Syftet med studien Àr att studera vilka uppfattningar lÀrare pÄ förskola, gymnasieskola och gymnasiesÀrskola har om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrÄn deras olika behov och förutsÀttningar.För att genomföra studien anvÀndes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fÄnga in lÀrares uppfattningar om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys med utgÄngspunkt ur studiens frÄgestÀllningar.För att fÄ en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgÄngspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lÀrandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framtrÀdde sex kategorier som skapar förutsÀttningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna Àr Barn i behov av sÀrskilt stöd, Barn med behov av sÀrskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens.Slutsatser som kan dras Àr att lÀrarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra reflektioner av definitionen dÄ det inte finns nÄgon entydig definition Àr att det fÄr konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och förstÄ hur förÀldrar till barn pÄ smÄbarnsavdelningar ser pÄ förskolans arbete och vilka tankar och Äsikter de har om lÀroplanen. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med sex förÀldrar till barn som Àr 1-3 Är. En hermeneutisk ansats har anvÀnts genom hela studien, framförallt vid tolkning och analys av intervjuerna. Resultaten visar att förÀldrar i första hand har sina barn pÄ förskolan pÄ grund av arbete, men Àven för att barnen skulle fÄ stimulans och trÀffa andra barn. Det Àr ocksÄ viktigt för de flesta förÀldrar att barnen lÀr sig nÄgot pÄ förskolan, till exempel konfliktlösning, fÀrger och former.

Uppsatsens syfte har varit att fÄ förstÄelse för hur socialsekreterare tÀnker kring och arbetar med Àrenden dÀr barn och ungdomar skolvÀgrar. FrÄgorna som uppsatsen försökt besvara Àr hur socialsekreterare beskriver sin förstÄelse för fenomenet skolvÀgran och hur de arbetar med barn och ungdomar som skolvÀgrar, hur de ser pÄ tillgÀngliga och alternativa arbetsmetoder kring skolvÀgran samt hur de beskriver sin kontakt med skolorna och barn- och ungdomspsykiatrin. Urvalet bestÄr av sju utredande socialsekreterare inom Stockholms stad som har erfarenhet av arbete med skolpliktiga barn och ungdomar som skolvÀgrar. Metodvalet Àr kvalitativa djupintervjuer som tolkats utifrÄn en fenomenologisk ansats. Analysen har haft sin grund i ett organisationsteoretiskt perspektiv.

Barn som redan i tidig barndom uppvisar normbrytande beteende löper ökad risk för en senare kriminell utveckling. Syftet med föreliggande studie var att simultant undersöka evidensbaserade riskfaktorer för normbrytande beteende. Multipla regressionsanalyser anvÀndes för att se vilka riskfaktorer som bÀst kunde förklara normbrytande beteende. Undersökningen genomfördes genom rapporter frÄn förskolelÀrare (n=298) och förÀldrar (n=239) till barn i tre- till femÄrsÄldern. De riskfaktorer som undersöktes var riskfaktorer pÄ individ- och familjenivÄ som kan anses pÄverkbara och direkt mer Àn indirekt kopplade till normbrytande beteende.

A b s t r a c tI Sverige bor mÄnga barn med utlÀndsk bakgrund. MÄnga av dessa barn Àr flersprÄkiga eftersom de talar svenska, ett hemsprÄk och oftast Àven engelska. Syftet med uppsatsen var att undersöka om tvÄsprÄkighet pÄverkar sjÀlvkÀnsla och identitet hos barn. Uppsatsen innehÄller en litteraturstudie om begreppen tvÄsprÄkighet, sjÀlvkÀnsla och identitet samt en kvalitativ intervjuundersökning dÀr tretton barn i Ärskurs sex berÀttade om sina upplevelser angÄende dessa begrepp. Resultaten visade inget tydligt mönster mellan tvÄsprÄkighet Ä ena sidan och sjÀlvkÀnsla och identitet Ä andra sidan.

Bakgrund: Varje Är avlider 1,4 miljoner mÀnniskor till följd av vÄld i vÀrlden, varav 34000 Àr barn. I Sverige rapporteras i genomsnitt 95 fall av dödligt vÄld dÀr tre av dessa fall Àr dödligt vÄld mot barn. Det dödliga vÄldet mot barn sker till stor del i hemmet, av en familjemedlem. Det övergripande syftet med den systematiska litteraturstudien var att redogöra för dödligt vÄld mot barn inom familjen. Följande frÄgestÀllningar skulle besvaras: redogöra för vilka förövarna var vid dödligt vÄld mot barn inom familjen, redogöra för vilka dödsorsakerna var vid dödligt vÄld mot barn inom familjen, redgöra för Älder pÄ offret vid dödligt vÄld mot barn inom familjen.

 Tanken men denna studie var att fÄ djupare insikt i hur mÀnniskor som arbetar med barn ser pÄ barnmisshandel och vilka förhÄllningssÀtt de stÀller sig till nÀr de misstÀnker att ett barn blir vanskött/misshandlad. Forskare inom omrÄdet menar att det finns olika sÀtt att behandla och bemöta barn som utsatts eller utsÀtts för misshandel men att informationen om hur de som arbetar med barn varje dag ska förhÄlla sig nÀr de möter barn som fÄr uppleva eller har upplevt denna typ av misÀr.                        Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag intervjuat sex personer som möter barn varje dag i sitt yrke dÀribland behandlare, socialsekreterare och förskolepedagoger. Resultatet analyserades med hjÀlp av studie i tidigare teori och forskning.                        Resultatet visade att samtliga intervjuade förskolepedagoger Àr relativt osÀkra pÄ hur de skulle förhÄlla sig dÄ de hamnar i en situation dÀr de misstÀnker barnmisshandel och en anmÀlan behövs göras Àven om de i första hand alltid ser till barnets bÀsta medan behandlare och socialsekreterare hade en tydlig plan nÀr det gÀller att fÄ in anmÀlan och behandla Àrendena vidare..

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn pÄ bÀsta sÀtt. För att fÄ fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssÀtt har jag anvÀnt mig av litteratur som var relevant för dessa Àmnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgÄngen var vad autism Àr, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av sÀrskilt stöd och att se dessa barn som individer, men Àven resurser och arbetssÀtt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och anvÀnde mig dÄ av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om bÄde extra utbilningar och anvÀndandet av hjÀlpmedel.

Syftet med denna studie har varit att öka vÄra kunskaper om förskollÀrares erfarenheter av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) som en kommunikativ resurs i interaktion med barn med Downs syndrom (DS) i förskoleverksamhet. Denna studie har fokuserat pÄ hur förskollÀrare beskriver att TAKK anvÀnds pÄ samlingar, hur TAKK anvÀnds i andra situationer och hur TAKK inkluderar övriga barn pÄ samlingarna. Ett fjÀrde fokus har varit pÄ hur TAKK, enligt förskollÀrarna, pÄverkar barns med DS sprÄk, kommunikation och kunskapsutveckling.För att samla in data till vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt genomfört Ätta intervjuer med förskollÀrare som har erfarenheter av TAKK och barn med DS. Samtliga respondenter i studien har fÄtt utbildning av TAKK via habiliteringen.

Barn som har autism kan fÄ stöd och hjÀlp frÄn barn- och ungdomshabiliteringen. Men hur arbetar man pÄ dessa habiliteringar med syskonen till barnen med autism? Syftet med denna studie var att undersöka hur kuratorer pÄ barn- och ungdomshabiliteringar i VÀstra Götalandsregionen beskriver att syskon till barn med autism uppmÀrksammas. Jag ville undersöka hur kuratorerna arbetade med syskonen, hur de bemötte syskonen samt hur de sÄg pÄ syskonens situation i familjen. Material samlades in genom kvalitativa telefonintervjuer med 10 kuratorer.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att fÄ förstÄelse för hur lÀrare respektive specialpedagoger ser pÄ barn i socioemotionella svÄrigheter, dels att undersöka om socioemotionella svÄrigheter kan leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen. Vi ville ocksÄ belysa om samverkan mellan hem och skola Àr en förutsÀttning för att komma till rÀtta med elevens problem.För att kunna nÄ denna förstÄelse har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade tre lÀrare respektive tre specialpedagoger pÄ tvÄ skolor. ForskningsfrÄgorna i uppsatsen Àr:Hur ser lÀrare respektive specialpedagoger pÄ elever i socioemotionella svÄrigheter?Kan elevers socioemotionella svÄrigheter leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen? Hur ser samverkan ut mellan hem och skola avseende elever i socioemotionella svÄrigheter?VÄrt resultat visar att synen som lÀrare respektive specialpedagoger har pÄ barn i socioemotionella svÄrigheter Àr att det i första hand handlar om utagerande beteende.VÄr undersökning visar ocksÄ att barn i socioemotionella svÄrigheter har avsevÀrda problem i sin kommunikation och i samspelet med barn och vuxna.Intervjuresultatet visar vidare pÄ hur viktigt det Àr med en god samverkan mellan hem och skola för att kunna komma till rÀtta med en elevs problem..

Undervisningsmetoder för barn med ADHD En intervjustudie om undervisningsmetoder i skolan för barn med ADHD (Pedagogical methods for children with ADHD An interview study of pedagogical methods in school for children with ADHD) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min undersökning Àr att utvÀrdera nÄgra arbetssÀtt för skolarbete för barn med ADHD. Jag har undersökt om det finns nÄgra arbetsmetoder som lÀrare/specialpedagoger anser sÀrskilt framgÄngsrika för skolarbetet nÀr det gÀller barn med ADHD och om dessa lÀrare/specialpedagoger kan rekommendera nÄgra metoder/arbetssÀtt för skolarbetet för barn med ADHD till andra lÀrare. Jag har anvÀnt mig av en kombination av intervjuer och enkÀter. Intervjuerna Àr till sin form delvis ?fenomenografiska?, vilket innebÀr öppna kvalitativa intervjuer dÀr informanten beskriver sin uppfattning om ett fenomen med egna ord, delvis strukturerade i form av en enkÀtundersökning dÀr informanten utvÀrderar dessa fenomen.

Huvudsyftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur vi som pedagoger kan hjÀlpa barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd för att underlÀtta deras skolverksamhet. Vi ville Àven fÄ ökad förstÄelse och kunskap om vad DAMP, ADHD, Tourette syndrom och Asperger syndrom Àr och hur de olika symtomdiagnoserna kÀnnetecknas. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom detta Àmne. Syftet med intervjuerna var att ta reda pÄ hur intervjupersonerna anser att man ska arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd i skolverksamheten. I undersökningen intervjuade vi en rektor, tvÄ specialpedagoger och tvÄ förskollÀrare.VÄr slutsats Àr att det inte finns nÄgon fÀrdig mall för hur pedagoger skall arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd.

Nyckelord: asylsökande barn, barnperspektiv, information, Migrationsverket, rÀtt att komma till tals. Denna uppsats synliggör asylsökande barns rÀtt till information och rÀtt att komma till tals ut-ifrÄn den teoretiska utgÄngspunkten barnperspektiv som denna uppsats utgÄr ifrÄn. Vilken in-formation barnen har fÄtt ta del av, och om och nÀr barnen fÄr komma till tals pÄ Migrationsverket diskuteras i denna uppsats. Migrationsverket har uppmÀrksammat att myndigheten inte har riktad information till asylsökande barn. Detta ledde till projektet Riktad information till asylsökande barn startades, för att framstÀlla informationsmaterial till asylsökande barn.