Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lÀrande dÄ den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vÄr studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lÀrande i utemiljön. I studienanvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrÄn en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lÀrande dÄ barnen ges möjlighet att trÀna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lÀrande innehÄll samt att den frÀmjar barns hÀlsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptÀckare och observatör.

Expertkommentatorer-en kvantitativ innehÄllsanalys om hur den politiska tolkande journalistiken sÄg ut ett Är innan valet 2006 i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. FörfattareLady-France MulumbaHandledareMonica Löfgren-NilssonKursD-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap, pÄbyggnadskursSyfteSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den politiska tolkande journalistiken ikommentatorform sÄg ut i svensk morgonpress Är 2005, ett Är innan senaste valet.MetodKvantitativ innehÄllsanalysMaterialMaterialet bestÄr av nummer frÄn tre olika dagstidningar: Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Det bestÄr av vad som har skrivits i dessa tidningar under 2005, alltsÄ ett Är innan valet. Det totala antalet artiklar uppgÄr till 348 stycken; 134 frÄn DN, 109 frÄn Svenskan och 105 frÄn GP.ResultatExpertkommentatorerna fokuserade ofta först och frÀmst pÄ valrörelsen i dagspressen Är 2005.FrÄgor gÀllande politiska beslut och idéfrÄgor var ocksÄ viktiga. Dessa journalister fokuserarinte som det förvÀntas enbart pÄ nutid och det som kommer att hÀnda i framtiden utan ocksÄpÄ partipolitiska frÄgor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare relaterar barns utforskande till barns lÀrande. Studien utgick ifrÄn ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med sex förskollÀrare verksamma i förskolan. Resultatet visade att barns intresse enligt förskollÀrarna Àr betydelsefullt för barns utforskande och lÀrande. Barn utforskar genom att prova och att frÄga. I detta utforskande lÀr de sig att göra saker sjÀlv, att bli sjÀlvstÀndiga och de fÄr kunskaper om olika företeelser i omgivningen.

Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn behöver vuxna vid sin sida som vÀgleder dem pÄ sin vÀg till vuxenlivet..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare i förskola och förskoleklass ser pÄ den pedagogiska inomhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inomhusmiljön har för barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna Àr följande:? Hur anser förskollÀrarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den, för att utveckla barns lÀrande?? Vilken betydelse anser förskollÀrarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lÀrande?? PÄ vilket sÀtt uttrycker förskollÀrarna att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskola och förskoleklass. För att underlÀtta intervjuerna tog vi hjÀlp av en intervjuguide.Resultatet visar att alla respondenterna uttrycker att inomhusmiljön har stor betydelse för barns lÀrande i förskola och förskoleklass. Respondenterna menar att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barnens intressen och behov, nÀr inomhus-miljön utformas.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av barns tankar om rasten. I den kvalitativa studien har barn i Ärskurs tvÄ och tre intervjuats. Som metod har jag anvÀnt mig av en generell hermeneutiskt förhÄllningsÀtt. Litteraturstudierna visar att styrdokumenten ger en svag vÀgledning vad gÀller rastens innehÄll och organisation. Dessa visar ocksÄ att rasten har en stor pedagogisk utvecklingspotential som inte tas tillvara i skolan.

Det övergripande syftet med denna uppsats Ă€r att utifrĂ„n ett rĂ€ttsociologiskt perspektiv undersöka huruvida begreppet barnets bĂ€sta förverkligas i domstolars beslut samt familjerĂ€tters yttrande gĂ€llande vĂ„rdnadstvister. Uppsatsen söker vidare förklara lagrummets grĂ€nser avseende vĂ„rdnadstvister dĂ„ domstolar och familjerĂ€tter samarbetar under speciella omstĂ€ndigheter. Åtta stickprovsutvalda rĂ€ttsfall, med bifogat yttrande frĂ„n socialnĂ€mnd, utgör grunden för studien. Den empiriska delen bygger inledningsvis pĂ„ en delanalys i form av meningskoncentrering, för att övergĂ„ till att inringa sĂ€rdrag i analyserad text med utgĂ„ngspunkt i om och huruvida barnet har fĂ„tt komma till tals. Barnets bĂ€sta tycks beaktas sĂ„ lĂ„ngt det Ă€r möjligt i vĂ„rdnadstvister men begreppets innebörd har en tendens att tolkas av vuxna, vilket kan leda till att det definieras ur ett vuxenperspektiv istĂ€llet för ett barnperspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ barns krigs-och lÄtsasbrÄklekar. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien har sex förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att det finns en positiv och en negativ syn pÄ barns krigs- och lÄtsasbrÄklekar. FörskollÀrare som ser pÄ barns krigs- och lÄtsasbrÄklekar som vilka lekar som helst och som anser att de Àr pÄ lÄtsas har en mer positiv syn pÄ lekarna.

Leken har ett vÀsentligt utrymme nÀr det gÀller barnens tid i förskoleverksamheten. Det Àr viktigt att utrymme för lek ges dÄ den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan Àr det intressant att undersöka de förutsÀttningarna som det fysiska rummet erbjuder nÀr det gÀller barns möjlighet till lÀrande genom lek. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lÀrande genom lek. Med det fysiska rummet avses sÄvÀl förskolans utomhus ? som inomhusmiljö.

Bakgrund: VÄrt intresse för att undersöka fenomenet förskollÀrarens deltagande i barns lek har sin grund i att vi kan se att förskollÀrare gör annat arbete nÀr barnen har sin egen lek. Vi vill fÄ en inblick i hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i barns lek, samt vad olika forskare anser. Vi har lyft fram den forskning som har relevans för vÄr undersökning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt ligger i fenomenografin. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i barns lek i förskolan. Metod: I vÄr studie anvÀnder vi oss av en fenomenografiskt inspirerad forskningsansats. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjufrÄgor, och har intervjuat Ätta förskollÀrare i tvÄ olika kommuner. Resultat: Resultatet visar att förskollÀrare i denna studie anser att leken Àr viktig för barnen och att de som förskollÀrare behövs för att utveckla leken.

VÄr studie handlar om hur delaktiga barn Àr i reflektionsarbetet i den pedagogiskadokumentationen. VÄrt syfte Àr att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ger barnenmöjlighet till delaktighet i reflektionen genom pedagogisk dokumentation samt hur detillsammans skapar mening och sammanhang om sin omvÀrld i reflektionen genompedagogisk dokumentation. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÀr treförskollÀrare och tre förskolechefer intervjuats. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av litteratur föratt fÄ en tydligare bild av vÄrt forskningsomrÄde som handlar om barns delaktighet ochreflektion. Vi har valt att anvÀnda oss av den amerikanske psykologen och teoretikernJerome Bruners (2002) tvÄ begrepp, intersubjektiva perspektivet och interaktionistiskaperspektivet för att de handlar om hur andra mÀnniskor tÀnker och kÀnner.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling. Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Den hÀr studien har fokus pÄ pedagogers professionella förhÄllningssÀtt till barns konflikter. Syftet med studien Àr dÀrmed att undersöka hur pedagoger professionellt hanterar och bearbetar konflikter som uppstÄr mellan barn pÄ förskolor.Studien har gjorts enligt en kvalitativ metod utifrÄn semistrukturerade intervjufrÄgor med Ätta aktiva pedagoger pÄ fyra olika förskolor, i bÄde kommunal och privat regi samt med observationer pÄ de förskolor dÀr de intervjuade pedagogerna arbetar. Observationerna genomfördes med hjÀlp av ett observationsschema.Det resultat som framkommit i studien Àr att konflikter sker dagligen och att uppkomsten av barns konflikter till största del beror pÄ oenigheter. Det har Àven framkommit i intervjuerna att pedagogers roll i barns konflikter Àr att vara lyhörda, nÀrvarande och medlande.Slutsatsen vi har dragit av studien Àr att pedagogers professionella förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt i bemötandet, i hanteringen och i bearbetningen av barns konflikter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn och förskollÀrare resonerar kring möjligheter och begrÀnsningar runt barns inflytande i förskolan. Studien syftar Àven till att försöka belysa dessa resonemang utifrÄn teorier om makt och styrning. För att kunna undersöka detta har tio intervjuer genomförts, fem barnintervjuer och fem förskollÀrarintervjuer, som sedan analyserats genom bÄde tidigare forskning som behandlar liknande frÄgestÀllningar och genom Foucaults makt- och styrningsperspektiv.Resultatet visar att det bÄde finns möjligheter och begrÀsningar i arbetet med barns inflytande och hur sÄdana möjligheter och begrÀnsningar kan ta sig uttryck i förskolan. Resultatet visar Àven att det i arbetet med barns inflytande finns osynliga strukturer som involverar makt och styrning..

SammanfattningSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och barn uppfattar inflytande i dagens förskola. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt uppfattar förskollÀrare i dagens förskola sitt uppdrag med barns inflytande? Hur resonerar förskollÀrare och barn om möjligheter för barns inflytande i förskolan? Hur resonerar förskollÀrare och barn om hinder för barns inflytande i förskolan? För att kunna undersöka detta har intervjuer gjorts. Metoden för datainsamlingen Àr samtalsintervju, dÀr sex förskollÀrare och Ätta barn Àr informanter. Intervjuerna har analyserats utifrÄn George H.