en förskola som arbetar med förhĂ„llningssĂ€ttet tidig lĂ€s- och skrift.I resultatet framkom det att förskollĂ€rarna Ă€r vĂ€l medvetna om sprĂ„ket och det Ă€r verkligen nĂ„got som de arbetar med pĂ„ mĂ„nga olika och kreativa sĂ€tt.