Syftet med vÄr studie har varit att belysa hur förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning som mottagits i sÀrskolan resonerar kring val av skolform. Vi ville undersöka hur val av skolform kan gÄ till och vad som kan avgöra ett skolformsval. Vi ville ocksÄ fÄ insikt i om förÀldrarna upplevde att de har/hade ett val och om valet fÄtt nÄgra konsekvenser. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning som Àr mottagna i grundsÀrskolan. Vi har intervjuat förÀldrar till tre barn. Genom intervjuerna fick vi ta del av gripande levnadsberÀttelser dÀr förÀldrarna kÀmpat för att deras barn ska fÄ det stöd i skolan som de enligt lag har rÀtt till.

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förstÄelse om hur pedagoger gÄr till vÀga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas Äsikter angÄende betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansÀttning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ fram sÄ konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillÀmpar vi tvÄ teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer ocksÄ nÀmna tvÄ vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger och logopeder förhÄller sig samt sÀger sig arbeta med barn som har sprÄkstörning. Rapporten bygger pÄ intervjuer genomförda med sammanlagt Ätta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot sprÄk.I litteraturgenomgÄngen har vi tagit fram olika synsÀtt kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi har sÀrskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv. De olika lÀroplanernas synsÀtt pÄ integrering har lyfts.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger och logopeder förhÄller sig samt sÀger sig arbeta med barn som har sprÄkstörning. Rapporten bygger pÄ intervjuer genomförda med sammanlagt Ätta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot sprÄk. I litteraturgenomgÄngen har vi tagit fram olika synsÀtt kring barn i behov av sÀrskilt stöd.Vi har sÀrskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv.De olika lÀroplanernas synsÀtt pÄ integrering har lyfts. Den litteratur som vi har studerat behandlar sprÄkstörning och betonar faktorer som frÀmjar ett fungerande arbetsÀtt för barn med detta funktionshinder. Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna Àr samsynta kring hur omfattande och för individen unikt funktionshindret kan vara samt vad som krÀvs för att bli antagen till en sprÄkskola. I studien framkommer Àven att pedagogerna sÀger sig tillrÀttalÀgga bÄde miljö och sina metoder för att det sprÄkstörda barnet ska fÄ den hjÀlp som den Àr i behov av.

Studiens syfte ?r att unders?ka digitaliseringens roll i den svenska arbetsmarknadens strukturella omvandling, specifikt skiftet fr?n industrisektor till tj?nstesektor under perioden 1980-2010, med s?rskilt beaktande av globaliseringens samtidiga inverkan. Denna omvandling har inneburit betydande f?r?ndringar f?r syssels?ttningen, och uppsatsen ?mnar att analysera hur olika n?ringsgrenar p?verkats beroende p? deras grad av digitalisering och internationell exponering. F?r att uppn? syftet har en kvantitativ metod till?mpats, d?r sex aggregerade n?ringsgrenar klassificerats efter digitaliseringsgrad (m?tt som IKT-investeringarnas andel av totala investeringar) och globaliseringsgrad (m?tt som utrikeshandelns andel av f?r?dlingsv?rdet).

Studien undersöker barn som lever i ostabila hemmiljöer dÀr förÀldrar/en missbrukar alkohol och/eller narkotika. VÄrt syfte var att undersöka vilka konsekvenser barn kan drabbas av och hur barns anknytning kan pÄverkas av att leva i en utsatt miljö dÀr förÀldrarnas förmÄga att tillgodose barns behov Àr bristfÀllig. VÄrt resultat visar att barn pÄverkas bÄde fysiskt och psykiskt av att leva i en ostabil hemmiljö dÀr det förekommer missbruk. Denna utsatthet kan leda till en otrygg anknytning, dÄ förÀldrarnas möjlighet att se sina barns behov Àr liten och förÀldraförmÄgan Àr bristfÀllig. Allt i familjen kretsar kring missbruket, men ingen pratar om det, vilket leder till att barnen kÀnner sig exkluderade och osynliga, bÄde frÄn sina förÀldrar, men Àven frÄn samhÀllet dÀr professionella inte lyckas genomskÄda ett pÄgÄende missbruk inom familjen.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om vi med hjÀlp av handdockan kunde stÀrka femÄringars begreppsbildning i förstÄelse och handling nÀr det gÀller begreppen grupptillhörighet och empati. Vi utförde barnintervjuer och sociogram i början av vÄr umdersökning, för att se var barnen stod i sin förstÄelse av grupptillhörighet och empati och vilka kontakter de tog. Vi utförde intervjuer med förskollÀrarna med samma frÄgor som barnens, för att se om deras vÀrderingar visade sig i barnens svar. Vi tror inte att barnens svar Àr en följd av förskollÀrarnas tankar om Àmnet. Vi anser att det Àr vÄra aktivitetstillfÀllen som stÀrkt barnen i förstÄelse och handling nÀr det gÀller begreppen.

I LÀroplanen för förskolan stÄr det:?Omsorg om det enskilda barnets vÀlbefinnande, trygghet, utveckling och lÀrande skall prÀgla arbetet iförskolan. HÀnsyn skall tas till barnets olika förutsÀttningar och behov.? (s.4)Det Àr upp till pedagogerna att anpassa den pedagogiska verksamheten sÄ den passar alla barn.Syftet med vÄrt arbete var att se hur pedagogerna upplever det att ha barn med dolda handikapp i barngruppen. Vi ville Àven ta reda pÄ hur det byggs upp ett bra samarbetet med förÀldrarna till barn med dolda handikapp, sÄ att de kÀnner en trygghet att lÀmna över ansvaret till förskolan.Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med bÄde pedagoger och förÀldrar till barn med blödarsjuka och matallergi.VÄrt resultat visar pÄ att pedagogernas förhÄllningssÀtt Àr viktigt.

Inom förskolan finns mÄnga barn med ?störande? beteenden och förskollÀrare möter nÄgon gÄng dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare kan arbeta för att skapa en optimal lÀrandemiljö, bÄde ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrÄn Socialstyrelsens (2010) benÀmning, att anvÀndas.Första delen av studien bestÄr av litteraturstudier. Nordahl, SÞrlie, Manger och Tveit (2007) pÄvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstÄr eller att existerande beteendeproblem förvÀrras.Den andra delen av undersökningen bestÄr av sju intervjuer med förskollÀrare.

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch sprÄkutveckling för att aktivt hjÀlpa barn som tenderar att ha svÄrigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp Àmnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa pÄ att kommunikation och samspel har en historisk utgÄngspunkt som barn föds in ioch mÄste anpassa sig till. Jag har Àven tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att pÄpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket Àr att frÀmja barnssprÄkliga utveckling. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus pÄ intervjuer.

Det har forskats en hel del om förÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av sitt sjuka barn, men forskningen rörande förÀldrarnas förvÀntningar pÄ sjuksköterskan Àr inte lika omfattande. Syftet har varit att belysa förÀldrars förvÀntningar pÄ sjuksköterskan vid vÄrd av inlagda barn 0-18 Är. Studien har genomförts som en litteraturstudie dÀr resultatet bygger pÄ Ätta (8) vÄrldsomfattande vetenskapliga forskningsrapporter. Som teoretisk referensram har Calgary modellen för familjecentrerad omvÄrdnad anvÀnts. I resultatet framtrÀdde följande kategorier som var betydelsefulla förvÀntningar frÄn förÀldrarna: information, tillgÀnglighet, kontinuitet, stöd - förtroende samt samarbete - delaktighet.

NÀr det pÄ 1990-talet uppmÀrksammades att barn kunde utsÀtta andra barn för sexuella övergrepp stod behandlingspersonal handfallna. Detta var nÄgot som det aldrig tidigare pratats om och ingen visste hur man egentligen skulle tackla problemet. Tack vare RÀdda Barnen, Börje Svensson och Anders Nyman kunde ett behandlingsarbete utvecklas. Svensson och Nyman startade upp RÀdda Barnens Pojkmottagning och tog emot bÄde flickor och pojkar med sexuella problembeteenden. Efter att denna mÄlgrupp uppmÀrksammades började sÄ sakterliga utvecklingen av behandlingsmodeller.

Allt fler mÀnniskor i vÀrlden Àr pÄ flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 Är rÀtt till samma vÄrd som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleÄldern innebÀr detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen pÄtalar att det Àr av yttersta vikt att BVC uppmÀrksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser.

Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.