Barns inflytande i förskolan är ett aktuellt ämne som dessutom anses vara otroligt komplext, både att förstå begreppet och att arbeta med. Vårt syfte är att synliggöra de normer som kännetecknar en verksamhet där barn får möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det får för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrån ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in på två avdelningar på två olika förskolor.

Johansson, Nina & Mårtensson, Anna (2009) Utomhuspedagogikens betydelse för barns språkutveckling Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt syfte är att undersöka hur tre utomhusförskolor tar tillvara på situationer som utvecklar barns språk. Vi har utgått från tre frågeställningar som innefattar vilken syn pedagoger har och vilket arbetssätt de använder som redskap för barns språkutveckling. Barns användning av språket vid oplanerade situationer i utemiljön undersöktes också. Vi kontaktade olika utomhusförskolor i Skåne där tre stycken visade intresse av att delta.

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare studier och forskning om barns lärande och om hur bland annat miljö, material och vägledning kan främja utveckling hos barn. Att förskolans verksamhet utformas utefter barns perspektiv spelar en stor roll i att skapa de bästa förutsättningarna för barns lek och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka ifall ett utvecklingsarbete kan stimulera barns språkliga utveckling.MetodMetoden som har valts är en kvalitativ studie av utvecklingsarbetet med etnografiska inslag. Det har genomförts observationer innan och efter utveckling av barnens lekrumsmiljö för att se förändringar i barns språk och lek. Informella intervjuer av pedagoger på fältet har använts som underlag för resultat och reflektion. Både observationer och intervjuer har antecknats i loggbok för bearbetning och analys av data.

SAMMANFATTNINGAnnika Andersson & Clasina LeijenBarns möjlighet till lekEn studie om organisationens betydelse för barns lek i förskolanEngelsk titelChildren´s opportunity to playA study of the organization´s impact on children´s playing in kindergarten          Antal sidor: 31Att utforma en pedagogisk miljö på en förskola är viktigt. Det är i denna miljö som barnen tillbringar sin största tid på dagen. Här ställs stora krav på pedagogens förmåga att organisera verksamhetens innemiljö för att barnen ska få möjlighet till lek. Examensarbetets syfte är att skapa en fördjupad förståelse av vilken betydelse förskolans organisation i tid och rum har för barns möjlighet att leka och lära.Undersökningen är en kvalitativ studie bestående av observationer, foto och enkäter. Två förskolors innemiljö studerades genom en enkät till pedagoger med öppna frågor samt genom observation av innemiljön med hjälp av fotodokumentation.

Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på hur barn använder musik som uttryckssätt. Vi har även studerat vilken förståelse och kunskap förskollärare har av att använda musik som uttryckssätt för barns meningsskapande lärprocesser. Genom intervjuer med fem förskollärare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnått ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt på multimodalitet och arbetar utifrån detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssätt är viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta ämne.

I denna uppsats undersöks hur samspel och kommunikation kan se ut mellan barn och deras föräldrar och vad föräldrar gör hemma för att stödja och stärka sitt barns språkutveckling. Dessutom vart föräldrar vänder sig för att hämta information om sitt barns språkutveckling och med sin eventuella oro. Här ges även en inblick i vad ett uteblivet samspel kan innebära för ett barns språkutveckling. Uppsatsen består av litteraturstudier om barns språkutveckling och om det viktiga samspelet mellan barnet och dess föräldrar. Piagets och Vygotskijs teorier om barns språkutveckling och då främst deras syn på vikten av samspel och kommunikation utgör en grund.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Påverkar dagomsorgen ett barns språkutveckling, och i så fall hur?I den här uppsatsen undersöks just den frågan. Jag har, under två veckor, besökt och spelat in åtta femåriga barn (fyra barn från dagis och fyra barn från dagmammegrupper.) och deras språk, för att uppmärksamma och jämföra eventuella skillnader och / eller likheter. I  uppsatsen diskuteras bland annat frågor som Finns det någon skillnad i ordförrådets utveckling hos dagbarn, jämfört med dagisbarn? och Finns det någon skillnad i barnens ordval?Ett stort tack till de barn och fröknar som deltog i undersökningen..

Studiens syfte var att undersöka några förskollärares syn på och arbete med bilderböcker i förskolan, med ett särskilt fokus på barns språkutveckling. För att samla in önskad data var studien av kvalitativ karaktär där halvstrukturerade intervjuer utfördes med åtta verksamma förskollärare. I resultatet framgick det att bilderboken är en central del i förskolans verksamhet och att förskollärare försökte ha medvetna intentioner vid högläsning och val av bilderböcker. Vid högläsning framgick det att text, bild och samtal hade betydelse för barnens språkutveckling, men att samtalet var det som vägde tyngst. Vid val av bilderböcker belystes biblioteket som en viktig aspekt och att om pedagogerna väljer böcker utgår de från barnens intressen och aktuella temaarbeten.

I arbetet med att ta fram en detaljplan medverkar flera olika aktörer med olika intressen. En stor del av dagens detaljplanering görs med initiativ från privata byggherrar som ofta är aktiva i arbetet med att ta fram den aktuella detaljplanen. En aktiv byggherre har större möjlighet att påverka planens utformning och kan i vissa fall även påverka processen. Denna påverkan kan ha olika omfattning och kan ha både en positiv och en negativ inverkan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka på vilket sätt en aktiv byggherre kan påverka en detaljplans bestämmelser och utformning. Det är lätt att anta att en detaljplan påverkas av en aktiv byggherre, men det finns inga studier som visar hur denna påverkan ser ut.

Syftet med denna studie har varit att belysa lekens betydelse för barns lärande sett ur barns perspektiv, och hur empati och vänskap visar sig i barnens lek. Frågeställningarna som jag har använt mig av är: Vad beskriver barnen att de lär sig i leken sett ur deras perspektiv? Hur stor betydelse har empati och vänskap för barnens lek? Studien grundar sig på en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer med barn i förskolan. I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet och utvecklingspedagogiken som utgör studiens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visade att barnen anser att de lär sig socialt samspel, turtagande, empati och kommunikation genom leken.

Detta examensarbete belyser pedagogers deltagande i leken sett ur barns och vuxnas perspektiv. Syftet med examensarbetet är att tydliggöra barns syn på pedagogens deltagande i leken på förskolan. Syftet är också att synliggöra pedagogens tankar kring sitt eget deltagande i leken för att kunna jämföra de olika perspektiven. Dessa två perspektiv jämförs slutligen i en analys. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Hur talar barn om pedagogers deltagande i leken?Hur agerar barn då pedagoger deltar i leken? Hur talar pedagoger om sitt eget deltagande i leken? Hur agerar pedagoger då de deltar i leken? Studien bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer av förskolebarn och pedagoger.

Detta arbete har som syfte att undresöka förskollärares uppfattningar om verbala kränkningar mellan barn. Arbetet söker svar på hur de kränkande språket kan vara en del i barns sociala utvecklning. Jag har genomfört intervjuer med förskollärare för att kunna ta del av deras erfarenhet och kunskap inom området. I mina resultat har det framkommit att förskolans pedagoger är en viktig del av barns sociala utveckling. Det är i förskolan man får sina första upplevelser av vänskap, men det är också där i relationerna som man kan bli utsatt, eller utsätta andra, för verbal kränkning.

?Syftet med vår uppsats är att söka svar på hur förskollärarna som arbetar i åldrarna 3-5 år väljer att arbeta med barns vänskapsrelationer i förskolans verksamhet, eftersom tidigare forskning visar att allt fler barn befinner sig i förskolan samt att vänskap för barn har stor betydelse för deras välbefinnande. Frågeställningar som vi söker svar på i vår uppsats är på vilket sätt genomför förskollärarna ett arbete med barns vänskapsrelationer i förskolan, om förskolläraren anser att barns vänskapsrelationer är ett arbetsområde att prioritera i förskolan samt vad förskolläraren anser om sitt eget deltagande i barns skapande av vänskapsrelationer. Vi söker svar på frågorna genom att göra en kvalitativ intervju med en förskollärare och observationer som ett komplement till intervjun. Som teoretisk utgångspunkt utgår vi från teorier om vad vänskap är för små barn och vilken betydelse vänskap har för barnen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar funktionshindrade barn vid valet av fritidsaktivitet. Fritiden är en viktig del av barns liv, det är då de umgås med sina kamrater och deltar i olika fritidsaktiviteter. I undersökningen intervjuas två barn med funktionshinder och två barn utan samt två tjänstemän som arbetar med frågor rörande barns fritid, under två av barnintervjuerna har föräldrarna deltagit. Intervjuerna är i samtalsform där samtalet fokuserar på barns möjligheter till en aktiv fritid (när en person deltar i en aktivitet på ett verksamt sätt). Undersökningen belyser funktionshindrade barn och deras föräldrars syn på funktionshindrade barns möjligheter till en aktiv fritid.