Studien har till syfte att ta reda pÄ hur fem olika förskollÀrare tÀnker kring betydelsen av inomhusmiljön som frÀmjande för barns lÀrande och utveckling. FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av en kvalitativ metod. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med fem förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Verksamhetens synsÀtt pÄ barns inlÀrning har betydelse för vilka möjligheter som skapas för barnen att lÀra och utvecklas i sin förskolemiljö. Studien kommer benÀmna teorier utifrÄn det utvecklingspsykologiska forskningsfÀltet dÄ dessa teorier har pÄverkat samhÀllets barnsyn.

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger pÄ en guide som kan vÀgleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhÄlla sig mot barnen, vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet Àr att fÄ syn pÄ barns röster och berÀttelser genom bloggen. VÄrt mÄl Àr att barnen ska fÄ utvecklas som individer och fÄ tillgÄng till inflytande i verksamheten.

Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla barns sjÀlvkÀnsla genom drama. Den empiriska studien genomfördes under sju veckor vÄrterminen 2003 i LuleÄ och Kalix kommun. Barnen som deltog i studien var 7-9 Är gamla. Vi arbetade med dramaövningar i barngrupperna. I studien anvÀndes enkÀt och gruppintervju.

Syftet med detta arbete Àr att belysa leken och dess betydelse för barns utveckling och lÀrandet. För att utföra detta arbete har vi anvÀnt oss av tidigare forskning sÄsom tvÄ kÀnda teoretiker, Lev Vygotskij och Jean Piaget. Vi har Àven tagit hjÀlp av bl.a. Gunilla Lindqvist, Birgitta Knutsdotter Olofsson och Ole Fredrik Lillemyr. Empirin samlades in genom intervjuer och observationer av barn och pedagoger pÄ en skola i tre olika skolÄr.

SprÄket Àr en del av mÀnniskan och utan ett utvecklat sprÄk kan vi inte kommunicera med omgivningen. Hos barn i förskoleÄldern Àr utvecklingstempot högt och barnets mottaglighet och motivation till att lÀra lÀgger grunden för ytterligare lÀrande (Eriksen Hagtvet, 2004). Syftet med studien Àr att se hur pedagoger arbetar med barn i Älder 1-3 Är för att stimulera deras sprÄkutveckling. Vi utgick ifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur kommunicerar pedagoger med barn för att utveckla deras sprÄkliga medvetenhet?Hur anvÀnder sig pedagoger av sprÄket för att stimulera barns sprÄkutveckling?Hur skapar pedagogerna en stimulerande sprÄkmiljö?För att svar pÄ dessa frÄgestÀllningar sÄ gjorde vi observationer pÄ pedagoger i förskolan.

Studiens syfte Àr att enligt pedagogernas uppfattningar belysa och analysera högpresterande barns situation i ?en skola för alla?, samt ta reda pÄ hur pedagoger bemöter högpresterande barn och vad pedagoger anser motiverar och utmanar barnens utveckling och lÀrande. Bakgrunden lyfter fram ÀmnesomrÄdet med utgÄngspunkt i historia, internationella perspektiv, styrdokument och problematiken i den svenska skolan. Metoderna vi valt att anvÀnda Àr enkÀter och intervjuer som vi sedan bearbetat och sammanfattat. Undersökningen genomfördes under tvÄ veckors tid, dÄ vi först lÀmnade ut sexton enkÀter till pedagoger pÄ olika skolor och utifrÄn dessa lottade vi fram fem pedagoger inför intervjuerna.

Den hÀr studien undersöker elever genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 6 om deras förstÄelse för hÄllbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet Àr ocksÄ att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hÄllbar utveckling. Det som framkommer i enkÀtundersökningen analyseras och den visar pÄ ett stort intresse frÄn elevernas sida. Studien visar att begreppet hÄllbar utveckling Àr otydligt för eleverna, Àven om de har arbetat med en del av de olika omrÄdena under terminen. Redan 1987 faststÀlldes det i Brundtland kommissionen begreppet hÄllbar utveckling och vad det stÄr för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya LÀroplanen frÄn 2011.

(svenska):Examensarbetet Pedagogens roll i barns sprÄkutveckling, Àr skriven av Mercedes Loredo Skoghagen och Tarja Karjalainen Andersson. I vÄrt arbete har vi undersökt hur pedagoger frÄn tvÄ skilda förskolor frÄn olika stadsdelar i Malmö arbetar med barns sprÄkutveckling. Vi har studerat hur pedagogerna tÀnker kring barns sprÄk och deras instÀllning till de metoder som de anvÀnder sig av. Vi fick reda pÄ hur pedagogerna arbetar för att fÄ förÀldrarna involverade i deras barns sprÄkutveckling samt tagit reda pÄ hur arbetssÀttet skiljer sig Ät i förskolorna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa metoder för vÄr studie. Det empiriska materialet grundar sig pÄ intervjuer med tio pedagoger med fokus pÄ deras sprÄkarbete.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om uppvÀxtmiljön har nÄgon betydelse för barns motoriska utveckling. För att ta reda pÄ detta har vi valt ut fyra skolor. TvÄ skolor i en större stad och tvÄ skolor pÄ landsbygden. Undersökningsgruppen Àr barn, 10 Är, och för att ta reda pÄ deras motoriska fÀrdigheter har vi anvÀnt oss av ett observationsschema, MUGI (Motorisk Utveckling som Grund för InlÀrning). I vÄr kvalitativa undersökning har vi arbetat med en strukturerad observation.

Syftet med examensarbetet Àr att ge en beskrivning av hur förskollÀrare uppfattar barns matematikinlÀrning och hur den matematiska verksamheten integreras i den dagliga verksamheten samt undersöka förskollÀrares uppfattning om den reviderade lÀroplanens utveckling. Arbetets frÄgestÀllningar Àr följande: ? Hur tÀnker förskollÀrarna kring barns lÀrande i relation till matematik? ? Hur beskriver förskollÀrarna sjÀlva sin dagliga verksamhet med fokus pÄ matematiken? ? Hur uppfattar förskollÀrarna att den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetet med matematik? För att besvara frÄgestÀllningarna ovan har intervjuer utfört med sex olika förskollÀrare, pÄ tre olika förskolor. Den insamlade empirin har analyserats och kopplats samman med relevant tidigare forskning. Resultat visar att förskollÀrarnas syn pÄ barns lÀrande gÀllande matematik ter sig olika och att förskollÀrarnas arbetssÀtt skiljer sig Ät.

BAKGRUND:Leken har blivit ett intressant fenomen att studera för psykologer, pedagoger och forskare. Den tillÄts att ta störreplats och pÄ förskolor Àr den en central del i verksamheten och betonas i styrdokument. Att ta tillvara pÄ detlustfyllda lÀrandet och vara lyhörd för vad barn Àr intresserade av Àr viktiga komponenter. Barn i förskolan skallges möjlighet att tillÀgna sig en förstÄelse för sig sjÀlv och sin omvÀrld genom att lÀra och upptÀcka tillsammansmed inspirerande och trygga pedagoger.SYFTE:Studiens övergripande syfte Àr att undersöka, tolka, beskriva och analysera nÄgra pedagogers syn pÄ lekensbetydelse för barns lÀrande och utveckling. Samt undersöka hur dessa pedagoger beskriver att de anvÀnder sig avleken i lÀrandesituationer.METOD:En kvalitativ metod har anvÀnts med intervju som redskap.

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i Äldern ett till Ätta Är. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det Àr viktigt att anvÀnda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik anvÀnds i verksamheten varierade. Av resultatet framgick ocksÄ att pedagogerna anser att musik Àr en artefakt i barns sprÄkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stÀrker pedagogernas svar.

SyfteStudiens syfte Àr att undersöka pedagogers tankar kring vad som pÄverkar barns identitetsskapande, samt undersöka deras medvetenhet om den makt de har att forma barns identitet, framför allt hos de barn som avviker frÄn normen. Teori Studien har en kvalitativ forskningsansats, med symbolisk interaktionism och sociokulturell lÀrandeteori som teoretisk utgÄngspunkt. Inom dessa teoribildningar ses identitetsutveckling som ett resultat av samspel och relationsskapande mÀnniskor emellan, och sprÄket och samtalet fÄr en viktig roll. Metod Genom fokusgruppintervjuer med pedagoger frÄn förskola och grundskola samtalar pedagoger tillsammans utifrÄn frÄgestÀllningar omkring barns identitetsutveckling och vad som pÄverkar denna utveckling. Resultat Pedagogerna uppvisar en medvetenhet om hur viktig omgivningen Àr för barns identitetsutveckling, och lÀgger framför allt stor vikt vid bemötandet, samspelet och sprÄkets betydelse i identitetsprocessen.

LÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010. I den reviderade lÀroplanen förÀndrades en del av innehÄllet. Med den förÀndringen kan man anta att den reviderade lÀroplanen la större betoning av vikten att frÀmja barns utveckling och lÀrande. Barns sprÄkutveckling Àr av stor betydelse i de yngre Äldrarna dÄ sprÄk Àr ett grundlÀggande verktyg för allt lÀrande. Det Àr i samtal och samspel med andra som en stor del av barns sprÄk utvecklas.

Syftet med vÄrt arbete var att belysa vad det Àr för meningserbjudande som barnen tillskriver fritidshemmets verksamhet. Den ledande frÄgan var barns resonemang om lÀrandet liksom fritidshemmets meningsfullhet..