Syftet med studien Àr att belysa barns egna perspektiv pÄ tillvaron i en grupp dÀr det finns barn med utÄtagerande beteende som kan utsÀtta dem för verbala och/eller fysiska krÀnkningar. Barn i tvÄ grupper dÀr det finns utÄtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju Är gamla och i den andra gruppen var de Ätta eller nio Är gamla. Det finns inte sÄ mÄnga studier i Àmnet och det Àr oftast den ena sidan som blir belyst. De utÄtagerande barnen fÄr av naturliga skÀl stor uppmÀrksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lÀttare bort i det tumult som kan uppstÄ i ett sÄdant klassrum.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀrare i en specialförskola ser pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Genom intervjuer med en förskollÀrare och en specialpedagog, verksamma pÄ en specialförskola, fick vi svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som lyder: ? Hur ser pedagoger pÄ en specialförskola pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn för frÀmjandet av utveckling och lÀrande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna pÄ specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen sÀger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebÀr svÄrigheter med kommunikation, sprÄkförstÄelse, gestaltförstÄelse, symbolförstÄelse och verbalt sprÄk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 Ärs Älder.

SammanfattningSyftet var att inom sluten barnsjukvÄrd undersöka sjuksköterskors erfarenhet, kunskap och upplevelse av ansvar och skyldigheter vid misstanke om att barn de vÄrdat utsatts för barnmisshandel. Begreppet barnmisshandel innefattade i denna studie att en vuxen person utsatt barnet för fysiskt- eller psykiskt vÄld, sexuella övergrepp, krÀnkningar eller försummelse att tillgodose barnets grundlÀggande behov. Designen var beskrivande med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor valdes ut och intervjuades med halvstrukturerade frÄgor. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.

FörÀldrar och deras barn Àr en del av varandras livsvÀrld i och med att de lever ihop vilket gör att Àven förÀldern pÄverkas nÀr barnet drabbas av en sjukdom sÄsom anorexia nervosa. Sjukdomen innebÀr en medveten viktförlust och Àven förÀndringar i personlighet och beteende hos den unge. I Sverige berÀknas 0,2-0,4 % av de unga kvinnorna leva med sjukdomen och förhÄllandet mellan pojkar och flickor Àr 1:10. Att se sitt barn svÀlta vÀcker mÄnga kÀnslor hos förÀldrarna och för att sjuksköterskan ska kunna ge ett bra stöd och bemötande krÀvs kunskaper om förÀldrarnas upplevelser. Syftet med vÄr studie Àr dÀrför att beskriva förÀldrars upplevelser av att leva med ett barn med anorexia nervosa.

Introduktion: Barnet som patient pÄ röntgenavdelningen krÀver ett annat bemötande Àn den vuxne patienten. Magnet Resonans (MR) Àr en undersökning som uppfattas pÄfrestande fysiskt och psykiskt dÄ det Àr en lÄng undersökningstid med höga ljud som krÀver att patienten ligger stilla. Genom att öka kunskapen om omvÄrdnad av barn pÄ MR-avdelningen ökar antalet nöjda patienter och lyckade undersökningar. Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka möjligheter som finns för att underlÀtta MR-undersökningar för barn. Metod: En analyserande litteraturöversikt över omrÄdet dÀr 10 artiklar (5 kvantitativa, och 5 kvalitativa) analyserades enligt Fribergs modell.

För det barn som har en funktionsnedsÀttning finns mÄnga tÀnkbara hinder som kan sÀtta stopp för leken. Men det finns ocksÄ stora möjligheter för oss som projektörer att undanröja dessa. De senaste Ären har tillgÀngligheten pÄ lekplatser varit ett hett Àmne och ett av de tydligaste tecken pÄ detta Àr att fallskyddsunderlaget pÄ lekplatser allt oftare bestÄr av gummiasfalt istÀllet för sand. Det finns dÀremot fÄ riktlinjer och rekommendationer om hur utemiljön ska utformas för att vara tillgÀnglig och sÀrskilt lite finns det skrivet om hur man anpassar sig till barn med olika funktionsnedsÀttningar. De rekommendationer som finns fokuserar ofta pÄ rörelsehinder och saknar ofta konkreta lösningar.

Bakgrund: Att förlora ett barn Àr en av de smÀrtsammaste förlusterna som kan upplevas. Ett barns död Àr svÄrt att acceptera och förÀldrar Àr i stort behov av stöd. OmvÄrdnaden av barn i livets slutskede har utvecklats lÄngsamt och sjukvÄrdspersonal har pÄvisat brister i bemötandetSyfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva förÀldrars upplevelser av att förlora ett barn pÄ sjukhus oavsett om barnet avlidit akut eller av obotlig sjukdom.Metod: Litteraturöversikten baserades pÄ nio kvalitativa artiklar efter litteratursökning, som analyserades med innehÄllsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité.Resultat: MÄnga förÀldrar upplevde att de fÄtt bristande och otydlig information angÄende sitt barns tillstÄnd och vÄrd. Delaktighet i vÄrden av det döende barnet ansÄgs viktigt av förÀldrarna för att underlÀtta sorgen. Genom att personalen visade kÀnslor uppfattade förÀldrarna sitt barn betydelsefullt.

Varje Är drabbas mellan 200-300 barn av cancer. FörÀldrarna till dessa barn stÀlls inför en ny verklighet dÀr hela tillvaron vÀnds upp och ner. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar förÀldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

BakgrundDelaktighet betyder aktiv medverkan, vilket innebÀr att ha ett medansvar samt att ha ett medinflytande. Delaktighet i ett omvÄrdnadssammanhang har betydelsen att patienten tar del i beslut i sin vÄrd och behandling. FörÀldrar till sjuka barn har behov som bör tillgodoses, dessa Àr bland annat att kÀnna trygghet och kunna förmedla det till sitt barn. Information och kommunikation mellan vÄrdpersonalen och förÀldrar Àr andra behov som mÄste tillgodoses. Detta bidrar till att förÀldrarna kÀnner kontroll över situationen och kan vara delaktiga gÀllande beslut.

Den hÀr uppsatsen har för avsikt att undersöka och förstÄ hur det Àr att vara förÀlder till ett barn som Àr trans. Studien Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har anvÀnts. Genom de fem intervjuerna som jag har genomfört med förÀldrar till transpersoner har jag undersökt förÀldrarnas upplevelser och erfarenheter samt förhoppningar och önskningar i relation till att deras barn Àr transpersoner. Resultatet pekar i tvÄ riktningar dÀr den ena handlar om förÀldrarnas tankar och kÀnslor och det andra om deras behov och förhoppningar. Det förÀldrarna tog upp i den första riktningen av resultatet handlade om sorg, tvivel, oro men Àven att det har varit berikande.

Studiens syfte Àr att enligt pedagogernas uppfattningar belysa och analysera högpresterande barns situation i ?en skola för alla?, samt ta reda pÄ hur pedagoger bemöter högpresterande barn och vad pedagoger anser motiverar och utmanar barnens utveckling och lÀrande. Bakgrunden lyfter fram ÀmnesomrÄdet med utgÄngspunkt i historia, internationella perspektiv, styrdokument och problematiken i den svenska skolan. Metoderna vi valt att anvÀnda Àr enkÀter och intervjuer som vi sedan bearbetat och sammanfattat. Undersökningen genomfördes under tvÄ veckors tid, dÄ vi först lÀmnade ut sexton enkÀter till pedagoger pÄ olika skolor och utifrÄn dessa lottade vi fram fem pedagoger inför intervjuerna.

Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och pÄ vilka sÀtt pedagoger i förskolan arbetar med sprÄket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat pÄ att synliggöra faktorer som pÄverkar barns sprÄkutveckling, hur pedagoger arbetar för att frÀmja och stÀrka barns sprÄkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gÀllande alla barns rÀtt att utveckla sitt sprÄk. Den metod som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor. Resultatet visar pÄ betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta pÄ ett positivt sÀtt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns sprÄkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gÀllande hur en inkludering kan genomföras med hjÀlp av sprÄket som verktyg.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad yrkesverksamma inom förskolan anser om integrering av autistiska barn. Vidare syftar studien till att undersöka om de anser att autistiska barn kan ha det bra i en ?vanlig? förskola med tanke pÄ alla rutiner och resurser dessa barn Àr beroende av. För att undersöka detta valde vi att göra kvalitativa intervjuer med personal som har arbetat eller arbetar med integrering av autistiska barn. Inledningsvis lÀste vi in oss pÄ omrÄdet och litteraturen har vi sedan anvÀnt vid analyser av vÄr empiri.

Abstract Hellberg, Cecilia (2012). Specialpedagogisk kompetens i förskolan ? pedagogers tankar kring olika pedagogiska förutsÀttningar (Special education skills in preeschool ? teachers thoughts on various educational oppertunities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Att satsa pÄ specialpedagogisk kompetens i förskolan Àr ingen sjÀlvklarhet. Det finns heller inga krav pÄ förskolan till skillnad frÄn skolan att det ska finnas specialpedagogiskt stöd pÄ förskolan.

Ett flertal studier har visat att personer med tal- och sprĂ„kstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper Ă€n jĂ€mnĂ„riga utan dessa svĂ„righeter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än sĂ„ lĂ€nge har ingen sĂ„dan studie genomförts pĂ„ barn i Sverige och dĂ„ förskolepersonal utgör en del av smĂ„ barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig frĂ„n attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.Ett egenskapsformulĂ€r med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades dĂ€r 24 egenskaper placerades vid Ă€ndpunkterna pĂ„ skalorna. Spontantal spelades in frĂ„n en pojke pĂ„ 4;3 Ă„r med avvikande tal.