Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Det finns en samstÀmmig uppfattning inom forskningen att barn till psykiskt sjuka förÀldrar Àr en riskgrupp och att dessa barn i större utstrÀckning Àn andra kan utveckla sociala och psykiska problem under uppvÀxten eller i vuxen Älder. DÄ vuxenpsykiatrin Àr de som möter förÀldrarna till dessa barn har vi intresserat oss för professionella inom vuxenpsykiatrin för att försöka fÄnga deras tankar kring dessa barns situation och behov.Detta Àr en kvalitativ uppsats med syfte att undersöka hur personal inom vuxenpsykiatrin ser pÄ barn, barns behov och förÀldrars förmÄga nÀr förÀldrar lider av psykisk sjukdom. Vi har genomfört en fokusgruppsintervju med en grupp professionella pÄ en öppenvÄrdsmottagning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ behoven hos barn dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur resonerar professionella inom vuxenpsykiatrin kring förÀldraförmÄgan dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ barnperspektivet och hur pÄverkar det deras arbete? Vad anser professionella inom vuxenpsykiatrin att man kan eller bör göra för att möta behoven hos barnen?VÄrt resultat visar att deltagarna i vÄr fokusgruppsintervju gjorde skillnad pÄ barns behov utifrÄn deras Älder och att de ansÄg att olika diagnoser hos förÀldrar skapar olika förutsÀttningar för förÀldraförmÄgan.

Ett av de största arbetsfÀlten för socionomer Àr utredningsarbetet med barn ochunga som misstÀnks fara illa, inom socialtjÀnsten. Socialsekreterare som arbetarinom detta omrÄde ska utreda om barn fÄr sina behov tillgodosedda pÄ flera olikaomrÄden, ett av dessa omrÄden Àr de kÀnslomÀssiga behoven. Syftet med vÄrstudie var att lyfta fram socialsekreterarnas upplevelser kring att utredakÀnslomÀssig tillgÀnglighet och om barn fÄr sina kÀnslomÀssiga behovtillgodosedda i barnavÄrdsÀrenden, samt att se vilka möjligheter och svÄrighetersom finns pÄ detta omrÄde. VÄr studie bygger pÄ empiriskt material i form avintervjuer med socialsekreterare samt autentiska utredningar. Studiens teoretiskaperspektiv Àr utvecklingsekologi samt det teoretiska begreppet kunskap.

After repeated criticism of the social services about how they manage family care, the National Board of Health and Welfare decided to solve the problem by importing a model used in England (Integrated children's system). This was translated into Swedish conditions and named BBIC (Barns behov i centrum = Child?s needs at the center). Our study aims to investigate whether BBIC will contribute to more and more extensive follow-ups of children placed than before, with a focus on the child's best. This has been studied through qualitative interviews with six social workers who work with children investigations.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga förskolepersonalens uppfattning angÄende behovet av specialpedagogiskt stöd inom förskolan och vilken kompetens och kunskap personalen förvÀntar sig att specialpedagogen ska tillföra. Undersökningen har Àven lagt fokus pÄ hur pedagogerna ser pÄ specialpedagogik och barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr skriven utifrÄn en kvalitativ modell och undersökningen har genomförts med hjÀlp av metoderna; enkÀt och fokusgruppsamtal. EnkÀten besvarades av tio respondenter i tre olika förskolor en vecka innan samtalen Àgde rum. De tre fokusgruppsamtalen utgick frÄn fem omrÄden; pedagogiska diskussioner, specialpedagogik, specialpedagogens roll, integrering/inkludering och barn i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar att nÀrhet och tillgÀnglighet till specialpedagog ses som förutsÀttningar för det förebyggande arbetet och för att specialpedagogen ska kunna vara ett komplement till den övriga personalen.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

NĂ€r barn drabbas av sjukdom och skador involveras förĂ€ldrarna till barnet. Det ökar komplexiteten för sjuksköterskor som tar hand om barnet. Är dĂ„ barnet i ett livshotande tillstĂ„nd blir förĂ€ldrars delaktighet en aktuell frĂ„ga. Syftet med denna litteraturöversikt Ă€r att belysa förĂ€ldrars och sjuksköterskors upplevelser av förĂ€ldrars delaktighet inom vĂ„rden nĂ€r barn befinner sig i ett livshotande tillstĂ„nd. Metoden för denna litteraturöversikt utgĂ„r ifrĂ„n Fribergs modell.

Studiens syfte var att öka kunskap och förstÄelse om vilken betydelse frihetsberövande av fÀder kan ha för ett barn. Studiens frÄgestÀllning löd: Hur beskriver ett urval av frihetsberövade fÀder och mödrar och anstÀllda inom kriminalvÄrden sina tankar och iakttagelser om vilken betydelse frihetsberövandet av fÀder kan ha för ett barn? För att nÄ syftet och kunna besvara frÄgestÀllningen formulerades fyra teman: Kunskap om barns behov, Barns reaktioner vid frihetsberövande, Olika rollers pÄverkan pÄ barn och Vad kan göras för barn med frihetsberövade förÀldrar. Studiens forskningsmetod var kvalitativ och bestod av tvÄ parintervjuer och fem enskilda intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av tre frihetsberövade fÀder, tvÄ mödrar, tvÄ kriminalvÄrdstjÀnstemÀn och tvÄ beslutsfattare.

Praktiskt estetiska Àmnena anses som viktiga för lÀrandet för alla elever och i synnerhet för de elever som har svÄrt för teoretiskt lÀrande eller Àr i behov av sÀrskilt stöd. Att lÀra ut praktisk ligger naturligt inbyggt i praktiska estetiska Àmnen, som textilslöjd och hemkunskap, dÀr eleverna ges möjlighet att utveckla sina fÀrdigheter och Ästadkomma konkreta resultat. Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur nÄgra lÀrare och elever upplever lÀromiljön, lÀrande och de praktiskt estetiska Àmnenas betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. Uppsatsen belyser ocksÄ hur eleverna sjÀlva upplever sitt lÀrande i dessa Àmnen. Studien Àr en kvalitativ fallstudie och ansatsen Àr explorativ. De Àmnen som ingÄr i studien Àr textilslöjd, trÀ - och metallslöjd, musik, hemkunskap och bild. Materialet bestÄr av tre intervjuer med elever pÄ grundskolans högstadium vilka har lÄngvarigt behov av sÀrskilt stöd, fem intervjuer med lÀrare samt fem observationer i praktiskt estetiska Àmnen samt en intervju och en observation under lektion med en speciallÀrare. Resultaten redovisas utifrÄn de centrala begreppen, lÀromiljö, lÀrande och praktiskt estetiska Àmnen, som belyses med hjÀlp av underteman.

Denna studie handlar om barn med synskada i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med att integrera synskadade barn i en grupp med seende barn. Uppsatsen definierar olika typer av synskada, de som nÀmns Àr mÄttligt synskadade, uttalat synsvaga och gravt synskadade eller blinda. Det som Àven belyses Àr vad samhÀllet har för ansvar nÀr det gÀller resurser till de individer som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Den kommer Àven att innefatta vad det finns för resurser tillgÀngliga för barn med denna form av funktionsnedsÀttning.

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch sprÄkutveckling för att aktivt hjÀlpa barn som tenderar att ha svÄrigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp Àmnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa pÄ att kommunikation och samspel har en historisk utgÄngspunkt som barn föds in ioch mÄste anpassa sig till. Jag har Àven tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att pÄpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket Àr att frÀmja barnssprÄkliga utveckling. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus pÄ intervjuer.

Abstrakt SamhÀllets förÀnderliga struktur gör att inom förskolan mÄste vi vara flexibla och medvetna om alla barns behov för att kunna möta dessa. Vi har valt att fördjupa oss gÀllande de behov barn med koncentrationssvÄrigheter har, och deras plats i samlingen. VÄrt syfte Àr att lyfta fram hur pedagoger hanterar och stÀller sig till den problematik det innebÀr att anpassa en helsamling i förskoleverksamheten för barn i sÀrskilda behov. De frÄgestÀllningar som vi vill fÄ svar pÄ blir: ? Hur möjliggör pedagogen anpassning i helsamlingar genom bemötande? ? Hur möjliggör pedagogen anpassning genom den fysiska miljön? NÀr vi har analyserat materialet har vi haft en sociokulturell ansats och vi har tittat pÄ vikten av just samlingen och gruppgemenskapen.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ blyghet hos barn samt att ta reda pÄ hur man som förskollÀrare kan stödja blyga barn pÄ förskolan. Detta eftersom vi under utbildningens gÄng saknat att fÄ ta del inom omrÄdet. Ett ytterligare syfte Àr att utforska vad teorin och forskning belyser gÀllande blyghet och blyghet hos barn.Studien visar pÄ att blyga barn kan ha svÄrigheter och vara i behov av stöd, precis som barn med t.ex. ADHD. Blyghet hos barn kan bland annat pÄverka de kommunikativa fÀrdigheterna negativt samt ge svÄrigheter med att inleda sociala kontakter med jÀmnÄriga.

Genom att göra den hÀr studien ville vi undersöka och beskriva fyra förskollÀrares tankar om sitt eget arbetssÀtt kring barns sprÄkutveckling. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn med sprÄksvÄrigheter upptÀcks och fÄr hjÀlp i förskolans verksamhet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar förskollÀrarna för att upptÀcka, kartlÀgga och frÀmja barn med sprÄksvÄrigheter? Vilka pÄverkande faktorer kan förskollÀrarna se gÀllande barns sprÄkutveckling? Vilken hjÀlp ger specialpedagog samt tal- och sprÄkspecialist förskollÀrarna? Hur fungerar samarbetet mellan förskolan och hemmet för de barn som har sprÄksvÄrigheter? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr fyra förskollÀrare intervjuades. TvÄ av förskollÀrarna arbetade med yngsta barnen i Äldrarna ett till tre Är och de andra tvÄ arbetade pÄ tvÄ olika resursavdelningar med barn i Äldrarna tre till sex Är.

Bakgrund: VÄrd av barn i livets slutskede och deras förÀldrar innefattar att försöka se bÄde barnet och förÀldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. Syfte: Syftet Àr att utifrÄn aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda till barn i livets slutskede och till deras förÀldrar. Metod: Studien Àr utförd som en systematisk litteraturstudie pÄ kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehÄllsanalys.