Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Denna studie Àr en forskningsöversikt med syfte att undersöka hur barnets bÀsta i form av identitetsskapande, familjerelationer och etnicitet tillgodoses vid familjehemsplacering i slÀktinghem. FrÄgestÀllningar för att besvara syftet var; vad visar forskningen betrÀffande barns behov av stabilitet i relationer och identitetsutveckling vid slÀktingplacering? UtifrÄn detta tittar vi Àven pÄ de etniska aspekterna, eftersom lagen Àr tydlig med att barn med annat etniskt ursprung, helst ska placeras inom slÀkten. Till tidigare forskning har vi anvÀnt oss av fem forskningsöversikter skrivna inom omrÄdet slÀktingplaceringar. Teoretiska utgÄngspunkter i studien Àr familjerelationer och identitet.

VÄrt problemomrÄde berör TV/filmens inflytande pÄ barn. Anledningen till vÄrt val av problemomrÄde beror pÄ att bÄde vuxna och barn Àgnar mycket tid av sin vardag Ät TV/film. I vÄr framtida roll som lÀrare Àr det av stor vikt att vi ser till barns upplevelser och erfarenheter. Vuxna Àr viktiga för att hjÀlpa barn att sortera, ifrÄgasÀtta och reflektera kring saker som har hÀnt. VÄrt syfte med undersökningen Àr att förstÄ hur TV/film inspirerar barn. VÄr huvudfrÄga Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att TV/film Àr en inspirationskÀlla för barn? Hur yttrar det sig? UnderfrÄgor till denna Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att de inspireras av TV/film i leken?, Hur yttrar sig barnens bearbetning av det de sett pÄ TV/film, i leken?, Hur bemöts de barn som inte har sett samma TV/film som de andra barnen i gruppen? För att fÄ fram resultat i studien har vi anvÀnt oss av metodtriangulering.

Psykosomatiska symtom hos barn Àr mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis pÄ grund av anvÀndning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant frÄga Àr betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jÀmfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen sjÀlva samt rapporterade av deras vÄrdnadshavare. Studien bygger pÄ data om 4548 barn i Ärskurs 4 och 7 som insamlades för elevhÀlsodatabasen ELSA i VÀrmland.Analysen visade ett svagt samband i rapporteringen av symtom, en stor variation i rapporteringsmönstret frÀmst med avseende pÄ konkret symtom.

Syftet med studien Àr att belysa barns egna perspektiv pÄ tillvaron i en grupp dÀr det finns barn med utÄtagerande beteende som kan utsÀtta dem för verbala och/eller fysiska krÀnkningar. Barn i tvÄ grupper dÀr det finns utÄtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju Är gamla och i den andra gruppen var de Ätta eller nio Är gamla. Det finns inte sÄ mÄnga studier i Àmnet och det Àr oftast den ena sidan som blir belyst. De utÄtagerande barnen fÄr av naturliga skÀl stor uppmÀrksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lÀttare bort i det tumult som kan uppstÄ i ett sÄdant klassrum.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀrare i en specialförskola ser pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Genom intervjuer med en förskollÀrare och en specialpedagog, verksamma pÄ en specialförskola, fick vi svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som lyder: ? Hur ser pedagoger pÄ en specialförskola pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn för frÀmjandet av utveckling och lÀrande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna pÄ specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen sÀger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebÀr svÄrigheter med kommunikation, sprÄkförstÄelse, gestaltförstÄelse, symbolförstÄelse och verbalt sprÄk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 Ärs Älder.

SammanfattningSyftet var att inom sluten barnsjukvÄrd undersöka sjuksköterskors erfarenhet, kunskap och upplevelse av ansvar och skyldigheter vid misstanke om att barn de vÄrdat utsatts för barnmisshandel. Begreppet barnmisshandel innefattade i denna studie att en vuxen person utsatt barnet för fysiskt- eller psykiskt vÄld, sexuella övergrepp, krÀnkningar eller försummelse att tillgodose barnets grundlÀggande behov. Designen var beskrivande med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor valdes ut och intervjuades med halvstrukturerade frÄgor. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.

FörÀldrar och deras barn Àr en del av varandras livsvÀrld i och med att de lever ihop vilket gör att Àven förÀldern pÄverkas nÀr barnet drabbas av en sjukdom sÄsom anorexia nervosa. Sjukdomen innebÀr en medveten viktförlust och Àven förÀndringar i personlighet och beteende hos den unge. I Sverige berÀknas 0,2-0,4 % av de unga kvinnorna leva med sjukdomen och förhÄllandet mellan pojkar och flickor Àr 1:10. Att se sitt barn svÀlta vÀcker mÄnga kÀnslor hos förÀldrarna och för att sjuksköterskan ska kunna ge ett bra stöd och bemötande krÀvs kunskaper om förÀldrarnas upplevelser. Syftet med vÄr studie Àr dÀrför att beskriva förÀldrars upplevelser av att leva med ett barn med anorexia nervosa.

Introduktion: Barnet som patient pÄ röntgenavdelningen krÀver ett annat bemötande Àn den vuxne patienten. Magnet Resonans (MR) Àr en undersökning som uppfattas pÄfrestande fysiskt och psykiskt dÄ det Àr en lÄng undersökningstid med höga ljud som krÀver att patienten ligger stilla. Genom att öka kunskapen om omvÄrdnad av barn pÄ MR-avdelningen ökar antalet nöjda patienter och lyckade undersökningar. Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka möjligheter som finns för att underlÀtta MR-undersökningar för barn. Metod: En analyserande litteraturöversikt över omrÄdet dÀr 10 artiklar (5 kvantitativa, och 5 kvalitativa) analyserades enligt Fribergs modell.

För det barn som har en funktionsnedsÀttning finns mÄnga tÀnkbara hinder som kan sÀtta stopp för leken. Men det finns ocksÄ stora möjligheter för oss som projektörer att undanröja dessa. De senaste Ären har tillgÀngligheten pÄ lekplatser varit ett hett Àmne och ett av de tydligaste tecken pÄ detta Àr att fallskyddsunderlaget pÄ lekplatser allt oftare bestÄr av gummiasfalt istÀllet för sand. Det finns dÀremot fÄ riktlinjer och rekommendationer om hur utemiljön ska utformas för att vara tillgÀnglig och sÀrskilt lite finns det skrivet om hur man anpassar sig till barn med olika funktionsnedsÀttningar. De rekommendationer som finns fokuserar ofta pÄ rörelsehinder och saknar ofta konkreta lösningar.

Bakgrund: Att förlora ett barn Àr en av de smÀrtsammaste förlusterna som kan upplevas. Ett barns död Àr svÄrt att acceptera och förÀldrar Àr i stort behov av stöd. OmvÄrdnaden av barn i livets slutskede har utvecklats lÄngsamt och sjukvÄrdspersonal har pÄvisat brister i bemötandetSyfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva förÀldrars upplevelser av att förlora ett barn pÄ sjukhus oavsett om barnet avlidit akut eller av obotlig sjukdom.Metod: Litteraturöversikten baserades pÄ nio kvalitativa artiklar efter litteratursökning, som analyserades med innehÄllsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité.Resultat: MÄnga förÀldrar upplevde att de fÄtt bristande och otydlig information angÄende sitt barns tillstÄnd och vÄrd. Delaktighet i vÄrden av det döende barnet ansÄgs viktigt av förÀldrarna för att underlÀtta sorgen. Genom att personalen visade kÀnslor uppfattade förÀldrarna sitt barn betydelsefullt.

Varje Är drabbas mellan 200-300 barn av cancer. FörÀldrarna till dessa barn stÀlls inför en ny verklighet dÀr hela tillvaron vÀnds upp och ner. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar förÀldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

I skuggan av ett brottsoffer ? en kvantitativ studie om mediebevakningen av de personer Peter Mangs stod Ätalad för brott mot i Malmö tingsrÀtt undersöker hur serieskytten Peter Mangs pÄstÄdda offer portrÀtterats i medierna. Uppsatsen undersöker om och hur samhÀllets bild av brottsoffer pÄverkar mediernas rapportering om dem.Uppsatsen utgÄr frÄn den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala brottsoffer, som stÀller upp en tes för vilken typ av personer som lÀttast fÄr fullstÀndig och legitim status som offer, samt annan forskning om hur brottsoffer framstÀlls i medierna. Detta för att undersöka vem som anses vara en offer- eller straffvÀrdig person i samhÀllets och mediernas ögon. UtifrÄn Christies teori och övrig forskning undersöks artiklar i Sveriges fem största dagstidningar, samt tvÄ andra dagstidningar, som behandlar de personer Mangs stod Ätalad för brott mot, frÄn den 6 november 2010, det datum dÄ Mangs greps, fram till den 23 november 2012, dÄ livstidsdomen mot honom slogs fast av Malmö tingsrÀtt.

BakgrundDelaktighet betyder aktiv medverkan, vilket innebÀr att ha ett medansvar samt att ha ett medinflytande. Delaktighet i ett omvÄrdnadssammanhang har betydelsen att patienten tar del i beslut i sin vÄrd och behandling. FörÀldrar till sjuka barn har behov som bör tillgodoses, dessa Àr bland annat att kÀnna trygghet och kunna förmedla det till sitt barn. Information och kommunikation mellan vÄrdpersonalen och förÀldrar Àr andra behov som mÄste tillgodoses. Detta bidrar till att förÀldrarna kÀnner kontroll över situationen och kan vara delaktiga gÀllande beslut.

Den hÀr uppsatsen har för avsikt att undersöka och förstÄ hur det Àr att vara förÀlder till ett barn som Àr trans. Studien Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har anvÀnts. Genom de fem intervjuerna som jag har genomfört med förÀldrar till transpersoner har jag undersökt förÀldrarnas upplevelser och erfarenheter samt förhoppningar och önskningar i relation till att deras barn Àr transpersoner. Resultatet pekar i tvÄ riktningar dÀr den ena handlar om förÀldrarnas tankar och kÀnslor och det andra om deras behov och förhoppningar. Det förÀldrarna tog upp i den första riktningen av resultatet handlade om sorg, tvivel, oro men Àven att det har varit berikande.