Bakgrund: Allt fler prematura barn överlever. En trygg anknytning Àr positivt för barnets utveckling bÄde fysiskt och socialt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva anknytning mellan förÀldrar och prematura barn samt sjuksköterskans betydelse vid anknytning. Syftet var Àven att granska kvalitén gÀllande datainsamlingsmetod i de valda artiklarna.Metod: En beskrivande litteraturstudie som Àr baserad pÄ 14 artiklar, varav hÀlften var kvantitativa och hÀlften kvalitativa. Artiklarna Àr sökta och pÄtrÀffade i databaserna PubMed och Cinahl. Analys av artiklarnas resultat ledde fram till fem rubriker.

Syftet med studien Àr att finna en allmÀn definition för begreppet utÄtagerande, finna möjliga: orsaker till utÄtagerande barns beteende, arbetsmetoder för utÄtagerande barn i förskolan samt se om det finns nÄgon synbar koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetod. Undersökningen bygger pÄ fem intervjuer gjorda med förskolelÀrare. I studien definierades utÄtagerande barn som impulsiva med svÄrigheter att kontrollera sitt agerande, lÀtt att blir arga, agerar pÄ ett negativt sÀtt. Vidare visades att en möjlig orsak till ett utÄtagerande beteende ligger i en önskan att skapa en god och trygg relation till omvÄrdnadspersonen/omvÄrdnadspersonerna, alternativt att barnet upplever att det finns förvÀntningar om ett negativt beteende. Studien visade att arbetet med utÄtagerande barn i frÀmst handlar om förebyggande arbetsmetoder.

Det uppskattas att ca 2 barn av 1000 har autism (AST) i Sverige idag, vilket innebÀrgenomgripande störningar i utvecklingen. Barn som drabbas av denna störning har ofta ettstort hjÀlpbehov frÄn sin omgivning och att som förÀlder fÄ ett barn med denna diagnosinnebÀr stora förÀndringar i det dagliga livet. Syftet med denna studie var att beskrivaförÀldrars erfarenheter och upplevelser av att leva med barn med autismspektrumtillstÄnd.För att besvara studiens syfte har en litteraturöversikt genomförts, dÀr sammanlagt 9artiklar har analyserats. Vid analysen framkom 5 olika omrÄden: outtaladansvarsfördelning, att kÀnna sig isolerad, oro, stress och depression, strategier för att kunnahantera situationen och vikten av socialt och professionellt stöd. Det framkom av resultatetatt de förÀldrar som lever med ett barn med AST upplever att de bÀr en tung börda som Àrrelaterad till barnets problem och svÄrighetsgrad.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar funktionshindrade barn vid valet av fritidsaktivitet. Fritiden Àr en viktig del av barns liv, det Àr dÄ de umgÄs med sina kamrater och deltar i olika fritidsaktiviteter. I undersökningen intervjuas tvÄ barn med funktionshinder och tvÄ barn utan samt tvÄ tjÀnstemÀn som arbetar med frÄgor rörande barns fritid, under tvÄ av barnintervjuerna har förÀldrarna deltagit. Intervjuerna Àr i samtalsform dÀr samtalet fokuserar pÄ barns möjligheter till en aktiv fritid (nÀr en person deltar i en aktivitet pÄ ett verksamt sÀtt). Undersökningen belyser funktionshindrade barn och deras förÀldrars syn pÄ funktionshindrade barns möjligheter till en aktiv fritid.

Denna uppsats diskuterar hur ett anvÀndargrÀnssnitt, anpassat till barn mellan fem och Ätta Är, skulle kunna se ut. Olika funktioner utav intresse vilken mobiltelefonen kan innehÄlla, kommer Àven att diskuteras. Genom test utförande och workshop, för informationssamling och inspiration, vidare genom basering utav kÀnda och kombinerade metoder, skapas det ett digitalt koncept. Uppsatsen kan Àven ses som en förstudie till vidare och djupare studier inom digitala produkter för barn i Äldrarna fem till Ätta Är..

Barn som drabbats av övervikt, har stadigt ökat i hela vÀrlden. Det har utvecklats till ett globalt hÀlsoproblem. Orsaken till den ohÀlsosamma viktuppgÄngen hos barn beror pÄ mÄnga faktorer, sÄ som arv, fettrik och energitÀt mat, ökat tv-utbud, datorns allt större plats i hemmet samt minskad fysisk aktivitet. Syftet med studien Àr att beskriva metoder som sjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att stödja överviktiga barn till att Àndra livsstil. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie, dÀr sju artiklar valdes ut genom inklusions- och exklusionskriterier.

Enligt RÀdda Barnen blir mellan 100 000 och 200 000 barn varje Är vittnen till vÄld i sin familj. Endast en tredjedel av de polisanmÀlningar som görs vid dessa fall dÄ barn varit nÀrvarande kommer till socialtjÀnstens kÀnnedom. PÄ senare tid har samhÀllet allt mer börjat uppmÀrksamma dessa barn. Detta har resulterat i en ny lagstiftning som infördes den 15 november 2006 som innebÀr att barn som bevittnat vÄld i hemmet numera skall ses som brottsoffer. Syftet med den-na rapport Àr att belysa den nya lagstiftningen och att ta reda pÄ om man tror att detta kommer att innebÀra nÄgon förÀndring för polisens och socialtjÀnstens ar-bete.

Syftet Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs ett till tre tar hÀnsyn till flersprÄkiga barn vid undervisning av begrepp i svenska sprÄket. Detta gÀllande val av arbetssÀtt och val av material för flersprÄkiga barn. Samt hur lÀrarnas uppfattningar kring modersmÄlslÀraren och fritidsledare Àr. Intervjuer har genomförts med tio lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. Resultatet visade att majoriteten av lÀrarna har likadant synsÀtt pÄ hur lÀrare bör bemöta samt hur lÀrare ska arbeta med flersprÄkiga barn.

Mitt examensarbete handlar om vad barn tycker Àr viktigt för att ha det bra, hur barn har det idag och vad de har för framtidstro. Jag bestÀmde mitt Àmne för examensarbetet efter att ha lÀst en mycket intressant bok, Hartman, S. (1986) Barns tankar om livet. Det Àr en bok som vÀcker tankar kring barn och livsfrÄgor, med mÄnga intressanta undersökningar om vad barnen tycker i viktiga frÄgor. Det var Hartmans undersökning om barns framtidstro som frÀmst vÀckte mitt intresse.

I förskolan Àr det mÄnga förskollÀrare som ska samarbeta. FörskollÀrarna ska ge stöd Ät de barn som behöver det, för det finns alltid barn som behöver sÀrskilt stöd. Syftet med denna undersökning Àr att se, hur förskollÀrare tolkar de styrdokument som finns inom förskolan för barn i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn ett konkret fall. Denna undersökning Àr en semi-strukturerad intervjustudie som metod. Jag besökte tvÄ förskolor och intervjuade fyra förskollÀrare, de fick tolka ett styrdokument utifrÄn barn i behov av sÀrskilt stöd.

Studier visar att de flesta barn gillar att gÄ till skolan men det förekommer problem med arbetsron pÄ lektionerna, krÀnkande kommentarer och mobbing bland eleverna. Syftet med denna studie Àr att undersöka om 11- 12 Äringars erfarenheter av klasskamraternas bemötande har ett samband med attityden till klasskamraterna, samt att ta reda pÄ om det finns nÄgra könsskillnader. Studien genomfördes med enkÀter för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. Resultatet visar att de flesta elever behandlar varandra pÄ ett bra sÀtt och har oftast nÄgon att vara med. Barn som har positiv erfarenhet frÄn klasskamraters bemötande tenderar att bemöta andra barn pÄ ett positivt sÀtt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansÀttning i förskolan pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av fyra intervjuer med verksamma förskollÀrare. Materialet analyseras utifrÄn ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen Àr inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lÀrandemiljöer för alla barn oavsett förut-sÀttningar. Studiens resultat visar att förskollÀrarna anser att barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas negativt av barngruppernas sammansÀttning.

Iréne Sandh Bengtson (2010). Vad vi gör ? eller borde göra. Specialpedagoger och klasslÀrare beskriver sitt arbete med barn med koncentrationssvÄrigheter. (What we do ? or what we should do.

Psykisk ohÀlsa Àr ett viktigt hÀlsoproblem och dÄ framförallt hos barn och ungdom. Vid sidan av dessa barn finns förÀldrar som fortfarande inte fÄr ett tillrÀckligt bra bemötande av vÄrdpersonal, trots att deras deltagande anses som viktigt. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva de upplevelser förÀldrar till barn med psykisk ohÀlsa har i mötet med vÄrdpersonal. Uppsatsen grundas pÄ Ätta kvalitativa artiklar som analyserats och delats in olika teman. I resultatet presenteras dessa som tre huvudteman: att bjudas in, behov av att bli bekrÀftad och att lÀgga sitt barn i nÄgon annans hÀnder.

Syftet med studien var att beskriva intensiva beteendeinterventioner och dess effekter för barn med autism samt metodens relevans för arbetsterapi. Denna litteraturstudie baserades pÄ 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest innehÄllsanalys. Analys av insamlad data resulterade i tvÄ kategorier: Beskrivning av beteendeinterventionerna samt Effekter av beteendeinterventionerna med dÀrtill hörande underkategorier. Resultatet visade att barnen ofta gjorde stora framsteg efter behandling med intensiva beteendeinterventioner som baserades pÄ Lovaas behandlingsmanual. Behandlingen inleddes med en-till-en behandlingstillfÀllen i separat miljö för att sedan generaliseras ut till barnets naturliga arenor.