BarnhÀlsovÄrden i Sverige ska vara en resurs för alla familjer med barn upp till skolÄldern. Syftet med studien var att undersöka hur adoptivförÀldrar respektive biologiska förÀldrar upplevde kontakten med barnhÀlsovÄrden, vilka förvÀntningar de hade pÄ barnhÀlsovÄrden samt vilka olika insatser de blivit erbjudna. Dessutom undersöktes om förÀldragrupperna hade olika behov nÀr det gÀllde kontakten med barnhÀlsovÄrden och hur de upplevde att deras behov uppfyllts. Studien Àr av kvalitativ design och intervjuer har genomförts bÄde individuellt och i grupp med biologiska förÀldrar och adoptivförÀldrar.Resultatet visar att adoptivförÀldrar förvÀntade sig och erbjöds fÀrre insatser frÄn barnhÀlsovÄrden Àn biologiska förÀldrar. En stor skillnad mellan grupperna var hur snart de trÀffade distriktssköterskan efter hemkomst med sitt barn, och hur ofta de besökte barnavÄrdscentralen.

Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett förĂ€ldraperspektiv undersöka behov av och önskemĂ„l om stödsom förĂ€ldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin förĂ€ldraroll. Ett annat syfte Ă€r att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien Ă€r kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta förĂ€ldrar har intervjuats. FörĂ€ldrarna beskriver att deras svĂ„righeter gör det svĂ„rt för dem isamspelet med barn och partner.

Bakgrund: FödoÀmnesallergi hos barn innebÀr pÄverkan pÄ livskvaliteten, hos barnet sÄvÀl som hos förÀldrarna. Som vÄrdgivare och beskyddare innebÀr det att alltid vara pÄ sin vakt vad gÀller det som barnet stoppar i sig. FörÀldrar har ocksÄ ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begrÀnsningar. VÄrdpersonal kan hjÀlpa förÀldrarna att minska deras Ängest och oro genom en större förstÄelse för deras vardagssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa förÀldrars upplevelser, med fokus pÄ livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoÀmnesöverkÀnslighet.

Bakgrund: NÀr ett barn fÄr cancer förÀndras livet för hela familjen. Den tuffa behandlingen Àr pÄfrestande pÄ alla medlemmar i familjen. En okunskap om hur syskonens hÀlsa pÄverkas finns bÄde hos förÀldrar och sjukvÄrdspersonal.Syfte: Att belysa hur syskon till cancerdrabbade barn upplever sin hÀlsa.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ 5 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl anvÀndes för sökning av vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och en latent innehÄllsanalys anvÀndes.Resultat: I resultatet uppkom 5 kategorier kring syskon till cancersjuka barns behov och brister som pÄverkade hÀlsan.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur skolkuratorer arbetar med att identifiera och stötta barn till svagbegÄvade eller lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar. Tidigare forskning visar att kompetens Àr betydande för kvalitén i arbetet med barn som har en eller flera förÀldrar med svagbegÄvning eller lindrig utvecklingsstörning. Studiens resultat tematiserades utifrÄn frÄgestÀllningarna dÀr systemteori kunde kopplas till resultatet. Skolkuratorerna beskriver problemen och lösningarna utifrÄn deras perspektiv och hur de olika systemen pÄverkar varandra. Resultatet av studien visar att barn till svagbegÄvade eller lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar inte Àr osynliga i skolan utan tvÀrtom Àr duktiga pÄ att signalera nÀr nÄgot Àr fel.

Vaccination inom barnhÀlsovÄrden Àr en procedur som i stort sett alla barn i Sverige utsÀtts för vid ett flertal tillfÀllen under uppvÀxten. Vaccinationsproceduren kan upplevas som ett övergrepp av barnet om proceduren inte genomförs pÄ ett mognadsanpassat sÀtt med fokus pÄ det enskilda barnets perspektiv. Tidiga upplevelser av smÀrta sÀtter spÄr hos barnen och pÄverkar deras smÀrtupplevelser senare i livet. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrd i Blekinge arbetade med smÀrtlindring av barn i samband med vaccination inom det allmÀnna vaccinationsprogrammet. Urvalsgruppen bestod av alla sjuksköterskor som regelbundet arbetade med barnhÀlsovÄrd i Blekinge.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsÀttning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende pÄ typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat sprÄk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jÀmte pedagogiska insatser har lett till en allt bÀttre sprÄklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsÀttning och ett minskande glapp till jÀmnÄriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och lÀsförmÄga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

Juvenil Idiopatisk Artrit, JIA, Àr en sjukdom vars fysiska symptom kan försena utvecklingen av barnets grovmotorik, vilket kan hindra barnets integration i den sociala och fysiska miljön. SkolgÄrden Àr den kontext dÀr barnet ofta leker och dÀr fysisk och social utveckling sker. I lek med andra barn ges barnet möjlighet till upplevelse av delaktighet, vilket Àr av grundlÀggande betydelse för god hÀlsa. Studiens syfte var att undersöka hur barn med JIA upplever delaktighet i lek i skolgÄrdsmiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer dÀr undersökningsgruppen bestod av fyra barn i Äldern nio till 13 Är.

NÀr ett barn fÄr diagnosen diabetes pÄverkas hela familjens livssituation. Sjukdomen pÄverkar familjen pÄ flera olika sÀtt och olika reaktioner uppstÄr dÄ det Àr en livslÄng sjukdom. För att ur ett folkhÀlsoperspektiv öka förstÄelsen för familjens situation nÀr ett barn drabbas av diabetes och kunna stötta familjen behövs kunskap om familjens upplevelse och hantering av situationen. Syftet med studien Àr att belysa hur familjen upplever och hanterar situationen nÀr ett barn fÄr diagnosen typ 1 diabetes och fram till cirka ett Är efter diagnosen. Följande frÄgestÀllningar formulerades: Hur upplever familjen att livet pÄverkas dÄ ett barn drabbas av diabetes? Hur hanterar familjen den förÀndrade livssituationen? Studien bygger pÄ en litteraturstudie pÄ sammanlagt 11 artiklar.

Barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa kallas ibland för de osynliga barnen. Beardslee familjeintervention (BFI) Àr en hÀlsofrÀmjande preventiv metod för barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. Den har en viss evidens för positiva lÄngtidseffekter för barn och familjer nÀr förÀldern har depression. Barnen har nu uppmÀrksammats Ànnu mer p.g.a. att lagstiftningen har skÀrpts frÄn och med 1 januari 2010.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill Àven undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten Àr at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. VÄr undersökning Àr genomförd som observation pÄ tvÄ förskolor och i en förskoleklass.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Denna studie Àr en forskningsöversikt med syfte att undersöka hur barnets bÀsta i form av identitetsskapande, familjerelationer och etnicitet tillgodoses vid familjehemsplacering i slÀktinghem. FrÄgestÀllningar för att besvara syftet var; vad visar forskningen betrÀffande barns behov av stabilitet i relationer och identitetsutveckling vid slÀktingplacering? UtifrÄn detta tittar vi Àven pÄ de etniska aspekterna, eftersom lagen Àr tydlig med att barn med annat etniskt ursprung, helst ska placeras inom slÀkten. Till tidigare forskning har vi anvÀnt oss av fem forskningsöversikter skrivna inom omrÄdet slÀktingplaceringar. Teoretiska utgÄngspunkter i studien Àr familjerelationer och identitet.

VÄrt problemomrÄde berör TV/filmens inflytande pÄ barn. Anledningen till vÄrt val av problemomrÄde beror pÄ att bÄde vuxna och barn Àgnar mycket tid av sin vardag Ät TV/film. I vÄr framtida roll som lÀrare Àr det av stor vikt att vi ser till barns upplevelser och erfarenheter. Vuxna Àr viktiga för att hjÀlpa barn att sortera, ifrÄgasÀtta och reflektera kring saker som har hÀnt. VÄrt syfte med undersökningen Àr att förstÄ hur TV/film inspirerar barn. VÄr huvudfrÄga Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att TV/film Àr en inspirationskÀlla för barn? Hur yttrar det sig? UnderfrÄgor till denna Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att de inspireras av TV/film i leken?, Hur yttrar sig barnens bearbetning av det de sett pÄ TV/film, i leken?, Hur bemöts de barn som inte har sett samma TV/film som de andra barnen i gruppen? För att fÄ fram resultat i studien har vi anvÀnt oss av metodtriangulering.

Psykosomatiska symtom hos barn Àr mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis pÄ grund av anvÀndning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant frÄga Àr betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jÀmfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen sjÀlva samt rapporterade av deras vÄrdnadshavare. Studien bygger pÄ data om 4548 barn i Ärskurs 4 och 7 som insamlades för elevhÀlsodatabasen ELSA i VÀrmland.Analysen visade ett svagt samband i rapporteringen av symtom, en stor variation i rapporteringsmönstret frÀmst med avseende pÄ konkret symtom.