Syftet med uppsatsen Àr att skapa vetskap om hur nÄgra intervjuade förskollÀrare anser sig ha kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande förÀldrar. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat fem stycken förskollÀrare med olika bakgrunder och erfarenheter. Efter vi intervjuat förskollÀrarna kategoriserade vi in deras svar i fem olika huvudkategorier: kunskap, erfarenhet, symtom/tecken, kÀnslor och relationer. Dessa har vi sedan valt att dela in i mindre underrubriker.För att skapa kunskap om barn som lever i familjer med alkoholmissbruk har vi anvÀnt oss av sökning i litteratur, databaser och internetbaserade sidor.Slutsatsen vi kom fram till utifrÄn vÄra intervjuer var att samtliga informanters erfarenhet och kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande förÀldrar sÄg vÀldigt olika ut. Dock anser vi att kunskapen Àr liten dÄ sÄ mÄnga som 385 000 barn lever i familjer med alkoholmissbruk..

Övervikt och fetma Ă€r ett hĂ€lsoproblem bland barn och ungdomar idag och beror frĂ€mst pĂ„ att vĂ„rt kaloriintag Ă€r större Ă€n vĂ„r energiförbrukning. Syftet med denna studie var att belysa och sammanstĂ€lla forskning som beskriver olika omvĂ„rdande insatser som frĂ€mjar hĂ€lsa hos överviktiga och feta barn och ungdomar. Metoden som anvĂ€ndes var litteraturöversikt. Elva artiklar analyserades och sammanstĂ€lldes och resultatet visades genom fyra teman som benĂ€mndes; att identifiera ohĂ€lsa, att vara en vĂ€gledare, att arbeta med motivation och att stödja familjen. Resultaten visade att identifiering av barn med fetma Ă€r viktig för att barnet ska fĂ„ hjĂ€lp pĂ„ ett tidigt stadium.

Ämnet barn i sekter Ă€r bristfĂ€lligt belyst. För 12 Ă„r sedan gjordes en statlig utredning SOU 1998:113 I God tro men sedan dess har inte mycket hĂ€nt. Sekter tenderar att isolera sig frĂ„n samhĂ€llet vilket gör det svĂ„rt att komma Ă„t barnen, bĂ„de för insatser samt studier. Uppsatsens syfte Ă€r att belysa barns situation i sekter samt vilka svĂ„righeter det kan medföra för barnen sjĂ€lva samt dem som ska hjĂ€lpa, framför allt socialtjĂ€nsten. Studien Ă€r kvalitativ med en explorativ deskriptiv ansats.

Leukemi Àr den vanligaste cancerformen hos barn i Sverige. Barnet Àr förÀldrarnas stolthet och nÀr ett barn insjuknar i leukemi blir förÀldrarnas sÄrbarhet stor. Syftet med studien var att belysa upplevelser hos förÀldrar till barn med leukemi under barnets sjukdomstid. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker skrivna av förÀldrar till barn som hade eller hade haft leukemi. Studien var kvalitativ och innehÄllsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundman.

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvÄngsomhÀndertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats dÀr fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna tÀckte frÄgeomrÄdena bemötande, skolgÄng, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrÄn livsmodellen, som Àr en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrÄn kognitiv teori. De mest framtrÀdande resultaten var att informanterna sÀllan kÀnt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras Äsikter sÀllan tagits i beaktande.

Syftet Àr att undersöka upplevelsen av stress i relation till förÀldraskap och hemarbete hos mammor och pappor med barn i förskoleÄldern. Slutligen vill jag se om de faktorer som bidrar till stressen samt uttryck och hantering av stressen skiljer sig Ät mot tidigare forskning, samt analysera och diskutera resultaten utifrÄn genusperspektivet. Studien hade en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att individers uppfattning om sin omvÀrld fÄngades upp, och studien genomfördes med en kvalitativ metod. Det empiriska underlaget i studien inhÀmtades via semistrukturerade intervjuer, dÀr fyra respondenter valdes ut, tvÄ kvinnor respektive tvÄ mÀn.Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader mellan respondenterna i upplevelsen av vilka faktorer som bidrog till stressen, samt hur de uttryckte och hanterade stressen. Utbildning i stress var nÄgot som respondenterna inte hade kommit i kontakt med via skolvÀsendet eller hÀlso- och sjukvÄrden..

Antalet barn som upplever vÄld i familjen Àr stort och upplevelsen kan leda till utveckling av Posttraumatisk stresstörning (PTSD). Syftet med studien Àr att fördjupa kunskapen om barn som upplevt vÄld i familjen och som visar tecken pÄ PTSD. FrÄgestÀllningar som studien avser att besvara Àr (1) vilken betydelse har vÄldets karaktÀr för utvecklingen av PTSD hos barn? (2) vilken betydelse har barnets psykosociala hÀlsa för utvecklingen av PTSD? (3) hur kan tillfrisknandeprocessen hos barn som visar tecken pÄ PTSD förstÄs? Studien har bÄde en kvantitativ och en kvalitativ ansats samt en pre-post design. Studien inkluderar 14 barn som upplevt vÄld i familjen och som besvarat ChildrenŽs revised imapct of event scale (CRIES) vid Trappan-enheten i Uppsala under 2007.

Barn födda för tidigt (gestationsÄlder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsÀttningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband betrÀffande kognitiv nivÄ och beteendeproblem jÀmfördes testresultat frÄn Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgÄngen graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i Äldern 7-8 Är. Alla barn var normalfungerande utan kÀnd utvecklingsavvikelse och/eller hjÀrnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sÀmre pÄ verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lÀgre helskaleintelligenskvot (HIK) jÀmfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

I denna studie undersöktes hur man som pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan anvÀnda sig av. Materialet Àr framtaget med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer. Studien fokuserar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1) Hur bemöter pedagoger barn med ADHD? 2) Vilka arbetssÀtt/metoder anvÀnds för att frÀmja barn med ADHD? I undersökningen intervjuades fem pedagoger och det framgick att de alla hade ungefÀr samma uppfattning om hur man som lÀrare bör bemöta barnen, men de hade olika metoder för arbetet med varje enskilt barn. Samtliga pedagoger poÀngterade vikten av struktur och individuellt utformade aktivitetsscheman och menade att detta Àr de viktigaste delarna i arbetet med barn med ADHD-problematik. De ansÄg att barnen mÄr bra av en god struktur i vardagen. Slutsatsen av studien Àr att pedagogen bör utforma en strukturerad lÀromiljö och tillgodose individens behov för att varje barn ska kunna utvecklas och mÄ bra i vardagen.

Detta examensarbete handlar om barn med koncentrationssvÄrigheter. Det övergripande syftet med arbetet Àr fÄ en bred kunskapsbas inom omrÄdet. Metoderna vi anvÀnt oss av Àr litteraturstudier och empiriska studier. För att skapa en ingÄende förstÄelse för barn med dessa svÄrigheter beskriver vi hur olika forskare definierar begreppet, vilka olika typer av koncentrationssvÄrigheter som finns, samt hur lÀrare och andra pedagoger kan hjÀlpa dessa barn. En viktig slutsats som kan dras Àr att pedagogerna i barnets omgivning mÄste ha goda kunskaper om, samt vara vÀl insatta i problematiken för att arbetet ska fungera och ge positivt resultat.

Det finns barn som aldrig fÄtt möjlighet att lÀra sig lÀsa och skriva. Syftet med fallstudien Àr att bidra till kunskap om hur tvÄsprÄkig undervisning uppfattas av nÄgra romska barn i tolv Ärs Älder, som var analfabeter, samt att ge en inblick i deras modersmÄlslÀrares arbetssÀtt. Tre huvudfrÄgor stÀlldes: Vad betyder tvÄsprÄkig undervisning för nÄgra romska barn? Hur arbetar modersmÄlslÀraren? Hur upplever dessa romska barn momentet lÀs- och skrivinlÀrning? Som metod anvÀndes observation och kvalitativ intervju. ModersmÄlslÀraren agerade som tolk under intervjun.

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

NÀr ett nyfött barn kommit till vÀrlden utvecklas en kÀnslomÀssig relation mellan förÀldrarna och barnet. Om barnet skulle drabbas av en sjukdom, sÄsom cancer, förÀndras tillvaron och kraven för förÀldrarna. I Sverige diagnostiseras ungefÀr 268 nya fall av cancer per Är, hos barn mellan 0-15 Är. De flesta barn överlever cancern och dödligheten ligger pÄ ungefÀr 18 %. För sjukvÄrdspersonal innebÀr det ett möte med förÀldrar som i allra högsta grad pÄverkas av barnets sjukdom.

The aim of this literature review was primarily to describe how the nurse can involve the parents in the care for their premature baby, and secondly to describe the aim, design, method, population and quality of the reviewed studies. Searches have been made in different databases in order to find articles where the search words ?neonatal care?, ?neonatalvÄrd?, ?premature infants? and ?nurse? were included. The literature review was based on 12 scientific articles. The results of the study were divided into six categories; The nursing staff?s relation to the parents, Support group, ?Home-early program?, Decision-making, A work in progress and A safe and efficient method.

VÄr frÄgestÀllning har varit vilka erfarenheter operationssjuksköterskor har om hur de skapar en vÄrdande relation. Begreppet vÄrdande relation har som utgÄngspunkt att man genom att lindra patientens lidande nÄr en relation som Àr vÄrdande. En vÄrdrelation kan vara vÄrdande eller icke-vÄrdande, men en vÄrdande relation kan inte vara icke-vÄrdande. Stora svÄrigheter att skapa en vÄrdande relation som operationssjuksköterska rÄder idag pÄ operationsavdelningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med öppna intervjuer som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.