Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ reda pÄ hur 6-Äringar talar om reklam. För att försöka komma fram till syftet har vi utgÄtt frÄn forskningsfrÄgan: Hur talar 6-Äringar om reklam? Tidigare forskning har visat pÄ att barn kan pÄverkas bÄde positivt och negativ av reklam. Reklamens positiva sida kan bidra till barns kreativa utveckling genom lek vilket kan stimulera fantasin. Den negativa sidan kan bland annat vara överdriven konsumtion och materialism.

Syftet med uppsatsen Àr ?Hur kan bygg och konstruktion skapa möjligheter för barns matematiska utveckling i förskolan?? För att ta reda pÄ det observerade jag nÄgra barns, i en förskoleverksamhet, bygg- och konstruktionsaktiviteter. Jag intervjuade Àven barnen för att ta reda pÄ vilka begrepp barnen kunde som kunde kopplas ihop med bygg och konstruktion samt vad de trodde att ordet bygga betydde. Jag utförde Àven nÄgra aktiviteter tillsammans med barnen. Resultatet av mina metoder var att de flesta barnen kunde de matematiska begreppen som jag frÄgade dem om samt att de anvÀnde sig av begreppen i deras aktiviteter och lekar.

Nord, Mikael (2008) Emotionell utveckling och lek. En studie om hur skolan kan skapa en miljö dÀr barn kan vÀxa som mÀnniskor. (Development of emotions by playing, A studie about how the school can create an environment where children can grow as humans). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, inriktning fritidspedagogisk verksamhet, 90 hp, Malmö högskola. Denna uppsats vill belysa om det fanns ett samband mellan barns emotionella utveckling och lek som pedagogiskt verktyg för att uppnÄ detta.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Uppsatsens syfte Àr att studera lÀrares syn pÄ barns krigslek i förskolan och pÄ fritidshemmet. För att nÄ syftet intervjuades fyra lÀrare med inriktning mot förskolan och fritidshemmet. Resultatdelen delades in i kategorier dÀr lÀrarnas uttalande sammanfattades i underrubriker. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ olika teoretiska utgÄngspunkter, ett sociokulturellt - och utvecklingspedagogiskt perspektiv. Litteraturen behandlar leken som en möjlighet till barns lÀrande och utveckling men samtidigt hur lÀrares förhÄllningssÀtt kan styra barns handlingar i leken.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka i vilka situationer barn sjÀlva uttrycker att de mÄr bra samt undersöka nÀr förÀldrar och pedagoger upplever att barn mÄr bra pÄ förskolan.  Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femÄrsÄldern och med förÀldrar och pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mÄr bra nÀr de leker, denna uppfattning delas ocksÄ av förÀldrar och pedagoger i barnens nÀrhet. För barnen Àr det viktigt med vÀnner och social samspel för sitt vÀlbefinnande. Undersökningen visar ocksÄ att pedagogerna i sin planering och med sitt sÀtt att tillrÀttalÀgga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfÀlle till Flow.

Detta examensarbete behandlar lÀrares sÀtt att se pÄ och undervisa i etik, samt lÀrares pÄverkan pÄ barns etiska och moraliska utveckling. I arbetet kommer det fram att lÀrarna i min undersökning ser som sin frÀmsta uppgift att stödja barnens utveckling, sÄ att de ska klara av framtida konflikter och problem. Detta sker bl a genom etikundervisning, ofta i form av diskussion eller vÀrderingsövningar. Informanterna anser att deras pÄverkan pÄ barnens utveckling Àr vÀldigt stor, nÄgot som styrks av litteraturgenomgÄngen..

Sammanfattning: Min studies syfte Àr att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter Àven fram pedagogernas syn pÄ leken och hur de hjÀlper till för att stötta barnen under tiden de Àr i fritidshemmet.FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr vad leken innebÀr för eleverna och hur den pÄverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser pÄ leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gÄnger med olika barn. Jag intervjuade Àven fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

GrundlÀggande taluppfattning Àr en viktig utgÄngspunkt i barns matematiska utveckling. Vi ansÄg dÀrför att det var bÄde intressant och relevant att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare arbetar med barns grundlÀggande förstÄelse av tal.VÄrt syfte med undersökningen var att ta reda pÄ hur lÀrare i Ären F-3 arbetar med barns grundlÀggande förstÄelse av tals betydelse och antal nÀr det gÀller talen 1 till 10, vilka material och metoder de anvÀnder samt hur de följer upp att barnen har befÀst kunskaperna. Genom kvalitativa intervjuer med sex lÀrare kom vi fram till att undervisningen ser relativt likartad ut för de olika lÀrarna. FörstÄelsen samt att utgÄ frÄn barnens erfarenhetsvÀrld Àr det viktigaste. Konkret undervisning prioriteras framför abstrakt tÀnkande, Àven om det abstrakta Àr ett mÄl pÄ lÀngre sikt.

Syftet med studien var att undersöka vad barnskötare och förskollÀrare har för uppfattning om blyghet hos förskolebarn samt hur de upplever att arbeta med blyga barns sociala utveckling. Studien utgÄr frÄn ett fenomenografiskt perspektiv som syftar till att finna variationer i beskrivningar av fenomenen blyghet och social utveckling. Studiens empiri Àr insamlad frÄn kvalitativa intervjuer frÄn de tvÄ yrkeskategorierna inom förskolan. En intervjuguide har utformats som stöd under intervjuerna och studiens resultat och analys har skiljts mellan barnskötare och förskollÀrares utsagor. Resultatet har analyserats utifrÄn 23 kategorier, enligt den fenomenografiska ansatsen, dÀr huvudkategorierna Àr blyghet och social kompetens.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att skapa större förstÄelse för hur drama kan anvÀndas i förskolan för att stimulera barns förmÄga att hantera konflikter. Mot bakgrund av detta syfte söks det svar pÄ följande problemprecisering: - Hur anser tre förskollÀrare att pedagogiskt drama kan anvÀndas i förskolan för att stimulera barns förmÄga att hantera konflikter? I forskningsbakgrunden refereras det till litteratur som anses relevant för att uppnÄ undersökningens syfte. Bland annat beskrivs olika former av pedagogiskt drama, samt olika sorters konflikter och hur de kan hanteras. Sociokulturella och socialkonstruktivistiska perspektiv belyses ocksÄ.

Studien belyser tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. Resultatet presenteras utifrÄn sex kvalitativa intervjuer av personal verksamma inom förskolan. Intervjuerna beskriver pedagogernas resonemang gÀllande tvÄsprÄkighet hos barn samt vilka metoder de anvÀnder sig av för att stimulera och stödja tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. Resultaten av undersökningen visar att förskollÀrarna aktivt arbetar med tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. FörskollÀrarna lyfter upp modersmÄlets betydelse och anser att det Àr viktigt att barnen lÀr sig sitt första sprÄk, dÄ det Àr grunden för inlÀrning av andra sprÄk.

VÄr studie handlar om hur den pedagogiska miljön för arbete med musik pÄ förskolan prÀglas av förskollÀrarnas syn pÄ sin egen musikalitet och förklaringar av musikens betydelse för barns lÀrande. Syftet med vÄr studie Àr att belysa sambandet mellan utformningen av den pedagogiska miljön för barnens musikaliska utveckling och lÀrande pÄ förskolan. Vi vill Àven belysa förskollÀrares förklaringar av musikens betydelse för lÀrandet, samt hur de definierar sin egen musikalitet. VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer och observationer genomförda pÄ fem icke musikprofilerade förskolor under olika tidsperioder. Efter genomförda studie har vi kommit fram till att utformning av den pedagogiska miljön Àr viktig för barns lÀrande och utveckling.

Detta examensarbete handlar om olika lÀsinlÀrningsmodeller och analysinstrument av barns lÀsutveckling med tonvikt pÄ LUS (lÀsutvecklingsschema)..

Vi lever i ett samhÀlle dÀr det förekommer mycket stress. Barn upplever en ökad stress som kan vara relaterad till minskad fysisk aktivitet pÄ grund av att allt mer av deras fritid Àgnas Ät tevetittande och dataspel. Detta gör att en dÄlig vana vÀxer Àven bland de smÄ barnen, som hellre vill sitta stilla Àn röra pÄ sig. UtgÄngspunkten Àr vikten av att redan i förskolan skapa en önskan hos barnen att komma ut i utomhusmiljö och att de ska tycka att det Àr roligt och spÀnnande att vara ute. Syftet med studien Àr att lyfta fram förskolepedagogers yrkesroll för sitt pedagogiska arbete pÄ förskolegÄrden.