Bakgrund: ADHD Àr idag en vanlig funktionsnedsÀttning hos barn. Störningen pÄverkar dock inte enbart barnet utan ocksÄ dess familj negativt. FörÀldrarnas vÀlbefinnande stÄr Àven i relation med barnets vÀlbefinnande. Denna störning innebÀr dock en försÀmrad livskvalité hos förÀldrarna. Med familjecentrerad omvÄrdnad, socialt och professionellt stöd kan sjuksköterskan hjÀlpa förÀldrar i deras krÀvande livssituation.Syftet: Syfte med denna studie var att belysa förÀldrars erfarenheter av att leva med ett barn som har ADHD diagnos.Metod: En litteraturbaserad studie dÀr 10 kvalitativa artiklar har analyserats.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tvÄ huvudkategorier: bemötande frÄn omgivningen och svÄrt att ta beslut om medicinsk behandling med sju underkategorier.Slutsats: Denna studies resultat bidrar med kunskap om förÀldrars erfarenheter av att leva med barn som har ADHD.

Syfte:Syftet med denna studie var att undersöka om skillnader fanns i mĂ€ngd vardagsmotion mellan olika socioekonomiska omrĂ„den. Detta genom att undersöka anvĂ€ndandet av rulltrappa och vanlig trappa i offentlig miljö. Även eventuella skillnader i trappanvĂ€ndande mellan könen samt gĂ€llande tidpunkt pĂ„ dagen studerades.Metod:För denna studie valdes en kvantitativ observation. En förstudie gjordes för att kartlĂ€gga olika socioekonomiska omrĂ„den och deras byggda miljö i tunnelbanan för att kunna göra urvalet av lĂ€mpliga trappor. Som representant för hög socioekonomi valdes Traneberg, för lĂ„g socioekonomi valdes SkĂ€rholmen.

Denna uppsats Àr en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlÀtta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ insikt i hur det Àr för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det pÄverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjÀlpande pedagoger för dessa barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjÀrnan pÄverkar DAMP och ADHD, pedagogik gÀllande DAMP och ADHD. Resultatet grundas pÄ vÄra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under mÄnga Är.

BarnhÀlsovÄrden i Sverige ska vara en resurs för alla familjer med barn upp till skolÄldern. Syftet med studien var att undersöka hur adoptivförÀldrar respektive biologiska förÀldrar upplevde kontakten med barnhÀlsovÄrden, vilka förvÀntningar de hade pÄ barnhÀlsovÄrden samt vilka olika insatser de blivit erbjudna. Dessutom undersöktes om förÀldragrupperna hade olika behov nÀr det gÀllde kontakten med barnhÀlsovÄrden och hur de upplevde att deras behov uppfyllts. Studien Àr av kvalitativ design och intervjuer har genomförts bÄde individuellt och i grupp med biologiska förÀldrar och adoptivförÀldrar.Resultatet visar att adoptivförÀldrar förvÀntade sig och erbjöds fÀrre insatser frÄn barnhÀlsovÄrden Àn biologiska förÀldrar. En stor skillnad mellan grupperna var hur snart de trÀffade distriktssköterskan efter hemkomst med sitt barn, och hur ofta de besökte barnavÄrdscentralen.

Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett förĂ€ldraperspektiv undersöka behov av och önskemĂ„l om stödsom förĂ€ldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin förĂ€ldraroll. Ett annat syfte Ă€r att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien Ă€r kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta förĂ€ldrar har intervjuats. FörĂ€ldrarna beskriver att deras svĂ„righeter gör det svĂ„rt för dem isamspelet med barn och partner.

Bakgrund: FödoÀmnesallergi hos barn innebÀr pÄverkan pÄ livskvaliteten, hos barnet sÄvÀl som hos förÀldrarna. Som vÄrdgivare och beskyddare innebÀr det att alltid vara pÄ sin vakt vad gÀller det som barnet stoppar i sig. FörÀldrar har ocksÄ ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begrÀnsningar. VÄrdpersonal kan hjÀlpa förÀldrarna att minska deras Ängest och oro genom en större förstÄelse för deras vardagssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa förÀldrars upplevelser, med fokus pÄ livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoÀmnesöverkÀnslighet.

Bakgrund: NÀr ett barn fÄr cancer förÀndras livet för hela familjen. Den tuffa behandlingen Àr pÄfrestande pÄ alla medlemmar i familjen. En okunskap om hur syskonens hÀlsa pÄverkas finns bÄde hos förÀldrar och sjukvÄrdspersonal.Syfte: Att belysa hur syskon till cancerdrabbade barn upplever sin hÀlsa.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ 5 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl anvÀndes för sökning av vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och en latent innehÄllsanalys anvÀndes.Resultat: I resultatet uppkom 5 kategorier kring syskon till cancersjuka barns behov och brister som pÄverkade hÀlsan.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur skolkuratorer arbetar med att identifiera och stötta barn till svagbegÄvade eller lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar. Tidigare forskning visar att kompetens Àr betydande för kvalitén i arbetet med barn som har en eller flera förÀldrar med svagbegÄvning eller lindrig utvecklingsstörning. Studiens resultat tematiserades utifrÄn frÄgestÀllningarna dÀr systemteori kunde kopplas till resultatet. Skolkuratorerna beskriver problemen och lösningarna utifrÄn deras perspektiv och hur de olika systemen pÄverkar varandra. Resultatet av studien visar att barn till svagbegÄvade eller lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar inte Àr osynliga i skolan utan tvÀrtom Àr duktiga pÄ att signalera nÀr nÄgot Àr fel.

Vaccination inom barnhÀlsovÄrden Àr en procedur som i stort sett alla barn i Sverige utsÀtts för vid ett flertal tillfÀllen under uppvÀxten. Vaccinationsproceduren kan upplevas som ett övergrepp av barnet om proceduren inte genomförs pÄ ett mognadsanpassat sÀtt med fokus pÄ det enskilda barnets perspektiv. Tidiga upplevelser av smÀrta sÀtter spÄr hos barnen och pÄverkar deras smÀrtupplevelser senare i livet. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrd i Blekinge arbetade med smÀrtlindring av barn i samband med vaccination inom det allmÀnna vaccinationsprogrammet. Urvalsgruppen bestod av alla sjuksköterskor som regelbundet arbetade med barnhÀlsovÄrd i Blekinge.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsÀttning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende pÄ typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat sprÄk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jÀmte pedagogiska insatser har lett till en allt bÀttre sprÄklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsÀttning och ett minskande glapp till jÀmnÄriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och lÀsförmÄga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

Juvenil Idiopatisk Artrit, JIA, Àr en sjukdom vars fysiska symptom kan försena utvecklingen av barnets grovmotorik, vilket kan hindra barnets integration i den sociala och fysiska miljön. SkolgÄrden Àr den kontext dÀr barnet ofta leker och dÀr fysisk och social utveckling sker. I lek med andra barn ges barnet möjlighet till upplevelse av delaktighet, vilket Àr av grundlÀggande betydelse för god hÀlsa. Studiens syfte var att undersöka hur barn med JIA upplever delaktighet i lek i skolgÄrdsmiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer dÀr undersökningsgruppen bestod av fyra barn i Äldern nio till 13 Är.

NÀr ett barn fÄr diagnosen diabetes pÄverkas hela familjens livssituation. Sjukdomen pÄverkar familjen pÄ flera olika sÀtt och olika reaktioner uppstÄr dÄ det Àr en livslÄng sjukdom. För att ur ett folkhÀlsoperspektiv öka förstÄelsen för familjens situation nÀr ett barn drabbas av diabetes och kunna stötta familjen behövs kunskap om familjens upplevelse och hantering av situationen. Syftet med studien Àr att belysa hur familjen upplever och hanterar situationen nÀr ett barn fÄr diagnosen typ 1 diabetes och fram till cirka ett Är efter diagnosen. Följande frÄgestÀllningar formulerades: Hur upplever familjen att livet pÄverkas dÄ ett barn drabbas av diabetes? Hur hanterar familjen den förÀndrade livssituationen? Studien bygger pÄ en litteraturstudie pÄ sammanlagt 11 artiklar.

Barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa kallas ibland för de osynliga barnen. Beardslee familjeintervention (BFI) Àr en hÀlsofrÀmjande preventiv metod för barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. Den har en viss evidens för positiva lÄngtidseffekter för barn och familjer nÀr förÀldern har depression. Barnen har nu uppmÀrksammats Ànnu mer p.g.a. att lagstiftningen har skÀrpts frÄn och med 1 januari 2010.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill Àven undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten Àr at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. VÄr undersökning Àr genomförd som observation pÄ tvÄ förskolor och i en förskoleklass.