Sökresultat:
3494 Uppsatser om Barnens Rätt I Samhället - Sida 10 av 233
Konflikt & komplexitet - en studie av ett samhÀ?llsarbete i fö?rÀ?ndring
A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs processledaren bort fra?n Vivalla.
En förskolas profilering och dess pÄverkan pÄ barnens fria utelek
En förskolas profilering och dess pÄverkan pÄ barnens fria utelek..
Att slÀppa taget- inte ansvaret : En studie om barns delaktighet i förskolan
Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en sociokulturell teori, redogöra för pÄ vilket sÀtt smÄbarn bjuds in till delaktighet under samlingen i förskolan. FrÄgestÀllningarna vi har haft som utgÄngspunkt Àr; PÄ vilka sÀtt inbjuds barnen till delaktighet vid samlingen i förskolan? Vad Àr det som möjliggör respektive förhindrar delaktighet?Datainsamling skedde genom observationer och videoinspelning pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola i Halmstad. UtifrÄn resultatet vi har erhÄllit, visar det sig att barnen till viss del sjÀlva skapar delaktighet genom att bjuda in varandra i aktiviteter och tillsammans skapa en gemenskap under samlingarna. Barnens delaktighet Àr dock frÀmst beroende av pedagogernas förhÄllningssÀtt, dÄ det Àr pedagogerna som besitter makten att styra verksamheten och vÀlja huruvida barnens idéer och tankar fÄr komma till uttryck eller ej.
Hur arbetar lÀrare aktivt med lÀsutveckling inom förskolan?
Syftet med undersökningen var att skapa en djupare kunskap i vilka arbetssÀtt och metoder pedagoger i förskolan anvÀnder i sitt arbete för att stimulera barnens lÀsutveckling. FrÄgestÀllningarna var: Vilken eller vilka metoder anvÀndes för att stimulera barnens lÀsutveckling i förskolans verksamhet? Hur arbetade pedagogerna i förskolan för att stimulera barnens lÀsutveckling? Vad tyckte barnen om sprÄkutvecklingsövningarna?Studien var en kvalitativ empirisk vetenskaplig undersökning av tvÄ förskolor med videoobservationer och ljudinspelade intervjuer. Respondenterna var barnen och pedagogerna i förskolorna. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna plockade delar frÄn olika metoder.
Ty det stÄr skrivet : En mediekritisk text- och bildanalys av framstÀllningen om judendomen i tvÄ lÀroböcker för religionskunskap pÄ gymnasiet.
Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.
F?rskoll?rares m?te med autismdiagnostiserade barn - En empirisk studie
Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.
?De vet inte sjÀlva hur gamla de Àr? En kvalitativ studie av Äldersbedömningar av ensamkommande barn frÄn Somalia.
Denna uppsats syftar till att beskriva och undersöka de ÄldersbedömningarMigrationsverket gör av ensamkommande barn frÄn Somalia, som till följd avkriget i sitt hemland saknar ID-handlingar. VÄrt fokus var myndigheternasifrÄgasÀttande av barnens uppgivna Älder, samt anvÀndningen av medicinskaÄldersbedömningar dÀr barnet misstÀnks för att egentligen vara vuxet. Vi hargenomfört kvalitativa intervjuer med handlÀggare frÄn en asylprövningsenhet förbarn, samt ensamkommande barn som genomgÄtt en medicinsk Äldersbedömningalternativt redan fÄtt sin Älder ofrivilligt justerad av Migrationsverket. Vi har efteren tematisk analys presenterat materialet relaterat till teorier omsocialkonstruktivism, institutionell diskriminering och rasism. Resultatet avundersökningen blev dels en beskrivning av hur den sociala konstruktionen avÄlder skiljer sig mellan ensamkommande barn och handlÀggare och atttolkningsföretrÀdet gÀllande Älder ges till Migrationsverket.
De yngsta barnens bildskapande
Studiens syfte Àr att fÄ en förstÄelse om hur förskollÀrarna förhÄller sig till de yngsta barnens bildskapande. Med de yngsta barnen menar jag i Äldrarna 1-2 Är. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med nio förskollÀrare pÄ sju olika förskolor inom tvÄ olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar pÄ vikten av att förhÄlla sig till alla barns villkor och behov. DÄ 1-2 Äringar möter de flesta material för första gÄngen sÄ Àr det viktigt som pedagog att utgÄ ifrÄn barnens behov för att barnen ska kÀnna sig sÀkra i sig sjÀlva.
Pappa kom hem! Barn berÀttar om lÀngtan efter pappa efter förÀldrarnas separation
Denna uppsats handlar om Ätta helt vanliga barn och deras helt vanliga mammor ur medelklassen och om hur barnens kontakt med papporna ser ut efter att förÀldrarna gÄtt skilda vÀgar. Uppsatsens syfte Àr att fÄ kunskap om och en förstÄelse för hur barnen uppfattar kontakten med sina pappor. Uppsatsens tre frÄgestÀllningar Àr sÄlunda: 1).Vad sÀger de intervjuade barnen om umgÀngeskontakten med sina pappor efter förÀldrarnas separation? 2). Hur uppfattar mammorna sina barns upplevelse av att ha kontakt med sina pappor? 3).Hur kan man se pÄ detta i förhÄllande till barnens bÀsta och barnens rÀtt till bÄda sina förÀldrar?Genom en kvalitativ intervjustudie barnen sjÀlva kommit till tals.
All chans i vÀrlden...: Pedagogers frÀmjande av de yngsta barnens sprÄkutveckling
Denna c-uppsats handlar om hur pedagoger pÄ en smÄbarnsavdelning arbetar för att frÀmja de yngsta barnens sprÄkutveckling. Syftet med den hÀr studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur en specifik smÄbarnsavdelning arbetar för att frÀmja den tidiga sprÄkutvecklingen i den praxisnÀra verksamheten. För att fÄ svar pÄ studiens syfte har vi utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar som motsvarar syftets innehÄll. Vi har observerat pedagogerna pÄ avdelningen samt genomfört en fokusgruppsintervju som har analyserats utifrÄn en fenomenologisk analysmetod. I vÄr studie har vi utgÄtt och anvÀnt oss av den sociokulturella teorin.
 Lek, fantasi och kreativitet : Barnens förhÄllningssÀtt till den pedagogiska innemiljön
Enligt Lpfö98 skall den pedagogiska miljön skapa en trygghet samtidigt som den skall locka till lek och lĂ€rande. Leken skall Ă€ven stimulera barnens fantasi och kreativitet. Ăven forskningen har visat att den pedagogiska miljön Ă€r viktig för barnens lek, fantasi och kreativitet. För att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas enligt lĂ€roplanens mĂ„l Ă€r det viktigt att skapa miljöer dĂ€r barnen inspireras till olika sorters aktiviteter och handlingar samt till utforskande och upptĂ€ckande. Undersöknings syfte har varit att studera förskolebarnens förhĂ„llningssĂ€tt till den pedagogiska miljön i förskolan genom leken, fantasin och kreativiteten. Som metod anvĂ€ndes observationer med hjĂ€lp av videokamera som Ă€r en del i en kvalitativ metodansats och observationerna gjordes i en förskola dĂ€r det under studiens gĂ„ng gick tretton barn.
Att st?rka det friska och skjuta upp funktionsneds?ttningar ? H?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande insatsers p?verkan p? den sk?ra ?ldre personens h?lsorelaterade livskvalitet
Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens
l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande
?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och
behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande
befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden
blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.
?Det finns alltid allting att l?ra sig? En kvalitativ intervjustudie om tidigare elevers erfarenhet av l?rande p? apl och betydelsen av apl f?r anst?llning efter anpassad gymnasieutbildning
Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad
gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en
marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en
komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden
prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men
elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom
forskningen.
Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad
gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras
uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i
f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats
har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r
m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och
specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa
intervjuer som sedan analyserades tematiskt.
Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade
f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.
Shoppinglista i molnet
Exjobbet ska komma fram till en databaslo?sning som ska kunna anva?ndas av flera samtidiga anva?ndare i form utav en app. Syftet med appen a?r att en anva?ndare ska kunna ?skanna? steckkoden med kameran i telefonen pa? en vara hemma vid kylska?pet och la?gga in den i en shoppinglista. Da?refter ska de andra i husha?llet kunna komma a?t den shoppinglistan na?r de befinner sig i mataffa?ren..
De yngsta barnens matematikinlÀrning : en litteraturstudie
Matematik Àr sÄ mycket mer Àn att bara rÀkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jÀmförelser, fÀrg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lÀr sig matematik enligt utvald litteratur, Àven pedagogens roll i matematikinlÀrningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. DÀrefter har en komparativ analys gjorts, en jÀmförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.