AutismspektrumtillstÄnd (AST) Àr en diagnos som stÀlls tidigt i ett barns liv. KÀnnetecknande för AST Àr stora svÄrigheter i det sociala samspelet samt i kommunikationen med omgivningen. Ett av de tidigast mÀrkbara symptomen Àr bristen pÄ spontan och varierad symbolisk lek. Ericastiftelsens behandlingsverksamhet Trasten har utvecklat en egen metod för att behandla barn med AST. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur förÀldrar till barn med AST beskriver sitt barns lek i hemmiljö, vilka svÄrigheter som mÀrks i leken samt om nÄgon förÀndring kan mÀrkas under och/eller efter behandlingen.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner i för barn med ADHD i skolmiljön. Fjorton stycken artiklar inkluderades i studien och analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. UtifrÄn analysen av artiklarna framkom tre kategorier. Kategorierna Àr ?Kompenserande interventioner för att möjliggöra aktivitetsutförandet?, ?Anpassning av miljön för att möjliggöra aktivitetsutförande? samt ?Förebyggande interventioner för att möjliggöra delaktighet?.

Inledning: Att bli förÀlder ses ofta som en naturlig sak, dÀr allt gÄr som det ska och ett friskt barn föds. För vissa förÀldrar Àr verkligheten en annan. Ett barn kan födas för tidigt eller ett barn kan födas med komplikationer som krÀver vÄrd. Bakgrund: Varje Är föds drygt 110 000 barn i Sverige, 10 % av dessa behöver neonatalvÄrd. Alla barn har rÀtt till att ha sina förÀldrar hos sig nÀr de vÄrdas pÄ sjukhus.

Omkring en procent av allabarn som föds i Sverige varje Är föds med ett medfött hjÀrtfel och förförÀldrarna resulterarar detta vanligtvis i stora psykiska pÄfrestningar. Kunskap om förÀldrarnas upplevelse av att leva med ett barn med medfötthjÀrtfel kan stÀrka sjuksköterskans förmÄga att fungera som ett stöd tillförÀldrarna. Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrarnasupplevelse av att leva med barn med medfött hjÀrtfel. En litteraturstudie genomfördessom inkluderade 17 vetenskapliga artiklar som bearbetades. Huvudkategorier ochunderkategorier skapades utifrÄn artiklarnas innehÄll: PÄverkan pÄ kropp och sjÀl med underrubriker psykisk obalans, leva med stress och oro och maktlöshet och rÀdsla.

Inledning: Den sorg och smÀrta som förÀldrar till ett döende barn upplever Àr omöjlig att förstÄ men med mer kunskap kan bÀttre hjÀlp ges till den som Àr drabbad. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva förÀldrars upplevelser av att förlora ett barn. Metod: Sju artiklar har funnits i databaserna PsykInfo och PubMed samt tvÄ artiklar har sökts manuellt, och analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: UtifrÄn analysen skapades fyra kategorier: Splittrade rutiner, stödets betydelse, bemötande frÄn vÄrdpersonalen och sorgens olika uttryck. Diskussion: Hela familjen var i behov av stöd frÄn omgivningen och vÄrdpersonal nÀr ett barn var döende dÄ familjens hela tillvaro splittrades.

De senaste Ären har skolsköterskans roll förÀndrats till att fokusera pÄ att frÀmja hÀlsa, i vilket det ingÄr att stödja barn med behov av sÀrskilt stöd. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors upplevelse av att stödja barn med sÀrskilda behov i grundskolan. Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju skolsköterskor. Tematisk innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera intervjutexten och resulterade i tvÄ teman: Att uppmÀrksamma barnen pÄ deras villkor och Att vid varje möte alltid vara nÀrvarande. Temat: Att uppmÀrksamma barnen pÄ deras villkor hade tvÄ kategorier: Att arbeta för alla barns hÀlsa och lika vÀrde; Att samarbeta för att stödja alla barn att nÄ sina mÄl.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd Àr hos: vÄrdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lÀrare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i tvÄ olika stora kommuner, (6 500/80 000 invÄnare) ser pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Examensarbetet handlar sÀrskilt om elevernas möjligheter till det som stÄr skrivet i Lgr 11 under rubriken: VÀrdegrund och uppdrag att: ?[?] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvÀrdig, oavsett var i landet den anordnas? (skolverket 2012:8). I skolverkets AllmÀnna rÄd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket: Enligt lÀroplanen skall hÀnsyn tas till barns olika förutsÀttningar och behov. Vid resursfördelning Àrdet viktigt att hÀnsyn tas till faktorer som omrÄdets sociala karaktÀr, barnens Älder, kön,personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmÄl Ànsvenska, antal barn i behov av sÀrskilt stöd samt barngruppens storlek.(Skolverket 2007) LitteraturgenomgÄngen med dess bilagor kan anvÀndas som ett material för att lÀsaren ska kunna sÀtta sig in i vad de olika diagnoserna innebÀr och hur diagnostisering genomförs.

Bakgrund: För att vÄrden kring ett barn ska bli sÄ bra som möjlig Àr förÀldrarnas nÀrvaro avgörande. VÄrdpersonalen fÄr arbeta mycket utifrÄn sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. MÄlsÀttningen inom barnsjukvÄrden Àr att involvera familjen sÄ mycket som möjligt och utgÄ frÄn varje familjs behov runt den aktuella situationen.Syftet: Studiens syfte var att utifrÄn ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt pÄ sjukhus.Metod: Denna litteraturstudie innehÄller sammanlagt 14 studier inom det valda omrÄdet och dessa har analyserats med en innehÄllsanalys.Resultat: FörÀldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan pÄ relationen mellan familjen och vÄrdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde fÄ stöd med. Familjen upplevde mÄnga kÀnslor och hela vardagen blev pÄverkad.Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvÄrdsgivare och familj.

I dagens samhÀlle har barngruppernas storlek och dÀrmed belastningen pÄ förskolepersonalen ökat. Studier visar att det idag finns cirka 10 % barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Oftast Àr vÄrdnadshavare inte medvetna om att deras barn har speciella behov men det finns en möjlighet att fÄnga upp dessa barn redan i förskolan. Studier har visat att tidiga interventioner ger en markant skillnad pÄ dessa barns totala utveckling. Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt förskolepersonal i en kommun sÀger sig uppmÀrksamma och hantera barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning i förskolan samt hur förskolorna involverar vÄrdnadshavarna.

AbstractTill förskolan kommer barn med olika förutsÀttningar och en del av dessa barn kan vara i behov av sÀrskilt stöd. Definitionen av begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd kan variera, dÄ det kan finnas olika orsaker till sÀrskilda stödinsatser. Barn med ADHD eller ADHD liknande symptom kan vara i behov av dessa insatser. I denna studie har vi för avsikt att ta reda pÄ nÄgra pedagogers syn angÄende diagnostisering vid ADHD hos barn i förskoleÄldern, vad diagnosen kan innebÀra för de inblandade och hur de pedagogiska insatserna kan se ut.De svÄrigheter, vilka ADHD kan bÀra med sig, kan variera i omfattning och grad och framtrÀder framförallt i det sociala samspelet och det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka ett barns beteende, bl. a.

BARNETS BEHOV I FOKUS EN LITTERATURSTUDIE OM MUNHÄLSA BLAND BARN MED FUNKTIONS-NEDSÄTTNING Det bör ligga mer fokus pĂ„ barn med funktionsnedsĂ€ttning, eftersom förhĂ„llanden under individens unga Ă„r har stor betydelse för individens hĂ€lsa under hela livet. Tidigare studier har pĂ„visat att hĂ€lsan bland barn med funktionsnedsĂ€ttning Ă€r sĂ€mre jĂ€mfört med övriga barn i Sverige. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att studera hĂ€lsan bland barn med funktionsnedsĂ€ttning, men framför allt stu-dera munhĂ€lsan bland denna samhĂ€llsgrupp. Sökningen efter vetenskapliga artiklar har utförts i databasen PubMed. Totalt 10 studier uppfyllde inkluderingskrite-rierna för denna studie; 9 studier utfördes i olika lĂ€nder runt om i vĂ€rlden och endast en studie Ă€r genomförd i Sverige.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse leken hade för barn och barn i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarna. Vad ansÄg lÀrarna att leken var? Vilket utrymme fick leken, rörelse och motorik hos dem? Samt vilka tankar och reflektioner lÀrare, specialpedagoger och idrottslÀrare hade kring lek pÄ en skola i StockholmsomrÄdet. Syftet var ocksÄ att undersöka om och hur lÀrarna i sÄdana fall anvÀnder sig av lek, rörelse och motorik i sin undervisning.MetodEn kvalitativ intervjuform anvÀndes. Intervjuerna skedde pÄ fyra stycken utvalda lÀrare, en lÀrare, en speciallÀrare, en idrottslÀrare och en idrottslÀrare med specialidrott.

Ma?ns va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett omfattande och aktuellt samha?llsproblem. A?mnet ges dessva?rre ett mycket begra?nsat utrymme pa? Socionomprogrammet vid Go?te- borgs universitet. Syftet med studien a?r att underso?ka och beskriva en grupp va?ldsut- satta kvinnors upplevelser av erha?llet sto?d fra?n ett specifikt skyddat boende, samt hur sto?det pa?verkat deras livssituation.Vi har utfo?rt en kvalitativ studie och med hja?lp av semistrukturerade intervjuer genom- fo?rt intervjuer med fem kvinnor.

Syftet med studien var att utifrÄn ett kritiskt förhÄllningssÀtt dels kartlÀgga vilket perspektiv och vilken förstÄelse pedagoger utgÄr ifrÄn i arbetet med barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. Dels belysa vilka konsekvenser denna förstÄelse kan fÄ för val av pedagogisk organisation. Med utgÄngspunkt i olika förstÄelse för symtomdiagnosen AD/HD kan man urskilja tre perspektiv i det aktuella omrÄdet (det kompensatoriska-, kritiska- och dilemma perspektivet). Genom att vi lyfter fram dessa instÀllningar i forskning och praktisk realitet ligger förhoppningen att medverka till att etablera en ökad förstÄelse för hur pedagoger kan möta alla barn pÄ ett professionellt sÀtt.

SyfteStudiens syfte Àr att studera hur ICDP (International Child Development Programme), pÄ svenska kallat VÀgledande samspel, har initierats, implementerats och om det institutionaliserats i förskolan i en mindre svensk kommun. ICDP - VÀgledande samspel Àr ett program som avser utveckla samspelet mellan barn och vuxna. Programmet har genomförts som ett förbÀttringsarbete och studien avser sÀrskilt undersöka vilka konsekvenser det fÄtt för barn i behov av sÀrskilt stöd. TeoriStudien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt och utvecklingsekologiskt perspektiv i vilket förÀndrade insatser för barn i behov av sÀrskilt stöd utgjorde den yttersta bestÄndsdelen i förbÀttringsarbetets genomslag. Operativt anvÀndes en begreppsapparat kring skolutveckling som belyser hur förbÀttringsarbetet initierats, implementerats och institutionaliserats.MetodSom metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts.