Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Syftet med denna uppsats är att belysa och jämföra det utsatta barnets öde såsom det speglas i myten och dramat om Oidipus och i Freuds teori om oidipuskomplexet. Myten och senare Sofokles drama handlar om ett barn som av sina föräldrar sätts ut i skogen för att dö med genomborrade hälar, men blir funnet och räddat till livet. Som vuxen kommer Oidipus långt senare att ovetandes döda sin far och gifta sig med sin mor. Freud såg häri ett mönster som han menar går igen i varje pojkes psykosexuella utveckling ? ett sexuellt begär i förhållande till modern och hatiska känslor i förhållande till fadern/rivalen.

Syfte: Att undersöka föräldralediga pappors tankar om att vara föräldralediga samt deras upplevelse av bemötande och information från specialistsjuksköterskor vid besök på barnavårdscentraler. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio förstagångspappor som valdes genom målinriktat bekvämlighetsurval. Kvalitativ innehållsanalys användes för analys av data. Resultat: Alla pappor var nöjda över sitt val att vara föräldralediga.

Bakgrund: När olika professioner inom hälso- och sjukvården ska mötas och samarbeta med patienten i centrum, kan det uppstå konflikter, vilket kan leda till att graden av god omvårdnad och att patientsäkerheten hotas. Tidigare forskning beskriver att teambuilding och kommunikation mellan de olika professionerna leder till optimal samverkan i team, vilket stärker patientsäkerheten. Syfte: Beskriva grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att samverka i team. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes. Det insamlade materialet bearbetades med Graneheim och Lundman (2004) manifesta innehållsanalys.

Undersökningen är en kvalitativ studie där sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfällen. Under intervjun läser vi en ambivalent bilderbok varpå jag som intervjuare ställer frågor. Studiens syfte är att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de väljer bilden eller textens historia och varför. Frågeställningarna utgörs av;I vilken utsträckning väljer barnen texten eller bildens historia?Varför tolkar barnen historien som de gör?Ökar barnens talförhet under intervjutillfällena? I boken om Uma är bilderna inte entydiga utan innehar en mängd information som direkt motsäger texten.

Uppsatsen är en studie som avgränsats från när den första bilen i Piteå dök upp, 1903, tills massbilismen fick sitt genombrott på 1950-talet. Syftet är att studera mötet mellan människa och ny teknik och det skall göras med bilismen som exempel. Syftet är att så långt det är möjligt sätta den norrbottniska staden Piteå i centrum för studien. Frågorna som ställts och besvarats i förhållande till syftet handlar om hur bilismen utvecklades, hur människorna reagerade på de första bilarna, vad som gjorde den lockande och attraktiv, vilka svårigheter man kunde möta som bilist och vilka aktörerna var som arbetade för att främja bilismen. Aktörer som Kungliga Automobilklubben (KAK) arbetade tillsammans med Väg- och Vatteningenjörerna för att få bättre vägar i Sverige.

Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhållningssätt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om två pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogens förhållningssätt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua två pedagoger som arbetar i en förberedelseklass år 1-3 och år 6-9.

SAMMANFATTNINGBarnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa hos barn samt att tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. För att uppnå målen krävs en verksamhet med bra kvalitet. För att mäta kvaliteten på barnhälsovårdens verksamhet i Uppsala län registreras data på individnivå i det regionala kvalitetsregistret BastaSyftet med föreliggande studie var att undersöka varför 277 barn födda 2012 och 2013 saknade registrering i Basta för kalenderår 2013.BVC-sjuksköterskor på aktuella barnavårdscentraler besvarade ett frågeformulär med frågor om vilka åtgärder som hade vidtagits för att komma i kontakt med familjen samt vad orsaken var att registrering saknades. Svarsfrekvensen var 100 procent.Resultatet visade att för 23 barn (8,3 %) var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För 12 av dessa var BVC-sjuksköterskan inte medveten om att barnet var listat på aktuell BVC.För 69 barn (24,9 %) hade BVC-sjuksköterskan glömt att registrera kontakt i Basta.Det fanns inget statistiskt säkerställt samband mellan geografisk tillhörighet, organisatorisk tillhörighet eller födelsetid på året och i vilken utsträckning som data saknades i Basta.Slutsatsen är att BVC hade kontakt med de flesta barnen, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC.

Årligen rapporteras det in ungefär 320 fall av cancertumörer bland barn och ungdomar mellan åldrarna 0-18 år. I vården av cancersjuka barn är förutom barnen, även föräldrarna i stort behov av stöd. För att öka vårdkvalitén behöver föräldrarnas upplevelser av stöd när barnet har en cancerdiagnos belysas. Syftet med denna studie var att belysa föräldrarnas upplevelser av stöd när barnet har en cancer diagnos. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där resultatet av 11 vetenskapliga artiklar sammanställdes.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

Kalmar är i dagsläget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort internationellt mässcentrum och hundratals bostäder i norra Kalmar innebär att staden sätts på kartan på ett nytt sätt, inte bara som den historiska staden. För att centrala Kalmar ska kunna behålla sin särställning som stadens kommersiella centrum krävs det att även det utvecklas. Det är dock inte helt okomplicerat. Kvarnholmen har en begränsad yta och stora delar av den består av värdefull bebyggelse.

Barnpsykologiska utredningar har blivit allt vanligare. En viktig del av en utredning är återgivningen då resultaten delges föräldrarna. Syftet med föreliggande studie är att undersöka föräldrars upplevelse av en återgivning med fokus på relationen till utredaren, validering, invalidering, samt emotioner i förhållande till upplevelsen av att ha fått ny förståelse för barnet. Studien är en tvärsnittsstudie med 33 deltagare. Resultaten visar att positiva emotioner och invalidering är de bästa prediktorerna för i vilken grad föräldrarna upplever att de får ny förståelse.

Syftet med vår uppsats var att hitta svar på hur lärare samtalar med barn om döden och hur barns tankar om döden väcks. Vi har tagit del av många olika teorier som såväl internationella som svenska forskare har skrivit. Detta har gjort att vi har fått ett brett underlag till vårt arbete. Litteraturen har varit inriktad på ämnet, nämligen hur samtalet bör gå till, barns tankar om döden, barns reaktioner samt de vuxnas del i barn sorgeprocess. Genom intervjuer med lärare och kuratorer har vi fått en bild av hur verkligheten ser ut och har sedan kunnat jämföra vårt resultat med den valda litteraturen.

I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lärande. Fokus i tidigare forskning kring ämnet har främst legat på att utgå från lärares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig på barns perspektiv av lustfyllt lärande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillämpats för att nå syftet, som är att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att känna motivation och lust till lärande. Vi ville också försöka förstå hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman.