Uppsatsen har klarlagt förÀlderns ansvar enligt 6 kap. 2 § FB samt barnets rÀtt till personlig assistans enligt LSS och SFB. I uppsatsen har Àven undersökts hur begreppet förÀldraansvar vÀrderats av domstolen nÀr barn har en funktionsnedsÀttning. Uppsatsen bestÄr av en deskriptiv del dÀr gÀllande rÀtt har utretts. DÀrefter följer en undersökning av domar frÄn kammarrÀtten och Högsta förvaltningsdomstolen.

Det föds ca 90 000 barn per Är i Sverige och ca 10 % av dessa barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. FörÀldrar till barn som behöver neonatalvÄrd upplever en ökad grad av stress, oro och hjÀlplöshet. Miljön som barnen vÄrdas i kan dessutom vara pÄfrestande, vilket pÄverkar förÀldrarnas vÀlmÄende och funktion.Barn pÄ en neonatalavdelning Àr i stort behov av sina förÀldrar och deras nÀrhet samt medverkan. Den forskning som finns idag pÄ omrÄdet fokuserar pÄ förÀldrars upplevelser av stress nÀr deras barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning.Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur förÀldrar kan uppleva stress dÄ deras barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. Studien bygger pÄ kvalitativ innehÄllsanalys och de artiklar som anvÀnts bygger pÄ intervjuer av förÀldrar vars barn vÄrdats pÄ en neonatal intensivvÄrdsavdelning.Tre huvudteman och fem subteman har identifierats.

KM8 pÄ Stora Enso Skoghall som producerar kartong har lÀnge haft ett problem med deras fuktprofil. Problemet har inte drabbat kunderna pÄ nÄgot sÀtt men ÀndÄ sÄ har ledningen velat hitta orsaken till problemet. Fuktprofilen Àr sned och har varit det en lÀngre tid. PÄ KM8 produceras en rad olika kartongkvalitéer. Exempelvis vÀtskekartong, liner och Coated Kraft Back.MÄlsÀttningen har varit att ta reda pÄ ifall sneda formeringsskor kan vara orsaken till den sneda fuktprofilen samt att finna ett lÀmpligt mÀtsystem som mÀter formeringskorna online.

Vi ville skriva en kandidatuppsats som belyser barn som nÀrstÄende samt sjuksköterskans förhÄllningssÀttgentemot dessa. Barn Àr en grupp med speciella behov eftersom de ska utvecklas till att sÄ smÄningom blifungerande vuxna. Syftet med denna uppsats var att belysa vad aktuell forskning visar om hur barn, 6-12Är gamla med en kritiskt sjuk förÀlder eller annan familjemedlem upplevde och hanterade denna situation,samt vad barnen hade för behov. Syftet var ocksÄ att belysa hur sjuksköterskan mötte och förhöll sig tilldessa barn. Uppsatsen Àr en litteraturöversikt.

I förskolan och skolan strÀvas det idag efter att verksamheten ska inkludera alla barn och elever oavsett behov och förutsÀttningar.Det ska vara en ?förskola/skola för alla?. Trots att samhÀllet kommit lÄngt i synen pÄ ?en förskola för alla?, sÄ finns det fortfarande idag tendenser pÄ sÀrlösningar i förskolorna (Nilholm, 2011). Med det i Ätanke ville vi besöka en specialförskola med inriktning ?barn med flerfunktionsnedsÀttning?.

Barns behov i centrum (BBIC) har implementerats i den svenska barnavÄrden. Kritik har tidigare riktats mot barnavÄrdsutredningar som varierade i handlÀggning och dokumentation i hela landet. BBIC ska bidra till ökad rÀttsÀkerhet genom att skapa nationell enhetlighet i Àrenden. Denna studie syftar till att undersöka hur BBIC materialet anvÀnds i praktiken, vilka behovsomrÄden som socialsekreterare vÀljer att anvÀnda vid utredningar gÀllande barn. Materialet ska involvera barn och förÀldrar, i vilken utstrÀckning förekommer det? Bidrar materialet till ökad rÀttssÀkerhet inom barnavÄrden i Sverige? Vi har genomfört en kvalitativ samt kvantitativ studie, dÀr vi har granskat tio barnavÄrdsutredningar med liknande insatser enligt 4 kap.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Syfte med detta examensarbete Àr att ta fram ett gestaltningsförslag för utemiljön pÄ Byle GÄrds hospice. MÄlsÀttningen Àr att ge besökande barn en lekvÀnlig utemiljö samt att tillvarata och utveckla tomtens befintliga kvaliteter för patienter, besökare (vuxna och barn) och personal. Med enkla medel vill jag lyfta fram de befintliga naturkvalitéerna pÄ tomten och skapa en varierad och rekreativ miljö för alla Äldrar. Jag vill inbjuda till rörelse runt tomten och erbjuda olika sinnesupplevelser som ger vila i det tunga allvar som vilar över hospicet, dÀr anhöriga och personal tillbringar den sista tiden tillsammans med patienten. Som grund för gestaltningen har jag studerat forskningsbaserad litteratur om barn och deras utemiljöer samt litteratur om palliativ vÄrd. Jag har Àven vid flera tillfÀllen intervjuat personal och fastighetsförvaltaren pÄ Byle GÄrds hospice för att tillgodose verksamhetens specifika behov i mitt utformningsförslag. En slutsats jag dragit utifrÄn litteraturen jag lÀst Àr att barn inte har sÄ stort behov av traditionellt utformade lekplatser dÄ de mest Àr utformade utifrÄn vuxnas syn pÄ lek.

Barnfattigdomen Àr ett samhÀllsproblem som Àr högaktuellt i media och i samhÀllsdebatten. Syftet med studien var att fÄ en ökad kunskap om de fattiga barnens situation i Sverige, detta för att kunna ta fram empowermentstrategier som skulle kunna underlÀtta för dem, utifrÄn ett socialpedagogiskt förhÄllningssÀtt. Uppsatsen Àr upplagd som en litteraturstudie och genom textanalys har vi sökt svar pÄ frÄgorna: Vilken problematik möter de fattiga barnen i hemmet, i skolan och pÄ fritiden? Hur hanterar barnen sin situation? Hur ser barnens behov ut? Kan vi underlÀtta för barnen och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? I vÄr resultatdel tittade vi pÄ vilken problematik fattiga barn möter och hur de hanterar det.  Resultatet visar att de möter begrÀnsningar och upplever kÀnslor av skam, i jÀmförelse med andra barn. Skolan visade sig vara en central arena dÀr problematiken var tydlig.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Det finns en samstÀmmig uppfattning inom forskningen att barn till psykiskt sjuka förÀldrar Àr en riskgrupp och att dessa barn i större utstrÀckning Àn andra kan utveckla sociala och psykiska problem under uppvÀxten eller i vuxen Älder. DÄ vuxenpsykiatrin Àr de som möter förÀldrarna till dessa barn har vi intresserat oss för professionella inom vuxenpsykiatrin för att försöka fÄnga deras tankar kring dessa barns situation och behov.Detta Àr en kvalitativ uppsats med syfte att undersöka hur personal inom vuxenpsykiatrin ser pÄ barn, barns behov och förÀldrars förmÄga nÀr förÀldrar lider av psykisk sjukdom. Vi har genomfört en fokusgruppsintervju med en grupp professionella pÄ en öppenvÄrdsmottagning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ behoven hos barn dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur resonerar professionella inom vuxenpsykiatrin kring förÀldraförmÄgan dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ barnperspektivet och hur pÄverkar det deras arbete? Vad anser professionella inom vuxenpsykiatrin att man kan eller bör göra för att möta behoven hos barnen?VÄrt resultat visar att deltagarna i vÄr fokusgruppsintervju gjorde skillnad pÄ barns behov utifrÄn deras Älder och att de ansÄg att olika diagnoser hos förÀldrar skapar olika förutsÀttningar för förÀldraförmÄgan.

Ett av de största arbetsfÀlten för socionomer Àr utredningsarbetet med barn ochunga som misstÀnks fara illa, inom socialtjÀnsten. Socialsekreterare som arbetarinom detta omrÄde ska utreda om barn fÄr sina behov tillgodosedda pÄ flera olikaomrÄden, ett av dessa omrÄden Àr de kÀnslomÀssiga behoven. Syftet med vÄrstudie var att lyfta fram socialsekreterarnas upplevelser kring att utredakÀnslomÀssig tillgÀnglighet och om barn fÄr sina kÀnslomÀssiga behovtillgodosedda i barnavÄrdsÀrenden, samt att se vilka möjligheter och svÄrighetersom finns pÄ detta omrÄde. VÄr studie bygger pÄ empiriskt material i form avintervjuer med socialsekreterare samt autentiska utredningar. Studiens teoretiskaperspektiv Àr utvecklingsekologi samt det teoretiska begreppet kunskap.

After repeated criticism of the social services about how they manage family care, the National Board of Health and Welfare decided to solve the problem by importing a model used in England (Integrated children's system). This was translated into Swedish conditions and named BBIC (Barns behov i centrum = Child?s needs at the center). Our study aims to investigate whether BBIC will contribute to more and more extensive follow-ups of children placed than before, with a focus on the child's best. This has been studied through qualitative interviews with six social workers who work with children investigations.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga förskolepersonalens uppfattning angÄende behovet av specialpedagogiskt stöd inom förskolan och vilken kompetens och kunskap personalen förvÀntar sig att specialpedagogen ska tillföra. Undersökningen har Àven lagt fokus pÄ hur pedagogerna ser pÄ specialpedagogik och barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr skriven utifrÄn en kvalitativ modell och undersökningen har genomförts med hjÀlp av metoderna; enkÀt och fokusgruppsamtal. EnkÀten besvarades av tio respondenter i tre olika förskolor en vecka innan samtalen Àgde rum. De tre fokusgruppsamtalen utgick frÄn fem omrÄden; pedagogiska diskussioner, specialpedagogik, specialpedagogens roll, integrering/inkludering och barn i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar att nÀrhet och tillgÀnglighet till specialpedagog ses som förutsÀttningar för det förebyggande arbetet och för att specialpedagogen ska kunna vara ett komplement till den övriga personalen.

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.