LÄng, Karolina och Ström, Emma (2011) Lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Denna studie Àr en undersökning av lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i förskolan. Syftet med studien var att undersöka lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i den styrda och den fria leken. Studien Àr baserad pÄ lekobservationer och intervjuer med pedagogerna pÄ förskolorna. Under studiens gÄng har vi kunnat se bÄde kommunikation, samspel och talet i leken. Vygotskijs och Piagets teorier och forskning har varit till hjÀlp i analysen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal, elever och nÄgra förÀldrar pÄ StÄnga skola uppfattar att skolan kan stÀrka barns sociala kompetens med SET (social och empatisk trÀning) som metod. Studien bygger pÄ skolan och hemmets gemensamma ansvar för barnens fostran, utveckling och utbildning.I litteraturgenomgÄngen definieras begrepp inom social kompetens, och metoder som frÀmjar social kompetens presenteras.Den empiriska undersökningen bygger pÄ observationer, intervjuer samt enkÀtinsamlingar som utfördes i samband med ett besök pÄ StÄnga skola. Arbetet med SET undersöktes. Studien visar att arbetet med Livskunskap Àr viktigt, men huruvida det stÀrker barns sociala kompetens eller ej har inte kunnat pÄvisas mer Àn som en observerbar förÀndring gÀllande elevernas förhÄllningssÀtt, beteende och bemötande..

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger frÀmjar barns muntliga sprÄkutveckling. Avsikten Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ sin egen roll i barns muntliga sprÄkutveckling. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr det sociokulturella perspektivet samt Vygotskijs tankar om ?den nÀrmaste utvecklingszonen? dÀr barnen blir utmanade i sin utveckling med hjÀlp av en vuxen. I litteraturdelen tar vi upp barns sprÄkutveckling, pedagogens roll i barns sprÄkutveckling, metoder som frÀmjar barnens sprÄkutveckling samt styrdokumenten.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra förskolans gÄrd och skogen sett utifrÄn barns grovmotoriska utveckling. Syftet Àr Àven att se om det Àr av nÄgon betydelse att lÀmna förskolans gÄrd för en utflykt till skogen för att grovmotoriken ska stimuleras ytterligare.  FrÄgor som tas upp Àr vilka möjligheter och hinder för grovmotorisk utveckling som finns i varje miljö, vilka grovmotoriska grundformer barnen anvÀnder och i vilken utstrÀckning. Genom att observera barnen i den fria leken, placera stegrÀknare pÄ vissa barn och utföra platsobservationer över förskolans gÄrd och de tre olika skogsmiljöerna besvaras ovanstÄende frÄgor. Resultatet visar pÄ att den gÄrd som i studien observeras har alla möjligheter att bidra till barnens grovmotoriska utveckling medan skogsmiljöerna ger olika förutsÀttningar beroende pÄ vilken skog som besöks. Resultatet visar dock att barnen gÄr i snitt fler steg och Àgnar sig Ät fler grovmotoriska aktiviteter i skogen Àn pÄ gÄrden.

BakgrundHÀr presenteras tidigare forskning och litteratur som berör barns skapande aktiviteter och de förutsÀttningar som möjliggör och stöttar barns utveckling i förskolan. I detta avsnitt lyfts bland annat betydelsen som skapande kan ha för barn och deras utveckling, hur pedagogens förhÄllningssÀtt pÄverkar tillgÀnglighet till skapande samt val av material. Dessutom beskrivs hur miljön kan pÄverka och möjliggöra en tillÄtande, utforskande och utvecklande verksamhet.SyfteSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka smÄ barns möjligheter till skapande genom ett utvecklingsarbete.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av ett utvecklingsarbete med inspiration frÄn etnografin. Observationer anvÀndes för att undersöka barnens skapande möjligheter. DÀrefter planerades och iordningsstÀlldes en ateljé som sedan introducerades för barn och pedagoger under tvÄ veckor.

Anknytningssystemet har visat sig vara en viktig del i barns trygghet och Ă€r kanskenyckeln till barns utveckling och lĂ€rande. Tidigare forskning visar att en trygg anknytning ger utlopp Ă„t lusten att upptĂ€cka och pröva nya erfarenheter av bĂ„de aktiviteter och relationer till andra mĂ€nniskor, en otrygg anknytning hĂ€mmar barnet och leder till Ă€ngslan och osĂ€kerhet (Kihlbom, Lidholt & Niss, 2009).Syfte med studien Ă€r att undersöka hur förskollĂ€rare ser pĂ„ begreppet trygghet, hur de skapar en trygg miljö samt vilka samband de ser mellan barns trygghet och barns utveckling och lĂ€rande i förskolan. För att besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar sĂ„ anvĂ€ndes intervjuer som metod. Åtta förskollĂ€rare har intervjuats pĂ„ tre olika förskolor.VĂ„ra resultat utifrĂ„n litteraturgenomgĂ„ngen visar att pedagoger som Ă€r engagerade och intresserade av varje enskilt barn tillför en god möjlighet för en trygg anknytning. En trygg anknytning visar att barn vĂ„gar ta för sig i verksamheten, otrygga barn behöver en vuxen nĂ€ra till hands för att fĂ„ mer framgĂ„ng i sitt lĂ€rande.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna beskriver och uppfattar sin livsvÀrld i en förskola dÀr de arbetar tillsammans med barn och barns lÀrande och utveckling. ForskningsfrÄgorna som har besvarats Àr: Hur upplever pedagogerna sitt arbete i förskolan? Vad upplever pedagogerna att det finns för problem och förtjÀnster med att arbeta i förskolan? Studien har ett hermeneutiskt angreppssÀtt och fem pedagoger har intervjuats samt observationer har genomförts. Resultatet visar att pedagogerna till största del upplever sitt arbete som glÀdjefullt och detta beror till stor del pÄ den aktuella förskolans beskaffenhet. Problematiken Äterfinns dÄ pedagogerna upplever att de verkar i för stora barngrupper och Àr för styrda av riktlinjer och kunskapskrav som inte Àr deras egna.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur miljön pÄ förskolan ser ut idag, med tanke pÄ barnens lÀrande och utveckling och vad pedagogerna anser om miljön.Metod: Kvalitativa metoden med ostrukturerade intervjuerResultat: UtifrÄn observationer och intervjuer av pedagoger pÄverkar inomhusmiljön barns utveckling och lÀrande..

VÄrt examensarbete handlar om barns hÀlsa och hur barngrupperna pÄ förskolorna har förÀndrats i ett historiskt perspektiv. VÄrt syfte har varit att undersöka hur sjukfrÄnvaron ser ut pÄ tre olika förskolor. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn nÀr vi skrivit vÄrt arbete Àr: Hur ser barns sjukfrÄnvaro ut, pÄ olika typer av förskolor? Hur har de aktuella barngrupperna och barnens hÀlsa och utevistelse förÀndrats under Ären? Hur pÄverkas barnens fysiska aktivitet av förÀldrarnas motionsvanor? ser.

Studien syftade till att undersöka inomhusmiljön pÄ förskolor och vilka förutsÀttningar och hinder för barns utveckling och lÀrande som miljön kan innebÀra. Studien utgick frÄn tre frÄgestÀllningar som belyser hur den fysiska miljön i förskolan Àr anordnad, hur barnen interagerar i miljön och vad det i sin tur kan innebÀra för barns utveckling och lÀrande. Studien genomfördes vid tvÄ förskolor och sju lÀrare och 16 barn deltog. Gruppintervjuer med verksamheternas lÀrare, samt observationer av barnens interaktioner i rum och miljöer anvÀndes som undersökningsinstrument för att samla empiri till studien.Resultatet visade att förskolornas miljöer var planerade utifrÄn lÀrarnas tankar om barns behov och intressen, samt vilka förmÄgor lÀrarna ansÄg att barnen behövde utveckla. Av resultatet framgick Àven att den miljö och det material som tilltalade barnen mest, var den miljö som gjorde det möjligt för barnen att lÄta deras egen fantasi och lek fÄ vara utgÄngspunkten i deras aktiviteter.

MÄnga forskare menar att det knappast gÄr att skilja lek frÄn lÀrande och att lek har betydelse för barns utveckling. Med utgÄngspunkt i detta har vi i vÄr studie undersökt hur leken kan förstÄs som ett redskap för barns lÀrande i undervisningen i grundskolan (Är 1-6). Det vi har fokuserat oss pÄ Àr lÀrandet som har karaktÀren av lek som till exempel spel, dramalek, sÄnglek, matte- och skrivlekar. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger har vi fÄtt ta del av dessa pedagogers tankar och idéer kring lek och lÀrande. Med vÄr studie fann vi att pedagogerna menade att leken har stor betydelse för barns lÀrande och genom att ta tillvara pÄ leken, ?naturens egen fiffiga pedagogik?, blir det roligare att lÀra sig.

Studiens syfte Àr att belysa förskollÀrares arbetssÀtt med matematik i förskolan. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fem verksamma förskollÀrare med lÄng arbetslivserfarenhet. Fokus ligger pÄ hur förskollÀrare stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling och hur de kan stödja barnen att urskilja ett matematiskt innehÄll. Arbetets empiri bestÄr av data frÄn intervjuerna som vi skrivit ut och sammanstÀllt för analys utifrÄn syftet och forskningsfrÄgorna. Resultatet redovisas i form av teman som framkommit under analysen och vi belyser dessa med korta citat frÄn intervjuerna.

Syftet var att studera sprÄkets utveckling genom lek för barn som har svenska som andrasprÄk samt hur lÀrarna gynnar andrasprÄksbarns sprÄkutveckling. Detta ville vi uppnÄ via lÀrarnas uppfattning om sprÄkutveckling. ForskningsfrÄgorna: Vad anser lÀrarna om andrasprÄksbarns sprÄkutveckling genom lek? Hur Äterger lÀrarna att de frÀmjar andrasprÄksbarns sprÄkutveckling? Tio intervjuer genomfördes med lÀrare pÄ tre olika skolor i Eskilstuna kommun. Resultatet visade att andrasprÄksbarns sprÄk­utveckling stimuleras bÀst genom leken.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogernas synsÀtt pÄ uppdraget om en likvÀrdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet.Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och en specialpedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och dÀrefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrÄn ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk-och specialpedagogisk forskning analyserat.Resultatet jag kommit fram till Àr att pedagogerna har ett gemensamt mÄl om en likvÀrdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsÀtt Àr att man ska utgÄ frÄn barnens nivÄ, skapa en utbildning dÀr alla barn kÀnner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvÀrdig utbildning menar pedagogerna pÄ att man mÄste möta barnen utifrÄn deras erfarenheter, förutsÀttningar samt pÄ nivÄn barnen befinner sig pÄ.

BakgrundFörskolans uppdrag Àr att lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande (Lpfö98, rev.2010,s.5) dÀrför bör lÀrare i förskolan vara uppmÀrksamma pÄ samt förstÄ den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensÀtta varierande samtalssammanhang för att frÀmja barns utveckling och lÀrande. I samtal, dÀr barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhÄlla en förstÄelse för sig sjÀlva, för andra mÀnniskor och sin omvÀrld.SyfteSyftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg betrÀffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lÀrande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjÀlpmedel. Syftet Àr dessutom att belysaförskollÀrares förestÀllningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgÄngspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollÀrarna uttryck Ät att barnen erhÄller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lÀrande möjliggörs med utgÄngspunkt i samtalet. Barnen Àr aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör dÄ de fÄr medverkautifrÄn egna villkor. FörskollÀrarnas förestÀllningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..