Varje Är insjuknar cirka 300 barn i Sverige i nÄgon form av cancer. Det innebÀr ett stort lidande för förÀldrarna. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelse nÀr deras barn fÄtt en cancersjukdom. Studien baserades pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som förÀldrar till barn med cancer skrivit. InnehÄllsanalysen som anvÀndes behandlar textmaterialet i fyra steg.

Detta arbete handlar om leksvaga barn i leken. Arbetet berör lekens betydelse för utveckling, barn som inte fÄr, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i leken. Att leka Àr bra för ett barns utveckling, det Àr med hjÀlp av leken som ett barn i stor utstrÀckning formas. Undersökningen Àr gjord i tvÄ mindre stÀder i SkÄne. PÄ skolorna har leksvaga barn 7-8 Är gamla blivit observerade i den fria leken pÄ fritidshemmet.

SprÄket Àr i stÀndig förÀndring vilket innebÀr att sprÄkligt material med tiden förÄldras och blir inaktuellt. Vid talaudiometrisk testning av barn Àr det viktigt att testmaterialet innefattar ord som Àr vÀlkÀnda för barn eftersom förstÄelsen för materialet kan inverka pÄ mÀtresultatet. Det talaudiometriska test som idag anvÀnds för barn bygger pÄ ordmaterial som ursprungligen insamlats under 1930-talet. Föreliggande studie Àr en del av ett större projekt och inleder arbetet med att utarbeta ett nytt talaudiometriskt material för barn.Syftet med föreliggande studie var att berÀkna och jÀmföra ordfrekvens och antal ordformer utifrÄn inspelade samtal mellan de deltagande barnen i Äldersgrupperna 5-8 Är (Grupp 1) respektive 9-12 Är (Grupp 2). Totalt 79 barn mellan 5 och 12 Är deltog i studien.

Kultur Àr en stor del av samhÀllet och gÄr ofta förbi obemÀrkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmÀrksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jÀmförande studie Àr att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten pÄverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur bÄde ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jÀmförelsen och analysen studeras material frÄn media, hemsidor, Ärsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda pÄ vilket sÀtt omgivningen innebÀr osÀkerheter, möjligheter samt beroenden för de bÄda kulturorganisationerna.

SAMMANFATTNINGBakgrundEn mÀnniska Àr enligt nuvarande svensk lagstiftning död dÄ hjÀrnans samtliga funktioner totalt och oÄterkalleligt har fallit bort. Döendet innebÀr tiden före döden, dÄ behandling gÄr frÄn att vara aktiv till att vara palliativ. Hos barn som ligger inför döden vÀxer frÄgorna, farhÄgorna samt insikterna och behovet av information och tröst Àr sÄledes stort. Barnets insikter om döden avgörs av dess utvecklingsnivÄ. Sjuksköterskans roll i arbetet med barn som Àr döende Àr betydelsefull och i samtalet finns strategier och hjÀlpmedel för att göra det meningsfullt för bÄda parter.

En god hÀlsa i barndomen ger förutsÀttningar för en god hÀlsa som vuxen. Skolans organisation och miljö skapar unika möjligheter till hÀlsofrÀmjande arbete riktat mot barn. Skolsköterskan spelar en viktig roll genom de hÀlsobesök som genomförs regelbundet under skolgÄngen. Möten med elever i olika Äldrar stÀller dÀrför krav pÄ skolsköterskans förmÄga att kommunicera och förmedla hÀlsobudskap. Som teoretisk ram för studien anvÀnds Health Promotion Model.

Att aktivera barn nÀr de Àr som mest rastlösa Àr aldrig enkelt, speciellt nÀr de utsÀtts för oförutsÀgbar vÀntan under en vistelse pÄ en flygplats. Jag besitter ingen lösning pÄ hur man aktiverar barn, men jag tillhandahÄller, med hjÀlp av min möbel, ett alternativ till aktivering.Med fokusering pÄ hÄllbarhet, vardagens estetik och barn i rörelse sÄ har jag under vÄren 2011 tagit fram en möbel som har för avsikt att aktivera barn under den tid de befinner sig pÄ flygplatsen. Tack vare placeringen intill ett fönster kan möbeln Àven hjÀlpa till att förstÀrka barnens upplevelse.Detta Àr en redogörelse pÄ hur jag har gÄtt till vÀga för att ta fram koncept, form och funktion av denna möbel..

Beslutsprocessen vid triage Àr komplex och triageprocessen bör utföras noggrant. Vid akuta situationer mÄste snabba beslut tas, oftast med lite information. Det ska under kort tid samlas in data genom observation, frÄgor och kontroll av vitalparametrar. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans triagering av barn pÄ akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.

Studien undersöker i vilken omfattning barn medverkar och kommer till tals i nyhetsprogrammet Rapport i SVT.  BÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys har anvÀnts och materialet som studerats Àr Rapports huvudsÀndning klockan 19:30 under tre veckor i februari 1993 respektive 2013.Syftet Àr att fÄ syn pÄ vilka förÀndringar som har skett under 20 Är, kommer barnen till tals oftare Àn tidigare och vilka Àmnen fÄr de uttala sig om? Studien ramas in av teorier som sociala ansvarsteorin, medielogik, representation och de svenska spelreglerna för press radio och tv.  Resultatet visar att barn fÄr större utrymme i nyheterna 2013. Vanligast bÄde 1993 och 2013 Àr att barn kommer till tals i nyheter som handlar om utbildning, i materialet frÄn 2013 kan man se en ökning av barn som kommer till tals om brott/vÄld/katastrofer.

Denna studie syftade till att lyfta en utvald skolgÄrds vÀrden ur elevers perspektiv för att sedan jÀmföra detta med de vÀrden som ett upprustningsförslag tagit hÀnsyn till och arbetat mot. Denna beskriver de kvalitativt olika sÀtt som mÀnniskor uppfattar en skolgÄrd. Genom att identifiera vÀrden som skolgÄrden har för barn och vilken typ av vÀrden som dokumenterats i underlaget kunde en jÀmförelse visa hur den planerade förÀndringen pÄverkar befintliga vÀrden. Som metod anvÀndes observationer och intervjuer av elever samt studie av ritningar och andra handlingar kring upprustningsförslaget. Analysen tog stöd av begreppet KASAM och det salutogena perspektivet som fokuserar pÄ vad som frÀmjar hÀlsa och skolgÄrdens vÀrden sorterades och bearbetades med hjÀlp av tre perspektiv; det fysiskt interaktiva, det sociala och det semiotiska.

VÄrt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med tvÄ olika former av mottagningsmetoder för nyanlÀnda barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lÀrares samt elevers perspektiv pÄ tvÄ olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. VÄra resultat visade pÄ att bÄda skolor ville integrera nyanlÀnda barn i en ordinarie klass sÄ snart som möjligt, men under nÄgot olika former. BÄde lÀrare och elever ansÄg att deras sÀtt att arbeta pÄ var det bÀsta.

I vÄrt arbete lÀgger vi tyngdpunkten pÄ lÀrarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstÄ hur lÀrare anser att man bör hantera förhÄllanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill ocksÄ försöka förstÄ den process som följer en misstanke om att ett barn mÄr dÄligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom Àmnet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀs- och skrivinlÀrning kan se ut hos barn med sprÄkstörning. För att samla data till vÄrt arbete har vi gjort litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre respondenter, vilket utgör ett litet urval. Av intervjuerna framgÄr att den sprÄkliga medvetenheten Àr viktig bÄde för barn med sprÄkstörning och barn med typisk sprÄkutveckling inför kommande lÀs- och skrivinlÀrning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att barn med sprÄkstörning behöver en tydlig undervisning för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt, genom att pedagogen talar tydligt, pekar, och anvÀnder sig av gester och bilder. Pedagogen kan tala i ?klartext?, förklara tydligt och sÀga ?landet Sverige? istÀllet för ?Sverige?.

PÄ senare Är har samhÀllet ökat uppmÀrksamheten pÄ barn som bevittnar vÄld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder pÄ att denna grupp barn far vÀldigt illa utav vÄldet som sker mellan förÀldrarna inom hemmets fyra vÀggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmÀrksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, dÄ störst fokus lagts pÄ mamman som utsatts för vÄld. Det har Àven konstaterats att mörkertalet Àr stort i samhÀllet, vilket innebÀr att endast en brÄkdel av de barn som bevittnar vÄld kommer till myndigheters kÀnnedom. Barn som bevittnar vÄld i hemmet Àr att betrakta som ett stort folkhÀlsoproblem, och bör dÀrmed ses som en stor samhÀllsuppgift att arbeta vidare med.