I vÄr kvalitativa studie undersöker vi hur familjer pÄverkas av att ha ett funktionshindrat barn samt vilket stöd de behöver frÄn samhÀllet för att klara av sin vardag. Genom halvstrukturerade intervjuer med tre familjer med barn med olika grad av autism och utvecklingsstörning, ifrÄn en kommun i Mellansverige, fick vi en inblick i hur deras vardag ser ut. Intervjuerna visade pÄ vissa likheter och skillnader i familjernas upplevelser kring att ha ett barn med autism samt behovet av och tillgÄngen till stöd. Till vÄr teoridel har vi funnit forskning och undersökningar, via litteratur och olika databaser, som vi sedan anvÀnt oss av för att analysera det som framkommit i intervjuerna. Tidigare forskning visade att beskedet om diagnosen skakar en familj djupt medan vÄr studie pekar pÄ att det pÄ grund av olika faktorer inte alltid stÀmmer.

Under de senaste Ärtiondena har obesitas, hos barn och vuxna raskt ökat, sÀrskilt i vÀlutvecklade lÀnder. Fyra procent av alla barn och ungdomar i det svenska samhÀllet lider av obesitas. Syftet med denna studie var att kartlÀgga och jÀmföra det sjukgymnastiska arbetet pÄ barnkliniker gÀllande barn med obesitas. Vi var intresserade av om en etablerad behandlingsplan fanns och i sÄ fall hur denna var utformad. EnkÀt skickades till sjukgymnaster som var verksamma inom barnklinikerna pÄ landets 23 lÀns-, regions- och universitetssjukhus.

Barn har olika rÀdslor och bemÀstringsstrategier beroende pÄ vilken Älder och utvecklingsfas de befinner sig i. De kan uppleva sjukhus som nÄgot hotfullt och skrÀmmande. Tidigare forskning pÄ barns rÀdslor har ofta besvarats av andra Àn de sjÀlva vilket har visats sig ge en felaktig bild av deras sjukhusupplevelse. Syftet med denna studie var att beskriva vad barn hade för rÀdslor i samband med vÄrd pÄ sjukhus och hur de försökte bemÀstra dem. En litteraturstudie har gjorts baserat pÄ tio kvalitativa studier dÀr barn mellan 3-18 Är har intervjuats.

Bakgrund: Distriktssköterskor pÄ BVC möter ibland vÄldutsatta kvinnor och deras barn i sitt arbete. Följder av vÄld i nÀra relationer kan vara försÀmrad psykosocial hÀlsa bÄde hos kvinnor och barn. Att tidigt upptÀcka och hjÀlpa en sÄdan kvinna och hennes barn Àr ett viktigt uppdrag som distriktssköterskan har pÄ BVC. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskornas upplevelser av möten med vÄldutsatta kvinnor och deras barn pÄ BVC samt ta reda pÄ vad som saknas kunskaps- och metodmÀssigt i deras arbete nÀr det gÀller att hjÀlpa denna patientkategori.Metod: Sju distriktssköterskor pÄ BVC intervjuades och kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera data. Resultat: IntervjuinnehÄllet delades i fyra huvudkategorier och sexton underkategorier.

Avsikten med denna studie var att belysa hur funktionshindrade barn uppfattas av andra barn. Jag intervjuade tio barn i Är 4, frÄn tvÄ olika skolor. I den ena skolan gÄr flera funktionshindrade elever. Jag valde att samtala med barnen utifrÄn 6 bilder förestÀllande andra barn - 4 med olika funktionshinder och 2 utan synbara funktionshinder. De slutsatser jag tycker mig kan dra utifrÄn det material jag har, var att alla tio respondenter hade en relativt enhetlig uppfattning om hur funktionshindrade barn tÀnker och kÀnner.

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

Barn som ska opereras upplever den okÀnda situationen som stressfylld och obehaglig. Denna litteraturstudies syfte var att belysa vad anestesisjuksköterskan kan göra för att minska oro och rÀdsla för barn och förÀldrar i samband med anestesi. Efter analys av 16 artiklar blev resultatet fyra kategorier; information, ÄtgÀrder i förberedelsefasen, ÄtgÀrder vid anestesitillfÀllet och bedömning av oro. Informationen ska vara omfattande och detaljrik och Àven beröra den postoperativa smÀrtlindringen. Internetprogram kan vara bra komplement till traditionell information.

Uppsatsen Àr en studie kring hur nÄgra lÀrare har valt att arbeta med barn som Àr placerade i familjehem. Vilka problem de hÀr barnen befinner sig i och vad skolan bör göra för att underlÀtta för dem..

Syftet med studien Àr att undersöka vilka möjligheter och svÄrigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien anvÀnder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förvÀntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhÄlla sig till motstridiga kÀnslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förstÄelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter.

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning och litteratur om inÄt- och utÄtagerande barn som visar olika beteenden, samt hur pedagogernas förhÄllningssÀtt och miljön pÄverkar barn med dessa beteenden.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att fÄ en uppfattning av nÄgra pedagogers syn pÄ hur beteendet hos inÄt och utÄtagerande barn avspeglas i verksamheten. Samt olika faktorer som kan pÄverka, sÄ som förhÄllningssÀtt, bemötande, miljö och stereotypa könsroller.MetodI vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av intervju som redskap. Vi har intervjuat sex pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i VÀstra Götaland.ResultatPedagogerna menade att man mÄste se vad det kan vara för bakomliggande faktorer till ett inÄt- eller utÄtagerande beteende. De ansÄg Àven att barn som var utÄtagerande var lÀttare att mÀrka av i en grupp medan de inÄtagerande barnen tar lÀngre tid att uppmÀrksamma. Resultatet visade Àven att det fanns olika Äsikter kring flickors respektive pojkars beteenden och att pedagogernas bemötande samt förhÄllningssÀtt har en central roll i arbetet med inÄt- och utÄtagerande barn.

Sammanfattning Dagens barn vÀxer upp i ett samhÀlle dÀr tekniker som pekskÀrmar, pekplattor och mobiltelefoner finns överallt och har blivit en del av vÄr vardag. Detta medför en ökad anvÀndning av appar utformade för dessa enheter och det finns sÄledes en intressant aspekt ur ett utvecklingsperspektiv samt hur man bör gÄ till vÀga för att pÄ bÀsta sÀtt skapa appar Àmnade för barn. Syftet med denna studie Àr att undersöka generella designprinciper som applikationsutvecklare anvÀnder vid utveckling av appar för barn som slutanvÀndare och dÀrtill undersöka hur dessa appar tilltalar och underlÀttar barns handhavande och interaktion. Detta har lett oss fram till vÄr frÄgestÀllning: Hur förhÄller sig utvecklare till generella designprinciper vid skapandet av appar Àmnade för barn? UtifrÄn denna frÄgestÀllning undersökte vi relevant forskning inom omrÄdet för att kunna ta fram ett antal generella designprinciper vid apputveckling samt ta reda pÄ vad som Àr viktigt att ha i Ätanke nÀr man skapar appar för barn.

Syftet med den hÀr erfarenhetsbaserade och vetenskapliga essÀn Àr att genom reflektion kring erfarenheterna, relevant litteratur och forskning undersöka olika arbetssÀtt för lÀrare och fritidspedagoger att kunna hjÀlpa och stötta barn i svÄra livssituationer. EssÀn tar sin början i tre berÀttelser om barn i svÄra livssituationer, efter det följer ett tydliggörande av dilemmat i berÀttelserna. I undersökningen kopplas problematiken i berÀttelserna ihop med olika arbetssÀtt för hur lÀrare och fritidspedagoger kan hjÀlpa barn i svÄra livssituationer. För- och nackdelar med de olika arbetssÀtten behandlas och diskuteras. Genom reflektion kring problemomrÄdet uppstÄr kunskap och medvetenhet om hur det Àr lÀmpligt att lÀrare och fritidspedagoger stöttar och hjÀlper barn i svÄra livssituationer.

FörÀlderns inre representationer av sig och sitt barn har visat sig pÄverka förÀlderns förmÄga att erbjuda sig som anknytningsperson till sitt specifika barn. FörÀlderns representation av omvÄrdnad har ocksÄ visat samband med barnets förmÄga att skapa en trygg anknytningsrelation. I denna pilotstudie undersöks det kvalitativa sambandet mellan förÀlderns inre representation av sig och sitt barn, prematuritet och sjÀlvskattade depressiva symptom. Den svenska översÀttningen av den semistrukturerade intervjumetoden Working Model of the Child Interview ? WMCI, har anvÀnts för bedömning av de inre representationsmönstren.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar och stödjer barn med synnedsÀttning pÄ förskolan. Det handlar ocksÄ om att se hur ett samspel kan se ut mellan ett barn med synnedsÀttning och pedagogerna. Som pedagog i förskolan bör man veta hur man kan arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd som exempelvis barn med synnedsÀttning. Detta har tagits reda pÄ med hjÀlp av frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagoger pÄ en förskola med ett barn som har synnedsÀttning och Àr i behov av resurs/extra stöd? Hur kan ett samspel se ut mellan barnet och pedagogerna samt de andra barnen? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valdes att intervjua tre pedagoger pÄ en förskola.

I LÀroplanen för förskolan stÄr det:?Omsorg om det enskilda barnets vÀlbefinnande, trygghet, utveckling och lÀrande skall prÀgla arbetet iförskolan. HÀnsyn skall tas till barnets olika förutsÀttningar och behov.? (s.4)Det Àr upp till pedagogerna att anpassa den pedagogiska verksamheten sÄ den passar alla barn.Syftet med vÄrt arbete var att se hur pedagogerna upplever det att ha barn med dolda handikapp i barngruppen. Vi ville Àven ta reda pÄ hur det byggs upp ett bra samarbetet med förÀldrarna till barn med dolda handikapp, sÄ att de kÀnner en trygghet att lÀmna över ansvaret till förskolan.Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med bÄde pedagoger och förÀldrar till barn med blödarsjuka och matallergi.VÄrt resultat visar pÄ att pedagogernas förhÄllningssÀtt Àr viktigt.