Denna uppsats Àmnar undersöka hur personer inom de olika yrkesprofessionerna; chef, specialpedagog, lÀrare, psykolog och elevassistent reflekterar kring vad som genererar framgÄngsfaktorer i lÀs- och skrivutveckling för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en resursskola. Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp dÀr samma frÄgor stÀlls till alla deltagare med öppna svarsalternativ. Resultaten tyder pÄ att personerna som arbetar pÄ resursskolan anser att tidiga insatser och förebyggande ÄtgÀrder Àr av högsta betydelse för att generera framgÄng i lÀs- och skrivutveckling. Vidare visar Àven resultaten att personalen pÄ resursskolan anser sig ha goda möjligheter till individualisering samt god tillgÄng till resurser i olika former. FrÄnvaron av sprÄkliga förebilder Àr dock nÄgot som personalen lyfter fram som en brist pÄ resursskolan.

Syfte med denna studie Àr att belysa förskollÀrares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och Àven begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstÄs i en förskola. I studien undersöks det Àven hur förskollÀrare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer dÀr samtliga pedagoger har utbildning som förskollÀrare.Resultatet visar att alla avdelningar pÄ förskolorna har barn som har olika förutsÀttningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden pÄ samma sÀtt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas pÄ bÀsta sÀtt som sjÀlvstÀndiga individer. Resultatet delger Àven informationen om hur betydelsefullt det Àr att lÄta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och dÀrmed Àven följa upp verksamheten och Àven se till varje barns olikheter, förutsÀttningar och möjligheter.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande förÀldrar, barnens behov och situation bÄde i hemmen och ute i samhÀllet. Ytterligare ett syfte var att fÄ en inblick i vad det fanns för insatser och hjÀlp för dessa barn. Undersökningen gjordes pÄ en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes dÄ fördelarna med detta var att man nÄdde mÄnga respondenter och anonymiteten sÀkerstÀlldes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjÀlp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes.

Syftet med vÄr forskningsstudie var att kartlÀgga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av sÀrskilt stöd. Med hjÀlp av intervjuer ville vi ta reda pÄ vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att fÄ hjÀlp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns sprÄkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollÀrare i förskoleklass samt fem specialpedagoger pÄ fem olika skolor. Sammanfattningsvis sÄ visar resultatet att lÀrarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. FörskollÀrarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse Àr nÄgot som det i de flesta förskoleklasser tas stor hÀnsyn till vid planeringen.

Arbetets utgÄngspunkt Àr den svenska utvecklingen mot en vÀlfÀrdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förÀndrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till förÀldrarnas förmÄga att tillgodose dessa behov var lÄg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. FörÀldrarna försökte hÀvda sina egna intressen och organiserade sig i förÀldraföreningar under MÄlsmÀnnens Riksförbund som frÄn 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhÀlle. Arbetets frÄgestÀllningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur man kan arbeta med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd och varför inkludering Àr viktigt. Arbetet utgÄr frÄn en rektor och fyra lÀrares syn pÄ Àmnet. Arbetet innehÄller Àven en begreppsgenomgÄng av de mest relevanta begreppen. Relevant litteratur och tidigare forskning tas ocksÄ upp. I resultatet framkom att inkludering Àr en process som sker kontinuerligt. Grunderna för denna process Àr att de vuxna har kunskap och förstÄelse för bÄde barnet och dess behov.

Studiens problemomrÄde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleÄldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som Àr ett viktigt, men kÀnslomÀssigt tungt, som ingÄri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ förskolor tar vi reda pÄ hur pedagoger gÄr tillvÀga nÀr de misstÀnker att ett barn far illa eller nÀr ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmÀla till socialtjÀnsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svÄrigheter att anmÀla nÀr ett barn far illa.

Barns Behov I Centrum (BBIC) Àr ett dokumentationssystem som anvÀnds inom barnavÄrdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att undersöka hur barns delaktighet kan se ut enligt socialsekreterare i barnavÄrdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjÀnsten. VÄra frÄgestÀllningar lyder: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mÄl med att göra barn delaktiga i utredningar uppnÄs? Vilka problem kan socialsekreteraren stöta pÄ i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika socialsekreterare frÄn olika kommuner i StockholmsomrÄdet. Vi har anvÀnt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att frÀmja barns delaktighet i utredningarna.

SammanfattningSyftet med rapporten var att ta reda pÄ hur förskolan anpassar lÀrandesituationer för barn i behov av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) samt hur AKK anvÀnds vid naturkunskapsundervisning. Metoderna för rapporten Àr observation och intervjuer. Jag sökte information via Internet, litteratur och rapporter. Huvudresultatet av rapporten visar att förskolan arbetar med tecken som stöd, objekt, gester, ord, bilder, sinnen och Karlstadmodellen. Undervisning sker i naturliga situationer och enskilt barn ? pedagog.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers upplevelser kring de förutsÀttningar som finns för att tillhandahÄlla en inkluderande förskolemiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Syftet bröts ner i ett antal frÄgestÀllningar som handlar om hur pedagogerna definierar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd liksom inkludering samt vilka förutsÀttningar de upplever sig ha beroende pÄ stöd frÄn ledning, kollegor samt förÀldrar för att arbeta inkluderande. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr samspel, kommunikation och gemenskap Àr en förutsÀttning för lÀrande. Jag har tagit i beaktning att det Àr jag som forskare som filtrerar intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser genom min egen tolkning.

SyfteSyftet med studien var att undersöka vilka upplevelser förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd kan ha av mötet med förskolan, samt fÄ en förstÄelse för hur förÀldrarna till barnen önskar bli bemötta. MÄlet var ocksÄ att fÄ kunskap om de kÀnslor det för med sig att vara förÀlder till ett barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar:? Hur upplever förÀldrarna mötet med förskolan?? Vilka kÀnslor upplever förÀldrarna rörande att ha ett barn med funktionsnedsÀttning samt runt mötet med förskolan?? Hur önskar förÀldrarna bli bemötta i förskolan?TeoriEn fenomenologisk livsvÀrldsansats har anvÀnts för att fÄ tillgÄng till förÀldrarnas erfarenheter kring mötet med förskolan. Att studera i livsvÀrlden handlar om att studera fenomenet, sÄ som det visar sig och att med öppenhet strÀva efter att förstÄ mÀnniskors vara-i-vÀrlden.

SAMMANFATTNINGSyfte: Att beskriva förekomst av posttraumatisk stress och behov av kÀnslomÀssigt stöd bland förÀldrar till barn med hjÀrntumör vid tvÄ mÄnader efter barnets diagnos (T2) respektive 12 mÄnader efter avslutad cytostatika-/strÄlbehandling eller 18 mÄnader efter operation av barn som inte fÄtt cytostatika-/strÄlbehandling (T6). Syftet var ocksÄ att jÀmföra behovet av kÀnslomÀssigt stöd bland förÀldrar med möjlig PTSD och hos de förÀldrar som inte visar symtom pÄ möjlig PTSD vid T2 respektive T6. Urval: 42 förÀldrar till barn med hjÀrntumör deltog i studien: 20 mödrar och 22 fÀder. Metod: Designen var deskriptiv longitudinell. NivÄer av PTSS och förekomst av möjlig PTSD mÀttes med PTSD Checklist Civilian, förÀldrars behov av kÀnslomÀssigt stöd mÀttes med ett studiespecifikt formulÀr.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Barn som diagnostiseras och medicineras för ADHD ökar kraftigt. BÄde diagnosen och medicinen pÄverkar barnen pÄ flera olika sÀtt i livet. Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten enligt The World Health Organisations (WHO) fyra domÀner (WHOQOL) hos barn som Àr medicinskt behandlade för ADHD. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Granskning av artiklar gjordes enligt Friberg.