Syftet med studien är att försöka belysa det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning utifrån verksamma lärares beskrivningar och koppla det till aktuell och relevant forskning.Studiens bakgrund tar upp definitioner av begreppen döv och teckenspråk, samt styrdokumenten som styr undervisningen av döva elever. Därefter presenteras tidigare forskning inom området döva barns läs- och skrivinlärning. Det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning belyses genom intervjuer med lärare i svenska för döva.Dövas förstaspråk är teckenspråk. De flesta eleverna har ingen erfarenhet av svenska innan de börjar skolan. Döva barn har därför ett dubbelt arbete när de börjar skolan; de ska lära sig läsa och skriva samtidigt som de lär sig ett nytt språk.

Syftet med studien har varit att undersöka behovet av att i förskolan kartlägga barns språkutveckling. Vi har även studerat i vilket syfte kartläggning sker och vilka metoder som används. Särskilt intresse har riktats mot TRAS - Tidig Registrering Av Språkutveckling, och några pedagogers uppfattning om detta material. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer av fyra specialpedagoger samt enkäter som besvarats av personal på totalt 32 förskolor.Barns språkutveckling är komplex och påverkas av många faktorer. I enlighet med tidigare forskning visar vårt resultat att kartläggning är nödvändigt för att kunna se vilka behov en viss barngrupp har och därmed kunna anpassa verksamheten efter barnens utvecklingsnivå.

Frågor kring kön och sexualitet har satts högre upp på dagordningen i moderna organisationer. Trots det är sexualitet en eftersatt forskningsfråga inom organisationsteori. Den queerteoretiska forskningsskolan utgår ifrån ifrågasättandet av synen på heterosexualiteten som naturlig och självklar. Normen definierar könen som binära motsatser. Syftet med studien var att genom deltagande observationer undersöka hur iscensättandet av kön och heterosexualitet gick till i arbetsgruppen.

Denna undersöknings syfte var att få kunskap om blivande förskollärares syn på barns språkutveckling i samband med högläsning, samt hur syftet med högläsning vid respektive VFU: platser uppfattades av studenterna. För att få en fingervisning om detta användes kvalitativa studier där fem blivande förskollärare intervjuades. I resultatet framkom att studenterna visade en stor medvetenhet kring högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Samtliga menade att högläsning i förskolan är mycket viktigt eftersom effekterna är gynnsamma för barns språkliga utveckling men även för andra delar i dess utvecklingsprocess. Undersökningens resultat visade även att de intervjuade studenters uppfattning rörande högläsningens huvudsyfte vid partnerskolorna, i huvudsak bedömdes vara av praktiskt art men även att ett syfte till vila fanns. .

Syftet med denna studie var att lyfta fram och försöka förstå lekarbetspedagogers kunskap, förhållningssätt och erfarenheter som genom lekarbete påverkar barns hälsoresurser. I bakgrunden presenteras lekens betydelse för barns hälsa och utveckling, samt pedagogisk grundsyn som är av betydelse för uppfattningar om lekens pedagogiska värde. Undersökningen genomfördes enligt den narrativa traditionen. Metoden som använts är intervjuer där berättelse står i fokus. Urvalsgruppen bestod av fyra lekarbetspedagoger med olika erfarenhet inom praktiskt lekarbete.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers perspektiv på barns bildskapande i förskolan och om bildskapande används som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en är inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande används som ett medvetet redskap både som ett lärande i ett annat ämne och som ett estetiskt mål. Vidare visar resultatet att bildskapande är viktigt för barns utveckling, däremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gäller fritt skapande och mallanvändning.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.

Syftet med studien är att beskriva hur några pedagoger i sitt arbete upplever dramats och dansens inverkan på barns utveckling och lärande i förskolan. Utifrån detta syfte ställs en forskningsfråga så att en djupare förståelse för undersökningen kan bildas. För att besvara forskningsfrågan gjordes kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger som var insatta i ämnet. Vår studies teoretiska utgångspunkt är Lev Vygotskijs sociokulturella teori på lärande som grundar sig på att att allt lärande sker i gemenskap med andra. Studiens resultat visar att pedagogerna såg många fördelar i arbetet med drama och dans, till exempel gynnar dessa uttrycksformer barns självkänsla vilket är viktigt för att kreativiteten ska växa och detta är en förutsättning för barns utveckling och lärande..

I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelseträning har för inverkan på barns liv, både fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-på fritids för de barn som ännu inte hittat sin fritidssysselsättning. I litteraturgenomgången tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör också vad Bunkefloprojektet är för något. I resultatet redovisar jag min forskning på barnen.

Syftet med detta examensarbete var att studera några förskollärares uppfattningar kring begreppet utvecklingssamtal med fokus på barns inflytande. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där fyra verksamma förskollärare på olika förskolor deltagit. Här beskrivs barns inflytande i planering och genomförande av utvecklingssamtal samt hur barnens inflytande kan visa sig i det fortsatta arbetet i verksamheten. Resultatet visade att förskollärarna hade varierande kunskaper inom området och att ett medvetet förhållningssätt ökar barns möjlighet till inflytande..

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur fyra andraspråkslärare anger att de arbetar och resonerar  kring flerspråkiga barns språkutveckling, samt vilken betydelse modersmålet har för barns språkutveckling. Undersökningen är baserad på Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för främjande av barns språkutveckling. Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån barnens behov och förutsättningar samt fokuserar på det individuella mötet med barnet. Arbetssätt som används för att främja barns språkutveckling är böcker, bilder och konkret material för att få eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar också att konkret material gynnar flerspråkiga barn för att skapa förståelse och att eleverna kan ta till sig det svenska språket enklare. Resultatet visar också tydligt att modersmålet är en viktigt faktor för barns språkutveckling.

?Livsfrågor är något man måste äga in i märgen?- en kvalitativ studie av två olika skolor om pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågorStudiens syfte var att undersöka pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågor. Även att undersöka vilken roll pedagogerna anser sig ha i arbetet med barns livsfrågor och vilket förhållningssätt pedagogerna anser sig ha då barns bakgrunder ser olika ut. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, då målet var att få en nyanserad bild av pedagogers olika arbeten med barns livsfrågor. Intervjuerna har skett på två olika skolor där den ena skolan har en majoritet med elever med svensk bakgrund medan den andra skolan har en majoritet med elever från skilda kulturer.

Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och språkutveckling i en mångkulturell förskola. Malmö: Lärarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa barns förutsättningar och möjligheter till kommunikation i en mångkulturell förskola. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mångkulturell förskola? Hur uppfattar förskollärarna sin kommunikation med barn i en mångkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollärarna sitt arbete med att främja barns språkutveckling i en mångkulturell förskola? Undersökningen är gjord på en mångkulturell förskola där observationer är gjorda på två barn i en barngrupp under några tillfällen och intervjuer med fem förskollärare.