Vi bÀr alla med oss förestÀllningar om barn . Synen pÄ barn pÄverkas av en mÀngd faktorer, samhÀllet vi lever i, media, utbildning för att bara nÀmna nÄgra. Min studie Àr en kvalitativ studie. Syftet med min studie Àr att undersöka vilken syn de anstÀllda vid en BUP avdelning i Norge har pÄ barn. Mina frÄgestÀllningar Àr:? Vilka förestÀllningar har de anstÀllda vid BUP avdelningen om barn?? Att jÀmföra de anstÀlldas syn pÄ barns aktörskap med dagens diskurs om barn som aktörer.Jag har anvÀnt mig av fokusgrupp, intervju samt direktobservationer.

Rosdahl, Sofie (2010). Barn i behov av sÀrskilt stöd och likvÀrdigheten ? ett socioekonomiskt perspektiv (Children with special needs and equality ? a socioeconomic perspective). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en ökad förstÄelse kring de socioekonomiska faktorernas betydelse för arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd samt att sÀtta det i relation till mÄlet om en likvÀrdig utbildning. Undersökningen bygger pÄ en komparativ studie mellan tvÄ skolor.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, kÀnslor och tankar som förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förÀlder till ett barn i behov av sÀrskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 förÀldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som anvÀndes för att analysera intervjuerna var med hjÀlp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att förÀldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka, och beskriva, barns och ungdomars uppfattning och upplevelse av utsatthet. Via ett enkÀtformulÀr söktes svar pÄ frÄgestÀllningarna: Vad Àr utsatthet enligt barn och ungdomar? Vad har barn och ungdomar för upplevelse av utsatthet? Vad kan göras för att förebygga utsatthet? Arbetet var initierat av Röda Korset, som ville erhÄlla information om vad begreppet utsatthet utgör för barn och ungdomar i Ärskurs sex till nio i skolorna LuleÄ, för att kunna lÀgga insamlade pengar dÀr de behövs mest. Tidigare forskning har visat pÄ mÄnga och allvarliga konsekvenser till följd av utsatthet och betonar skolans och familjens roll i att skydda barn och ungdomar mot utsatthet. Arbetets teoretiska bakgrund utgörs bland annat av teorier om barns behov och definitioner av utsatthet.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa erfarenheter förÀldrar till barn med utvecklingsstörning har, av rÄd och stöd frÄn samhÀllet. Undersökningen Àr gjord med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. Sju förÀldrar till barn med utvecklingsstörning har intervjuats, med en avgrÀnsning till barn som inte har Downs Syndrom [DS]. Materialet har bearbetats med en kvalitativ analysmetod. Resultatet visar att förÀldrarnas upplevelser av samhÀllets rÄd och stödfunktioner inte överensstÀmmer med deras behov.

Nya siffror frÄn Skolverket visar att det aldrig tidigare gÄtt sÄ mÄnga barn i förskolan som nu. Idag Àr det nÀstan 490 000 barn inskrivna i förskolan, det Àr en ökning med 138 000 barn pÄ tio Är (Skolverket, 2014). Den genomsnittliga gruppstorleken och personaltÀtheten Àr oförÀndrad (a.a.). NÀr LÀroplanen för förskolan Lpfö 98/10 skrevs in i skollagen 1 juli 2011 stÀlldes det högre krav pÄ förskollÀraren. Med det hÀr som ingÄngsvinkel var syftet med vÄr studie att synliggöra förskollÀrarnas arbete med barn i behov av stöd. Denna studie kommer att belysa pedagogernas insatser och dÄ frÀmst hur de sjÀlva resonerar kring uppdraget och vilka förestÀllningar de har pÄ sitt arbete med barnen som befinner sig i grÄzonen. Vi har gjort en kvalitativ studie och anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollÀrare. I vÄr analys har vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs proximala utvecklingszon och det sociala samspelet. Resultatet presenteras utifrÄn tre omrÄden som hanterar: FörskollÀrare resonerar kring de ökade kraven, Miljöns betydelse för barns utveckling och Betydelsefulla verktyg och erfarenheter. Slutsatsen av vÄr studie visar att förskollÀrarna kÀnner av de ökade kraven men försöker skapa sÄ bra förutsÀttningar som möjligt för de barn som Àr i behov av stöd. Nyckelord: Fysisk miljö, förhÄllningssÀtt, sociala samspel, utvecklingsekologi.

Bildens och dramats betydelse för barn/elever i behov av sÀrskilt stöd i förskola/skola/sÀrskola..

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ mer kunskap om vad socio- och emotionella svÄrigheter och utagerande innebÀr. Men Àven hur man kan hjÀlpa/stödja dessa barn. Dessutom att fÄ svar om det Àr nÄgon skillnad mellan pojkar och flickors beteende.Vi har lÀst litteratur som behandlar detta Àmne och gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat 3 förskollÀrare, 2 specialpedagoger, 2 barn- och ungdomspsykologer samt 1 genuspedagog, frÄn en mindre och en större kommun.I vÄrt arbete har vi i litteraturen och intervjuerna kommit fram till att utagerande barn med socio- och emotionella svÄrigheter behöver fasta och konsekventa regler för att kunna fungera i barngruppen. Det Àr viktigt att man tÀnker pÄ att dessa barn Àr i stort behov av mycket kÀrlek och positiv uppmÀrksamhet. Dessutom behöver dom stöd för att utveckla sin sociala kompetens..

Syftet med den hÀr studien var att fÄnga upplevelsen samt se vilka kÀnslor och vad som Àr karakteristiskt hos de förÀldrar som har förlorat ett barn. Den tidigare forskningen utgörs till största del av psykologiska perspektiv om mÀnniskans upplevelse kring sorgen och förlusten av sitt barn. Sex djupintervjuer har gjorts enligt fenomenologisk metod med mÀnniskor som har upplevt förlusten av ett barn för att fÄ en fördjupad förstÄelse av fenomenet. Uppsatsen applicerar Aaron Antonovskys KASAM teori som innebÀr begrepp, kÀnsla av sammanhang som omfattar de stressorer som mÀnniskan dagligen utsÀtts för. Det empiriska resultatet mynnade ut i sju essenser bestÄende av: De drabbades insikter, personlig utveckling, skakad i sina grundvalar ? mÀrkt för livet, behov av kontakt med andra, de drabbades överlevnad, behov att mildra sorgen samt acceptans.

Syftet med studien Àr att genom samtal med barn i förskolan och med hjÀlp av deras egen dokumentation av inomhusmiljön, bidra med kunskap om förskolebarnens egna uppfattningar om inomhusmiljön i förhÄllande till de lekmöjligheter som förskolans inomhusmiljö erbjuder. Studien anvÀnde sig av öppna kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Det var elva barn mellan 4?5 Är frÄn tvÄ olika förskolor som deltog i studien. Resultatet visar att barn har behov av möjligheter att dra sig undan och fÄ tillgÄng till rofyllda platser.

NÀr ett barn blir inlagt pÄ sjukhus, Àr oftast en förÀlder tillsammans med barnet under hela sjukhusvistelsen. Alla förÀldrar Àr inte nöjda med sjukvÄrdspersonalens bemötande och den information de fÄr. FörÀldrar som inte Àr trygga i vÄrdsituationen kan bli ett sÀmre stöd till sitt sjuka barn. Syftet med denna litteraturstudie var att öka förstÄelsen för förÀldrars behov och förvÀntningar pÄ vÄrden dÄ deras barn var inlagt pÄ sjukhus. Metoden var en litteraturstudie innehÄllande tio vetenskapliga artiklar.

Ett antal förskollÀrare har intervjuats om sin syn pÄ barn som har svÄrt att leka med andra barn. Pedagogerna har en samstÀmmig bild av att dessa barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa barn Àr det vanligaste arbetssÀttet för pedagogerna att gÄ in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inÄtvÀnda barnen blir bortglömda samt att de utagerande barnen skall fÄ stÀmpeln "de som alltid förstör"..

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa pedagoger och rektorers uppfattningar om samverkan vid övergÄngen mellan förskola till förskoleklass med fokus pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd. I studien undersöks Àven frÄgan om vilka möjligheter det finns för utveckling inom omrÄdet. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: hur beskriver förskolans rektor och pedagoger övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilka hinder och möjligheter beskriver rektor respektive pedagoger för barn i behov av sÀrskilt stöd vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass? Vad finns det för vilja och önskan om samverkan hos pedagoger i förskolan?Teori och metod: Forskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och tolkningsansatsen för studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. De metoder som anvÀnts i studien Àr ljudinspelade fokusgruppsintervjuer med förskolans rektor och pedagoger, samt deltagande observation vid överlÀmningssamtal med pedagoger och rektor i förskola samt pedagoger i förskoleklass.

Till förskolan kommer allt flera barn med olika livsöden och bakgrunder i bagaget. Flera av dessa Àr barn som oroar förskollÀrarna och Àr mer eller mindre i behov av sÀrskilt stöd. Betydelsen och innebörden av barn i behov av sÀrskilt stöd Àr vÀldigt varierande. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur förskollÀrare resonerar kring behovet av diagnoser av förskolebarn som oroar och utmanar. Genom intervjuer med ett flertal förskollÀrare har vi nÀrmat oss vÄrt syfte med studien.

Att fÄ ett barn med funktionshinder kan innebÀra mÄnga olika kÀnslor. Situationen för dessaförÀldrar kan vara mycket speciell dÄ de ofta vÄrdar sina barn hemma och pÄ sÄ vis blirexperter bÄde i sitt förÀldraskap, men ocksÄ pÄ omvÄrdnaden som i vanliga fall Àrsjuksköterskan expertkunnande. De har Àven vissa konkreta behov som kan skilja sig frÄnandra förÀldrars. Detta gör att relationen mellan dem och sjuksköterskan Àr speciell och detfinns en balans av givande och tagande som Àr viktig att uppnÄ. Sjuksköterskor styrs av enmÀngd lagar och författningar som bland annat betonar de skyldigheter som de har gentemotmÀnniskor med funktionshinder och deras familjer.