Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur man i fritidshemsverksamhet arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn i behov av sÀrskilt stöd. För att bryta ner syftet sÄ formulerade jag forskningsfrÄgor. FrÄgorna Àr hur man arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn som vistas i fritidshem, hur fritidshemmet arbetar för att inkludera alla barn i verksamheten och hur arbetet kopplas till styrdokumenten. UtifrÄn detta valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra fritidspedagoger som Àr verksamma i en kommun i Norrbotten. I resultatet redogör jag inte för nÄgon absolut sanning utan bara fritidspedagogernas svar och mina tolkningar.

Syftet med vÄr undersökning var att vi ville ta reda pÄ vilka metoder logopeder anvÀnder nÀr de faststÀller diagnosen sprÄkstörning hos flersprÄkiga barn och om dÀr finns risk för fel- diagnostisering. Vi ville Àven ta reda pÄ hur man jobbar med dessa barn i sprÄkförskolor. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med fyra logopeder. Vi valde Àven att göra en observation av en logoped i arbetet med barn pÄ en sprÄkavdelning pÄ en förskola. Resultatet av vÄr undersökning visade att det finns för fÄ tester som Àr anpassade till flersprÄkiga barn.

Vi fattade intresse för det hÀr Àmnet för nÄgot Är sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rÀdsla som ett tema pÄ en praktikperiod. DÀr sÄg vi att det fanns mycket rÀdsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berÀtta för nÄgon om olika rÀdslor. Anledningen till att vi började jobba med detta omrÄde Àr bl.a.

Matematiska problem finns och uppstÄr naturligt i vardagen. Barn upptÀcker inte dem sjÀlva utan vi mÄste göra dem synliga för att de ska lÀra sig förstÄ. Hur barn utvecklar matematiken beror pÄ hur vi vuxna lyfter fram den vid olika rutinsituationer.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka barns strategier, dÄ de utmanas att mÀta lÀngden pÄ ett föremÄl. Vidare observerade vi hur barn delger ett annat barn sitt resultat och hur det mottagande barnet sedan tar emot och Äterskapar ett eget resultat utifrÄn det de blivit delgivna.För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning observerade vi barn födda 2001, bÄde enskilt och tvÄ och tvÄ. De iakttagelser vi gjorde var att barnen inte lÄstes i sina tankar, utan anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel nÀr de skulle mÀta föremÄlets lÀngd.

Detta examensarbete handlar om höglÀsning i hemmiljö för barn i förskoleÄldern 1-5 Är. Tidigare genomförd forskning inom Àmnet har ofta varit inriktad pÄ pedagoger och deras syn pÄ höglÀsning inom förskola och skola men jag vill vidareutveckla detta genom att undersöka förÀldrarnas anvÀndande av höglÀsning för barn i hemmiljö. Syftet med arbetet Àr att medverka till en förstÄelse för anvÀndandet av höglÀsning i hemmet som ett verktyg för barns erövrande av tal- och skriftsprÄk. Undersökningsmetoden jag anvÀnt mig av Àr en enkÀtundersökning till förÀldrar med barn i förskoleÄldern 1-5 Är. FrÄgorna handlade om, hur ofta förÀldrarna lÀser för sina barn hemma, vad förÀldrarnas syfte med höglÀsningen Àr och anvÀnder sig barnen av CD-sagor och dator i hemmet..

Studiens syfte var att med en kvantitativ metod undersöka och jÀmföra vad socialsekreterare pÄ barn- och familjeenhet och förskolelÀrare har för syn pÄ vÀxelvis boende för barn 0-3 Är respektive 4-6 Är. FrÄgestÀllningarna var: (1) Hur ser socialsekreterare respektive förskollÀrare pÄ vÀxelvis boende för barn 0-6 Är och vad Àr viktigt för att det skall fungera bra?(2) Vad kan det finnas för fördelar och/eller nackdelar med vÀxelvis boende generellt för barn 0-6 Är? Resultaten frÄn 61 besvarade enkÀter analyserades ur anknytningsteoretiskt och rollte-oretiskt perspektiv. Resultaten i studien visade att fler respondenter ansÄg att vÀxelvis boende Àr mer lÀmpligt som boendeform för barn 4-6 Är Àn för barn 0-3 Är. Socialsekreterarna Àr ge-nerellt mindre positiva Àn förskollÀrarna.

Idag anser de flesta professionella vÀrlden över att autism Àr en organisk skada. Ett barn med autism bearbetar information och uppfattar vÀrlden annorlunda Àn andra. Det mest utmÀrkande draget hos dessa barn Àr att de har svÄrt med den sociala kompetensen. Syftet med studien var att belysa och öka förstÄelsen för hur förÀldrar till ett barn mellan Äldrarna noll till tolv Är med diagnosen autism, upplever sin livssituation. Vi valde att genomföra en intervjustudie med fem förÀldrar till barn med detta funktionshinder.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva projektets gÄng och redogöra de olika val som har gjort. I projektet har jag sammarbetat med Volvo personvagnari Göteborg dÀr jag ocksÄ har suttit och arbetat. Temat för hela projektet blev ?barn i bil? och sedan ocksÄ förvaring. UtifrÄn detta temat tog jag sedan fram ett koncept och en produkt som ska passa i Volvos nya personbilar.

WHO, World Health Organization (2014) hĂ€vdar att barnfetma Ă€r en av de allvarligaste hĂ€lsoutmaningarna under 2010-talet. Antalet överviktiga barn i vĂ€rlden under fem Ă„r Ă€r över 42 miljoner. Även i Sverige blir övervikt hos barn ett allt större problem. Barn idag Ă€r allt mer stillasittande och Ă€ter mer onyttig mat. Aldrig nĂ„gonsin har sĂ„ mĂ„nga barn gĂ„tt i förskola, vilket gör att förskolan som arena intressant.

Syftet med studien Àr att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid förÀldrars plötsliga och ovÀntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och ovÀntat dödsfall hos en förÀlder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tÀnkas gÄ igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka kÀnsloreaktioner pÄ olika sÀtt efter förÀldrarnas plötsliga och ovÀntade dödsfall, i form av overklighetskÀnslor och misstro, rÀdsla, ansvarstagande, skuldkÀnslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet intrÀffat. Gemensamt för barn som förlorat en förÀlder Àr att sorgen efter den döde Àr en gemensam angelÀgenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande förÀldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att lÄta barnet uttrycka sin sorg Àr det av vikt för barnet att fÄ trÀffa utomstÄende professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det intrÀffade.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka faktorer som leder till stress hos barn samt hur vi som pedagoger kan förebygga och aktivt arbeta mot stress i skolan. Under vÄr praktik har vi lagt in momentet massage i undervisningen. Detta för att med hjÀlp av intervjuer ta reda pÄ hurvida eleverna upplevde sig mindre stressade. Vi intervjuade Ätta elever, fyra pojkar och fyra flickor om deras upplevelser av massagen. Vi genomförde Àven tre intervjuer med lÀrare pÄ skolan för att ta del av deras syn pÄ barn och stress.

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Sjuksköterskor har ansvar för att barn Àr behandlade i överensstÀmmelse med barnens rÀttigheter och att interagera med dem. I bakgrunden beskriver en studie att barn upplever att sjuksköterskor inte lyssnar pÄ dem. Barn Àr sÄrbara eftersom de Àr underlÀgsna bÄde sina förÀldrar och sjuksköterskorna beroende pÄ deras bÄde ÄldersmÀssiga och kunskapsmÀssiga övertag. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskor att ge barn möjligheten att delta i beslutsfattande processer, vilket kan fÄ dem att kÀnna sig inkluderade, respekterade och lyssnade pÄ som individer. PÄ sÄ sÀtt kan sjuksköterskor kommunicera trygghet.

Denna studie belyser i vilken mÄn elever i behov av sÀrskilt stöd blir inkluderade i verksamheten. Studiens syfte Àr att se hur pedagogerna arbetar med inkludering av dessa elever i den dagliga verksamheten. Studien syftar Àven mot vad för sorts handledning och stöd lÀrarna kan fÄ ta del av. Dessutom har det genomförts intervjuer med pedagoger och flera specialpedagoger. Det har Àven genomförts observationer av en verksamhet dÀr det finns barn i behov av sÀrskilt stöd.

Är det viktigt för barn att en spelkaraktĂ€rs egenskaperreflekteras i dess utseende? Med hjĂ€lp av studier inom vad barn attraheras av ispel, avatarer, gameplay, immersion och nĂ€rvaro, barn och mediepĂ„verkan ochkaraktĂ€rsdesign har i detta examensarbete fyra karaktĂ€rer med tillhörande miljö och berĂ€ttelse skapats. Dessa har tillsammans agerat stimulimaterial vid de intervjuer som förts.Tio elever i första klass valdes ut för dessa intervjuer med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning dĂ€r de fick rita upp egna önskespel. Syftet medarbetet har varit att ta reda pĂ„ vad barnen fokuserar pĂ„ nĂ€r de funderar kring valbara avatarer och spel, vad och varför gör barnen de val de gör?Med hjĂ€lp av undersökningen gĂ„r det att konstatera att karaktĂ€rsdesign Ă€r viktig för barn.