Detta arbete handlar om stressade barn i skolan. Syftet med detta arbeteÀr att skapa förstÄelse för vad som gör barn stressade i skolan och hÀrigenom ge förutsÀttningar för att kunna hantera de faktorer som skapar denna stress. Denna undersökning Àr begrÀnsad till tiden kring och under idrottslektionen och hÀrmed Àr studien inriktad pÄ att klargöra stressen i samband med idrottslektionen.Stress Àr speciella krav som vÄr kropp utsÀtts för. Det finns bÄde positiv och negativ stress och bÄda Àr en del av livet. Orsaker till stress hos barn Àr framförallt förÀldrarnas och andras vuxnas förhÄllningssÀtt i olika situationer.

Nedsatt talperception förekommer hos flera grupper barn som besöker audiologisk och logopedisk klinik. Dessa Àr exempelvis barn med sprÄkstörning, barn med kognitiva nedsÀttningar, barn med hörselnedsÀttningar och barn med (centrala) auditiva bearbetningsnedsÀttningar (CAPD). För nÀrvarande saknas standardiserade talperceptionstest som ger information om hur barn diskriminerar, identifierar och producerar sprÄkljudskontraster i ord. Det Àr dÀrför av stor vikt att utveckla diagnosverktyg för att öka möjligheten till ett reliabelt testförfarande och differentialdiagnostisering. Föreliggande studie hade 2 syften.

Syftet med studien Àr att ur barns perspektiv undersöka hur skolan pÄ ett bra sÀtt kan bemöta barn med separerade förÀldrar. FrÄgestÀllningarna har Àven vidrört hur de separerade förÀldrarna vill att deras barn ska bli bemötta av pedagoger i skolan. Studien Àr kvalitativ och vi har anvÀnt oss av en projektiv intervjumetod dÀr barnen har fÄtt projicera sina Äsikter mot olika situationer rörande andra barn med separerade förÀldrar. Forskning frÄn bland annat BRIS och RÀdda Barnen har faststÀllt att barn som genomgÄr en kris ofta saknar vuxna stödpersoner inom skolan. VÄr studie visar att barnen har varit ledsna i skolan och saknar en vuxen person som finns dÀr för dem.

Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur svÄrt det Àr att definiera barn i behov av sÀrskilt stöd samt vilka insatser som behövs för dessa barn bÄde nÀr det gÀller relevant forskning och min intervjustudie. Jag ville Àven undersöka om synen pÄ dessa barn skiljer sig mellan grundskollÀrare, resurspedagoger och specialpedagoger. Jag valde att genomföra min undersökning genom intervjuer. Alla tre yrkesgrupper fick intervjufrÄgorna innan intervjuerna för att ha tid pÄ sig att tÀnka igenom vad de tÀnkte runt mina frÄgestÀllningar. Intervjuerna genomfördes sedan enskilt för att respondenterna inte skulle kunna pÄverka varandra.

Denna uppsats behandlar Àmnet barn som vistas med sin förÀlder i fÀngelse. Idag finns möjlighet för spÀdbarn att följa med sin moder under ett fÀngelsestraff. Hur ser anstaltspersonal pÄ ÄldersgrÀnser för barns vistelse med förÀlder i anstalt? Vilka fördelar respektive nackdelar kan finnas med att lÄta barn bo med sin förÀlder i anstalt? För barnet, för den frihetsberövade förÀldern, för de medintagna? Bör fÀder ges jÀmlika möjligheter att medföra barn i anstalt? Sex intervjuer med anstÀllda pÄ mans- och kvinnoanstalt har utförts och analyserats med hjÀlp av meningskategorisering. Intervjuerna visar att det kan finnas vinster för barnet att följa sin förÀlder i fÀngelse, sÄsom skydd mot potentiellt skadliga separationer och kontinuitet i omvÄrdnadsförhÄllandena.

Varje Är drabbas 300 barn i Sverige av cancer. MÄnga familjer upplever i samband med denna situation att tillvaron förÀndras drastiskt, och att den sÀkra vardagen ersÀtts med osÀkerhet och rÀdsla. Syftet var att beskriva förÀldrars upplevelser och behov i samband med att deras barn drabbas av cancersjukdom. För att fÄ fram förÀldrarnas upplevelser och behov gjordes en litteraturstudie med vetenskapliga artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. I resultatet framkom att mÄnga förÀldrar som har ett cancersjukt barn upplevde kaos.

Varje Är berÀknas runt 100 000 barn fara illa i Sverige. SocialtjÀnsten har ett ansvar för att barn och unga ska vÀxa upp under goda och trygga förhÄllanden. För att detta ska vara möjligt Àr anmÀlningsskyldigheten ett redskap som innebÀr att myndigheter som rör barn och unga har en skyldighet att till socialnÀmnden anmÀla nÀr de fÄr misstanke eller kÀnnedom om barn som far illa. Skolkuratorer trÀffar barn varje dag och har dÀrför en gynnsam position nÀr det gÀller att uppmÀrksamma barn som far illa. Studiens syfte har dÀrför varit att belysa vilka för- och nackdelar samt svÄrigheter anmÀlningsskyldigheten kan tÀnkas medföra gentemot barnet och skolkuratorn utifrÄn ett skolkuratorsperspektiv.

Orofaciala funktioner sÄsom mimik, tal, tuggning och svÀljning Àr viktiga för livskvaliteten. Det rÄder generell brist pÄ normerade test som bedömer dessa funktioner och dÀrför har Nordiskt Orofacialt Test ? Screening (NOT-S) utvecklats. Syftet med föreliggande studie var att normera NOT-S för barn med typisk utveckling i Äldrarna 3:0-6:0 Är. Testet bestÄr av en strukturerad intervjudel och en undersökningsdel med sex avsnitt vardera.

Aktivitetskort som pedagoger kan anvÀnda med barn i Äldrarna 5-6 Är pÄStenby 4H-gÄrd i Eskilstuna har tillverkats. Syftet var att försöka ge barnen positiv kÀnsla för djur, natur och teknik. Genom konkreta upplevelserav djur och utevistelse var förhoppningen att barnen skulle fÄ en ökadförstÄelse för djur och natur. Aktivitetskorten innehÄller fakta, bilder,sÄnger, ramsor och lekar för att ge variation till barnen. Pedagogen lederbarnen genom aktiviteterna med frÄgor och barnen ska ha möjlighet attta upp egna tankar.

BAKGRUND:NÀr man som förskollÀrare möter barn som befinner sig i kris Àr det enligt forskning viktigtatt som förskollÀrare bemöta barn och förÀldrar pÄ ett empatiskt sÀtt. Samverkan medförÀldrarna har stor betydelse för att förskollÀraren ska kunna möta och förstÄ barnets tankar.Att som förskollÀrare möta barn och förÀldrar krÀver ocksÄ styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vÄr studie Àr att undersöka nÄgra utvalda förskollÀrares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och förÀldrar i kris.METOD:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjustudie dÀr vi intervjuat nio stycken förskollÀrare pÄolika förskolor. Vi har kopplat vÄr studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrÄn olika relationer med omgivningen.RESULTAT:FörskollÀrarna i studien har mött olika krissituationer dÀr barn och förÀldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. FörskollÀrarna Àr nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer.

Studien har fenomenografi som analysmetod och undersöker fyra lÀrares uppfattningar och attityder av barn och elevers inflytande i förskolan och grundskolan, hur lÀrarna uppfattar demokrati samt vilka attityder de har av de texter som finns i styrdokumenten. Syftet Àr att vÀcka tankar kring det egna förhÄllningssÀttet, ge större insikt för samhÀllets betydelse i dessa frÄgor samt visa pÄ hur viktigt barn och elevers inflytande Àr bÄde i och utanför skolan. Genom litteratur har vi gjort kopplingar utifrÄn intervjuerna till vad modern samhÀllsteori sÀger om barn- och ungdomskultur. Studien har skrivits utifrÄn vad tvÄ lÀrare i förskolan och tvÄ lÀrare i grundskolans yngre Äldrar har för uppfattningar och attityder och dÀrför kan ingen generalisering av resultatet genomföras. Vi kom fram till att lÀrarna arbetar aktivt med att ge barn och elever inflytande som de anser skapar individer med bra sjÀlvkÀnsla men att lÀrarna samtidigt kÀnner sig styrda av uppnÄendemÄl..

Övervikt och fetma bland barn Ă€r ett utbrett och vĂ€xande problem i vĂ€rlden och Sverige och det kan leda till allvarliga hĂ€lsoproblem i vuxen Ă„lder sĂ„ som diabetes och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Eftersom sjuksköterskor kommer i kontakt med barn som har problem med sin vikt i form utav övervikt och fetma Ă€r det viktigt att de Ă€r rĂ€tt rustade för att stödja och vĂ€gleda barnen och deras familjer. Syftet var att belysa sjuksköterskans möjligheter och hinder att stödja barn som lider av övervikt eller fetma utifrĂ„n barns, förĂ€ldrars och sjuksköterskors perspektiv. Studien Ă€r utförd som en litteraturstudie. Tre kategorier presenteras i resultatet; stöd genom interventionsprogram, stöd genom kommunikation och kunskapsförmedling samt stöd genom motivation och engagemang.

Denna studie handlar om de barn som tycker att skolan Àr vÀldigt lÀtt och om deras rÀtt att fÄ stimuleras och utvecklas utifrÄn deras behov. Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur pedagoger uppfattar dessa begÄvade elever och hur de arbetar för att stötta dem pÄ ett pedagogiskt utvecklande sÀtt. Efter att ha gÄtt igenom relevant litteratur inom mitt omrÄde sÄ anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar och genomförde intervjuer med tre verksamma pedagoger.Mina slutsatser blev att begÄvade barn inte Àr nÄgot som det pratas mycket om och att det kanske Àr lÀtt att det fokuseras för lite pÄ denna elevgrupp. Mina respondenter hade svÄrt att skilja pÄ begÄvade och högpresterande barn men menade att ett begÄvat barn Àr ett barn som lÀr sig vÀldigt snabbt utan nÄgra hinder. Alla mina intervjupersoner visade dock en medvetenhet kring vikten av att möta varje individ dÀr hen befinner sig och de menade att man tillsammans med eleven mÄste finna vad just den eleven behöver arbeta med för att fortsÀtta utvecklas.

Denna uppsats Àmnar behandla hur barn i de smÄ storlekarna mellan 62-86 framstÀlls i Hennes & Mauritz-klÀdkataloger. Syftet med studien Àr att uppmÀrksamma hur normer och förestÀllningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klÀdkatalogerna för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen bestÄr av tre H&M-kataloger frÄn Äret 2013. Annonsbilder pÄ barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framstÀlls i olika sorters reklam.

I detta examensarbete har vi valt att forska om krigets inverkan pÄ barn vilket blev vÄr utgÄngspunkt till syftet. Syftet blev att undersöka vad tvÄ pedagoger och en psykolog berÀttar om krigets inverkan pÄ traumatiserade barn frÄn krig. Vi har i litteraturöversikten presenterat olika faktorer som kan pÄverka barnens utveckling som exempelvis trauma, posttraumatisk stress och kris. Vi har Àven valt att presentera olika pedagogiska och psykologiska metoder som visar pÄ hur man kan bearbeta barnens traumatiska upplevelser. Vi valde att intervjua tvÄ lÀrare och en psykolog för att ta del av deras erfarenheter kring arbetet med traumatiserade barn frÄn krig.