Syftet med studien är att genom samtal med barn i förskolan och med hjälp av deras egen dokumentation av inomhusmiljön, bidra med kunskap om förskolebarnens egna uppfattningar om inomhusmiljön i förhållande till de lekmöjligheter som förskolans inomhusmiljö erbjuder. Studien använde sig av öppna kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Det var elva barn mellan 4?5 år från två olika förskolor som deltog i studien. Resultatet visar att barn har behov av möjligheter att dra sig undan och få tillgång till rofyllda platser.

Arbetet syftar till att uppmärksamma och problematisera förskolepedagogens förhållningssätt gentemot barn som ofta hamnar i ensamlek, samt uppmärksamma vilka samband som beskrivs mellan barns ensamlek och deras språkutveckling. I vår undersökning av hur verksamma pedagoger ser på ensamlekande barn har vi genomfört kvalitativa djupintervjuer med inspiration från fenomenologin som utgångspunkt. Undersökningen visar att pedagogerna inte såg något fel i att vissa barn ofta hamnar i ensamlek så länge det är självvalt. Däremot om ensamleken beror på att barnet vill men har svårt för att leka i samspel med andra beskriver pedagogerna hur de genom eget deltagande kan stötta och hjälpa barnet till en samspelande lek med andra barn. Pedagogerna upplevde att förskoleverksamheten är fylld med vardagliga rutiner och regler som kan utgöra en hindrande faktor för barnens lek.

Vilka förväntningar och tankar har femåringarna inför att börja i förskoleklassen? Som pedagog och lärare vill man ha kunskap om vilka förväntningar och tankar barn har om förskoleklassen, då det sker förändringar i barns liv. Förskolan förknippas med lek, medan förskoleklassen förknippas med lärandet..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. En omständighet som pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse.

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek är och är lek något man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och även observerat barn. Genom lek får barn bearbeta vardagssituationer och världen runt omkring dem. De lär sig att samarbeta och att lyssna på varandra, men även turordning.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur barn i åldern tre till fem år leker i den fria leken utifrån deras könsroller. Som metod observerade jag barn på två förskolor i en mindre stad i södra Sverige och jag har intervjuat två förskolelärare. Mitt resultat av observationerna och intervjuerna visar att pojkar väljer övervägande pojkar att leka med och flickor övervägande flickor att leka med. Pojkar leker lekar tillsammans i byggrum, lek/kuddrum och jagar varandra utomhus, medan flickor leker stillsammare och ritar, läser i bilderböcker och pysslar. Populärt för både flickor och pojkar är dockrummet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. En omständighet som pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse.

Abstract Holmquist, N & Olsson, M (2009). Ska vi leka? Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Vi har utfört en studie där vi har granskat pedagogernas syn på lek i förskolan och hur de arbetar utifrån inkludering av alla barn i leken. För att få svar på våra frågor har vi utgått från följande frågeställningar: Hur definierar du leken i förskolan och hur viktig anser du att den är? Hur pedagoger främjar inkludering i leken i förskolan. Vi kommer att inleda med att börja beskriva varför vi valde detta område där vi sedan förklarar och konkretiserar vad leken innebär och varför den är det grundläggande elementet i förskolan.

Könsroller är något som barn i tidigt ålder lär sig av föräldrar och samhället. Kulturella processer påverkar de samhällen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berättar och tänker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i åldern fem till sex år intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom från en svensk kultur.

Vi har studerat yngre barn i den fria leken, det vi betraktat är den kommunikation och det sociala samspel som uppstår i lekvärlden. Genom att analysera och reflektera vårt datamaterial har vi kommit fram till att barnen väljer att leka i mindre grupper och gärna med samma kamrater. Ibland kan barnen välja att leka i en större grupp om temat inbjuder till att vara många. Vi märkte en skillnad vid dialogerna i leken, de äldre barnens konversation var innehållsrikare än de yngre barnens. Under forskningens gång har vi sett att fast det sker förändringar i leken fortsätter barnens lektema utan avbrott.

Syftet med studien var att undersöka 6-8-åringars uppfattningar om hur den fysiska miljön i klassrummet påverkar deras lust och motivation till skriftspråket. Med fokus på frågeställningarna, vilka element i den fysiska miljön barn upplever skapar lust och motivation till skriftspråket, vilka uppfattningar barn har om lekens betydelse för skriftspråket. Samt vilka möjligheter barn har att leka och att leka med skriftspråket i klassrummet. Metoden som valts för insamling av data är kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts i klassrummen på tre skolor i både förskoleklass och i år 1. Totalt har 20 barn intervjuats i studien.

Sammanfattning: Min studies syfte är att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter även fram pedagogernas syn på leken och hur de hjälper till för att stötta barnen under tiden de är i fritidshemmet.Frågeställningarna som studien bygger på är vad leken innebär för eleverna och hur den påverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser på leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gånger med olika barn. Jag intervjuade även fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Könsroller är något som barn i tidigt ålder lär sig av föräldrar och samhället. Kulturella processer påverkar de samhällen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berättar och tänker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i åldern fem till sex år intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom från en svensk kultur.

Syftet med undersökningen var att studera vilken påverkan pedagoger anser att leken har när det gäller barns inlärning, samt hur de ser på leken som inlärningsmetod. Den metod som användes var intervjuer med fem stycken pedagoger verksamma i en kommun i norra Sverige. Studien visade att pedagoger ansåg att leken har en stor betydelse för barnens inlärning för det handlar inte bara om att leka, utan att det är ett sätt för dem att hantera vardagen och att förvärva kunskap. Det är viktigt att tillåta att barn får leka för det är deras naturliga sätt att undersöka omgivningen. Barnen får genom leken ett alternativt sätt att lära sig nya saker på, när inlärningen sker på ett sätt som tilltalar dem.

Syftet med arbetet var att se hur pedagoger på en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fått se barns lek och för en djupare förståelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benämner det som jämställdhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ändå kan leka med allt..