Karlsson, Hanna (2010). SmÄ barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: LÀrarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och smÄ barns samspel i den fria leken. FrÄgor jag utgick ifrÄn var: Hur ser smÄ barns samspel ut i den fria leken? I vilken utstrÀckning förekommer konflikter i smÄ barns samspel? Hur anvÀnder smÄ barn kroppssprÄket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes pÄ en smÄbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv smÄ barn i Äldern ett- till tvÄ Är.

Vi har som kandidatarbete gjort ett dokumentÀrfilmsprojekt. Filmen handlar om barns och pensionÀrers tankar och funderingar om döden. Vi ville göra en annorlunda dokumentÀr som vÀcker kÀnslor utan att provocera. Döden Àr nÄgot som man inte ofta talar om och dÀrför kÀnde vi att vi ville ta upp detta Àmne i en seriös men ganska lÀttsam film. Vi bestÀmde att lÀgga tyngdpunkten pÄ research för att fÄ en sÄ bra grund som möjligt.

Medborgardeltagande Àr enligt lag en del i processen nÀr en detaljplan tas fram. Syftet Àr att medborgarnas Äsikter ska vÀgas in vid beslutsfattandet och pÄ sÄ vis bidra till mer demokratiska beslut. Men medborgarna Àr inte de enda som gör ansprÄk pÄ att pÄverka besluten. Andra aktörer, sÄ som exploatörer eller andra företag, försöker anpassa planen till sin fördel. Alla dessa parter samt andra faktorer ska i slutÀnden vÀgas in i det politiska beslutet.

Synen pÄ barns sociala nÀtverk och socialt nÀtverksarbete har förÀndrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nÀtverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nÀtverket hos barn som socialarbetare inom olika fÀlt mött. Syftet med föreliggande studie var att fÄ fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nÀtverk. Syftet var ocksÄ att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nÀtverkets betydelse för barns livssituation. Studien Àr kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lÄng yrkeserfarenhet inom omrÄdet.

Syftet med vÄr studie var att beskriva förskollÀrares arbete med att frÀmja utvecklingen av barns kommunikation i förskolan. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod. VÄrt urval bestod av fyra verksamma förskollÀrare vid tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollÀrarna arbetar med att frÀmja barns utveckling och lÀrande genom att stödja och stimulera barns kommunikation pÄ olika sÀtt. FörskollÀrarna beskriver sin egen pedagogroll som en viktig del i barns kommunikationsutveckling.

Vi har valt att studera hur sagolÀsning frÀmjar barns sprÄkutveckling iförskolan. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om och hur pedagogeranvÀnder sig av sagor för att frÀmja barns sprÄkutveckling. För att ta reda pÄdetta har vi intervjuat fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. DefrÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn Àr: I vilket syfte anvÀnds sagan i förskolan?Anses sagan som ett viktigt hjÀlpmedel för att frÀmja barns sprÄkutvecklingoch hur arbetar pedagogerna i förskolan med sagan för att frÀmja barnssprÄkutveckling?Det Àmne vi har valt att studera tar vi upp i forskningsbakgrunden, dÀr olikaforskare och vetenskapsmÀn ger sina Äsikter och tankar om sagan somhjÀlpmedel för att frÀmja barns sprÄkutveckling.

Enligt World Health Organization (WHO) var minst tjugo miljoner barn under fem Ă„r vĂ€rlden över överviktiga Ă„r 2005. Övervikt medför inte nödvĂ€ndigtvis nĂ„gra hĂ€lsoproblem, men vid fetma finns en klar ökning av risken för olika sjukdomstillstĂ„nd och det ses som ett av de största hoten mot folkhĂ€lsan idag. Även om de fetmarelaterade följdsjukdomarna inte uppstĂ„r under barndomen leder förĂ€ndringarna till ökad sjuklighet under vuxenĂ„ren med risk för förtidig död. För att komma tillrĂ€tta med barnfetman Ă€r förĂ€ldrarnas deltagande och medverkan viktig. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur förĂ€ldrar till barn med övervikt och fetma upplever sitt barns vikt.

Syftet med min studie Àr att bilda kunskap kring hur barns matematiska aktiviteter kan synliggöras nÀr de leker vid en stockstÀllning i en utomhusförskola. Studien grundar sig pÄ följande frÄgestÀllningar; NÀr framtrÀder matematiska aktiviteter i barns lek? Hur visar barn sina matematiska aktiviteter?.

Undersökningens syfte har varit att undersöka förutsÀttningarna för barns lek i förskolan samt att belysa pedagogens syn pÄ leken och hur den förÀndrats över tid. I vÄr litteraturstudie framkom att samhÀllets skiftningar har pÄverkat synen pÄ lek och att leken ses som viktig i förskolan, men att den inte prioriteras. Det finns en stark styrning av förskolans pedagogiska verksamhet i dag, av bÄde lekens form och verksamhetens struktur som pÄverkar förutsÀttningarna för barns lek.        Som metod har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie dÀr intervjuerna Àr inspelade, redovisade och analyserade. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att barns lek i förskolan Àr viktig men att det Àr den styrda leken som dominerar. I svaren framkom att pedagogerna har olika syn pÄ vad lek Àr, vad den betyder för dem och hur den ska vara.Pedagogens förhÄllningssÀtt och verksamhetens struktur har stor betydelse för hur förutsÀttningarna för barns lek ser ut.

Titel Politisk opinionsbildning i gymnasieskolanFörfattare Marcus TapaninenKurs InterdisciplinÀr C-uppsats, Medie- ochkommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin VÄrterminen 2010Handledare Jan StridSyfte Att undersöka hur den politiska opinionsbildningen i Göteborgs gymnasieskolor ser ut, samt undersöka hurregelverket kring bemötandet av politiska partier ser ut föratt kunna ge riktlinjer för hur man som lÀrare skall agera nÀr man sjÀlv kommer i kontakt med dessa frÄgor.Metod Kvalitativa intervjuer med fem rektorer för gymnasieskolor iGöteborg.Huvudresultat Resultatet visar att skolorna bedriver ett aktivtdemokratiarbete med ett deltagardemokratiskt perspektiv ochlÄter politiker komma till tals inom den verksamhet somskolan bedriver. Det visar ocksÄ att det finns en störreklarhet bland skolledningen vad det Àr för regler som gÀllerkring detta till skillnad frÄn den rapport som kom frÄnUtbildningsdepartementet i februari 2010. Hur den politiskaopinionsbildningen sker inför valet 2010. Samt undersöktvilka regler man som framtida lÀrare har att gÄ efter och serhur dessa riktlinjer appliceras ute i den verksamheten..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns uppfattningar om förskolans regelverk sett ur barnens perspektiv. VÄrt syfte kompletteras med frÄgestÀllningar om hur barn uppfattar regler, bÄde de uttalade och outtalade, som finns pÄ förskolan samt upplevelsen av att kunna pÄverka regelverket. Studien utgÄr frÄn ett relationellt perspektiv och ur barns perspektiv. I tidigare forskning redogörs för relevant forskning och litteratur utifrÄn ÀmnesomrÄdet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med triangulering via observation och intervju för att belysa vÄra forskningsfrÄgor ur flera perspektiv.

Vi hade arbetat pÄ förskola i 20 respektive 2 Är innan vi började studera till förskollÀrare. Under vÄra studier pÄ Linnéuniversitet i VÀxjö har vi lÀst mycket om barns utveckling och lÀrande. Vi blev nyfikna pÄ vilka kvalitéer förskollÀrare tycker Àr betydelsefulla för barns utveckling och lÀrande. Vad tror pedagogerna att barnen fÄr med sig frÄn sin tid pÄ förskolan och vad har bar-nen fÄtt med sig frÄn förskolan? Denna studie grundar sig pÄ fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollÀrare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

BakgrundStudien behandlar Àmnet barns matematiserande i utomhusmiljö. I arbetet ligger fokus pÄ miljöns roll för barns lÀrande. Vi har Àven beskrivit barns erfarenheter och erfarande utifrÄn teorin utvecklingspedagogiken. Fler centrala begrepp som teorin behandlar Àr Àven variation, metakognition och lÀrandets objekt.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att studera om barn stimuleras matematiskt av enmatematikinspirerad utomhusmiljö.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med observation, fÀltsamtal och intervju som redskap. I studien deltog elva barn i Äldrarna 4-6 Är samt tvÄ pedagoger.ResultatResultatet visar tecken pÄ att det finns olika faktorer som pÄverkar barns matematiserande som miljön, pedagoger och material.

Syftet med denna studie var att studera hur förskollÀrare organiserar verksamheten för att ge utrymme till barns egna planer. För att forska kring detta utgick studien frÄn ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med 4 förskollÀrare. Studien hade en fenomenografisk ansats. Kopplat till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av lÀroplanen för förskolan och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollÀrarna uppfattar att barns lÀr sig genom socialt samspel, genom att göra samt nÀr lÀrande Àr lustfyllt och meningsfullt dÀr förskollÀrarnas roll i lÀrande Àr att vara handledare, medforskare, tillÄtande och möjliggörande.

Carlsson, Ann-Kristin & Persson, Åse (2011). Konsten att tillvarata yngre barns motivation till ett lustfyllt lĂ€rande (The art of capturing a young child?s motivation to achieve pleasurable learning experience). Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle Specialpedagogik, Malmö Högskola. Syftet med vĂ„r studie var att undersöka hur motivation kan tillvaratas i takt med barns stigande Ă„lder samt vad specialpedagogens kunskap kan bidra med i arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal som metod.