Ett av mÄlen för svensk familjepolitik Àr att utjÀmna den sneda fördelningen i uttaget av familjeförsÀkringen. Inom familjeförsÀkringen hittas segmentet för den tillfÀlliga förÀldrapenningen och i denna, ersÀttningen för vÄrd av sjukt barn. TvÄ modeller, med olika antal variabler, anvÀnds för att ÄskÄdliggöra sambandet mellan andel barn som bor i traditionell kÀrnfamilj och andel nettodagar mÀn tar ut för vÄrd av sjukt barn. Resultatet pÄvisar att uttaget av nettodagar könen emellan Àr jÀmnare fördelat inom gruppen traditionell kÀrnfamilj Àn för den totala gruppen förÀldrar. I Sverige lever idag omkring 78 procent av barn i Äldern ett till elva Är inom den traditionella kÀrnfamiljen..

I denna studie har vi intervjuat fyra pedagoger samt en rektor angÄende flersprÄkighetens betydelse för barn. Intervjuerna har Àgt rum i tvÄ olika kommuner i norra Sverige, i förskola och skola. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar. I studien har vi kommit fram till att alla informanter anser att flersprÄkighet Àr viktigt för barn. Dock Àr informanterna oense angÄende modersmÄlsstödet, men vÀldigt ense att det inte finns nÄgra nackdelar för barnets utveckling..

Denna studie syftar till att utifrÄn ett kundperspektiv undersöka vad det Àr som skapar styrkor i en relation mellan tvÄ typer av pokerspelare och pokerföretag pÄ Internet. För att undersöka detta har en djupgÄende metod anvÀnts. TvÄ traditionella fokusgrupper med amatörer och tvÄ onlinefokusgrupper med professionella spelare har genomförts. Det kan konstateras att pokerspelare pÄ Internet upplever en rad faktorer som leder till en ökad uppskattning av relationen och vidare en starkare relation. Dock skiljer sig resultaten Ät beroende pÄ spelartyp.

Varje Är traumatiseras 200 000 barn och trauma anses vara den vanligaste orsaken till att barn söker sjukvÄrd i Sverige. Sjuksköterskor inom akutsjukvÄrden trÀffar dessa barn i sitt arbete, men de procedurer och rutiner som finns för omhÀndertagande av vuxna anses inte direkt vara applicerbara pÄ barn. Syftet med denna studie var att belysa hur specialistsjuksköterskor upplever omhÀndertagandet av traumatiserade barn. En kvalitativ studie med individuella intervjuer (n=9) genomfördes och analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: upplevelsen av kunskapsbrist, upplevelsen av svÄrigheter i samband med omhÀndertagandet, upplevelsen av behovet av god omvÄrdnadskunskap och upplevelsen av skillnader i gÀllande rutiner.

VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger bemöter barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga pedagoger Àr i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgÄr ifrÄn Àr Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjÀlp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur man kan upptÀcka barn som befinner sig i kris och hur man kan hjÀlpa barnen. En kris kan innebÀra mycket, frÄn brist i omsorg till misshandel och övergrepp och sÄ vidare. Mitt syfte Àr ocksÄ att undersöka hur samarbetet mellan förskolan och socialtjÀnsten fungerar. För att undersöka hur man kan upptÀcka och hjÀlpa barn i kris och hur samarbetet mellan förskolan och socialtjÀnsten fungerar har jag intervjuat förskollÀrare och socionomer. Jag har lÀst litteratur om Àmnet för att fördjupa mig i det och för att lÀttare kunna förstÄ resultatet.

Antalet ensamkommande barn ökar, bÄde i Sverige och i övriga Europa. Trots det finns det inga tydliga riktlinjer för hur arbetet med barn som fÄtt permanent uppehÄllstillstÄnd ska se ut. Tidigare forskning tar upp resilience som en viktig aspekt i samband med ensamkommande barn. Teorin resilience handlar om förmÄgan att ÄterhÀmta sig och att man nÄr ett tillfredsstÀllande resultat trots erfarenheter av situationer som innebÀr en risk att utveckla psykosociala problem. VÄrt syfte med uppsatsen var dÀrför att undersöka om personalens arbete leder till att öka barnens resilience. För att studera detta ville vi ta reda pÄ vilka egenskaper hos barnen som personalen ser som viktiga för en sund utveckling och hur personalen stöttar dem att tillvarata sin inre styrka.

I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att ta reda pÄ hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur insatserna kring dessa barn ser ut. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört en intervju samt delat ut enkÀter pÄ fyra skilda förskolor. I resultatet har det framkommit att begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd Àr svÄrdefinierat och att det gÄr att studera utifrÄn tvÄ skilda perspektiv. De olika synsÀtten har betydelse för hur man definierar ett barn i behov av sÀrskilt stöd, eftersom man antingen ser barnet eller miljön som bÀrare av problemet. Dessutom pÄverkas arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd av vilket perspektiv man vÀljer att angripa svÄrigheterna utifrÄn.

Syftet med denna undersökning Àr att arbeta med skönlitteratur i undervisningen och ta reda pÄ vad barn i Är 1 och deras förÀldrar anser om skönlitteraturens roll i undervisningen. Jag har valt att göra en kvalitativ studie baserad pÄ observationer av klassens arbete samt djupintervjuer med fem barn och deras förÀldrar. Ingen av informanterna hade tidigare stött pÄ en undervisning som varit baserad pÄ skönlitteratur, men sÄvÀl förÀldrar som barn anser att skönlitteraturbaserad undervisning bör dominera arbetet i skolan. De kÀnner att det Àr mycket lÀttare att finna lÀrglÀdje, fantasi och inspiration ur skönlitteraturen, Àn ur renodlade lÀromedel. BÄde förÀldrar och barn vill dock ha kvar traditionella lÀromedel som ett komplement i undervisningen, dels för att barnen tycker att det Àr vÀldigt roligt att arbeta med arbetsböcker och, för att förÀldrarna pÄ sÄ vis kÀnner trygghet i att basen i barnens lÀrande sÀkras..

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör ocksÄ för lekens, samspelets,kommunikationens och förÀldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs Àven relevant forskning.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssÀtt/metoder med att fÄ dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vÄr undersökning utgick vi ifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÀr intervju var vÄrt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som Àr verksamma inom förskolan.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om hur nÄgra förskollÀrare arbetar med och i lÀrandemiljöerna för utagerande barn i förskolan. Vi gÄr Àven in pÄ definitionen av ett utagerande barn samt avslutar med en specialpedagogs perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ fyra intervjuer med förskollÀrare och en intervju med en specialpedagog. I resultatet framkommer att förskollÀrarna arbetar mest med förhÄllningssÀtt till och bemötande av de utagerande barnen, detta ser de som en lÀrandemiljö. Det framkommer ocksÄ att förskollÀrarna pratar om att det kan behöva göras förÀndringar i den fysiska lÀrandemiljön men att de rent praktiskt inte gör nÄgot med den.

NÀr en svÄr hÀndelse gör det besvÀrligt eller omöjligt att leva ett normalt liv kan det röra sig om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syndromet kan utvecklas efter att man blivit utsatt eller bevittnat en traumatisk hÀndelse som orsakat fysiska eller psykiska skador eller dÄ en person kÀnt sig allvarligt hotad. Vi har i vÄr studie undersökt om poliser kan ge uttryck av samma symtom som uppvisas dÄ en person diagnostiseras av Posttraumatiskt stressyndrom. Vi har tagit del av en mÀngd litteratur och artiklar samt gjort en enkÀtstudie pÄ nÄgra poliser dÀr resultatet visade att poliser kommer i kontakt med pÄfrestande hÀndelser som ibland lÀmnar efterverkningar. I arbetet har vi dÀrefter diskuterat om det kan föreligga en koppling mellan kriminalitet och PTSD Àven hos poliser sÄ som tidigare studier har uppgett föreligga som orsak till vissa brott.

För att fÄ svar pÄ följande tre frÄgor har jag lÀst litteratur samt intervjuat en person pÄ BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anstÀlld pÄ Eleonoragruppen (hjÀlporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. FrÄgor: -Hur kan bilden anvÀndas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig?-Vad kan/skall jag göra som lÀrare om jag misstÀnker, eller fÄr bekrÀftat, att en elev genom sina bilder beskriver nÄgot hemskt den varit med om?-MÄste man vara utbildad bildterapeut för att kunna anvÀnda bilden som hjÀlpmedel i terapiarbetet med barn? Kortfattat svar: Jag har fÄtt ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lÀrare har man anmÀlningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa.

Familjen har pÄ ett eller annat sÀtt alltid funnits med i omvÄrdnaden dÄ barnen blivit sjuka. Inom familjen och i förÀldraskapet ingÄr det att hÄlla barnen friska samt att vÄrda dem nÀr de blir sjuka. Av sina förÀldrar fÄr barnen bÄde fysisk och psykisk trygghet. Det Àr nödvÀndigt att sjuksköterskan samarbetar med det sjuka barnets familj. Med syfte att belysa förÀldrars upplevelser och erfarenheter av att deras barn vÄrdats pÄ sjukhus har vi gjort en litteraturstudie inkluderande tio vetenskapliga artiklar.

Arbetet utgÄr frÄn Piagets och Vygotskijs lÀrandeteorier, hur barn möter matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för matematikinlÀrning. Syftet Àr att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna anvÀnder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkÀt tilldelades 23 barn i Äldern fyra och sex Är pÄ en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att bÄde barn och pedagoger var positiva till matematik- och rörelselekar, bÄde att arbeta med Àmnena var för sig och att kombinera dem..