Bakgrund: Barn som föds före 37 fullgÄngna graviditetsveckor benÀmns prematura barn och har ökad risk för sjuklighet och dödlighet. De flesta prematura barn behöver vÄrdas pÄ en neonatalavdelning. FörÀldraskapet pÄverkas av den för tidiga födseln, barnets hÀlsa och vÄrdmiljön. För att frÀmja förÀldrarnas nÀrhet till sitt barn och deras delaktighet i barnets omvÄrdnad kan sjuksköterskan erbjuda dem stöd och vÀgledning. Syfte: Att beskriva hur mödrar och fÀder upplever att bli förÀlder till ett för tidigt fött barn som vÄrdas pÄ neonatal-avdelning.

Autistic Spectrum Disorders (ASD) Àr ett av de vanligaste intellektuella handikappen hos barn, ungdomar och vuxna. PÄ grund av dessa patienters svÄrigheter att kommunicera och interagera med andra mÀnniskor utgör de ocksÄ en patientgrupp med ett speciellt omvÄrdnadsbehov och det finns ett behov av ökad kunskap hos vÄrdpersonal inför mötet med denna patientgrupp. Syftet med denna studie Àr att identifiera de specifika omvÄrdnadsbehov barn och ungdomar med ASD har i mötet med hÀlso- och sjukvÄrd. Studien har utformats som en litteraturstudie dÀr syfte och frÄgestÀllning har besvarats utifrÄn granskade vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver vilka specifika omvÄrdnadsbehov patienter med ASD har och pÄ vilket sÀtt vÄrdpersonal kan vara förberedd inför mötet med barn och ungdomar med ASD och deras speciella behov..

Skolans styrdokument talar idag om vilka skyldigheter förskolan och skolan har gentemot barn i behov av sÀrskilt stöd. De bÄda pedagogiska verksamheterna skall förmedla mÀnniskors lika vÀrde och skall anpassas till varje barns behov och förutsÀttningar. Syftet med uppsatsen Àr att genom intervjuer med pedagoger belysa hur de tÀnker kring sitt didaktiska och pedagogiska arbets- och förhÄllningssÀtt kan inverka pÄ barn med koncentrationssvÄrigheter.I litteraturdelen tas relationen mellan individ och miljö upp. I undersökningen beskrivs skilda uppfattningar om bakomliggande orsaker till att ett barn har koncentrationssvÄrigheter. HÀr lyfts Àven olika perspektivs eventuella pÄverkan fram.Metodvalet Àr en kvalitativ undersökning med personliga intervjuer.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av sÀrskilt stöd samt lÀrares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien Àr kvalitativ och tar ansats utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. DÀr det fenomenografiska perspektivet innebÀr att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika mÀnniskor. Resultat av analysen visar att lÀrare uppfattar att det Àr endast vid utarbetning av ÄtgÀrdsprogram som elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare sÄ visar resultat att barn med diagnos av nÄgot slag eller barn som lÀrare uppfattar ha socioemotionella problem Àr de barn som lÀrare uppfattar fÄr specialpedagogiska insatser..

Det övergripande syftet med min C-uppsats Àr att granska lÀrarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av sÀrskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begrÀnsningar de anser sig ha för att kunna ta hÀnsyn till elever i behov av sÀrskilt stöd samt fÄ en syn pÄ de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av sÀrskilt stöd kan befinna sig i.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har sex lÀrare inklusive en special lÀrare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska Äterblicken ger oss en uppfattning pÄ hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frÄgorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvÄrigheter och deras syn pÄ diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jÀmförelse med segregering diskuterades ocksÄ samt hur pedagogerna kan hjÀlpa dessa barn.Eleverna i skolan Àr olika och deras olikheter mÄste mötas med omtanke.

Meningen med denna uppsats Àr att undersöka hur Reggio Emilias pedagogik och dess insatser korresponderar med inkludering i "en skola / förskola för alla"..

Inledning: Under utbildningens gĂ„ng till specialpedagog har jag engagerats i litteratur som belyst förhĂ„llningssĂ€tt och bemötande. Under de Ă„r jag arbetat som förskollĂ€rare har jag undrat vad det Ă€r som gör att barn i behov av sĂ€rskilt stöd blir bemötta pĂ„ sĂ„ skilda sĂ€tt, beroende pĂ„ vilken förskola de gĂ„r pĂ„ och vilka pedagoger de möter. Fokus i denna studie ligger pĂ„ förskolan och barn i behov av sĂ€rskilt stöd. Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka vilket förhĂ„llningssĂ€tt pedagoger pĂ„ en resursförstĂ€rkt avdelning i förskolan har till barn i behov av sĂ€rskilt stöd. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:? Vad Ă€r pedagogernas definition av barn i behov av sĂ€rskilt stöd?? Hur syns pedagogernas förhĂ„llningssĂ€tt i verksamheten och den pedagogiska dokumentationen?? Vad blir konsekvenserna av pedagogernas förhĂ„llningssĂ€tt?? ÖverensstĂ€mmer pedagogernas utsagor frĂ„n intervjun och dokumenten med det som observeras pĂ„ avdelningen?Teori: Den sociala systemteorin, som ser till delar och helhet, utgör referens för studien.

Döende patienter som vÄrdas pÄ sjukhus har ibland minderÄriga barn. Dessa barn Àr i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nulÀget brister detta dÄ mÄnga sjuksköterskor saknar kunskaper inom omrÄdet. För att stödja barn till en döende förÀlder pÄ ett optimalt sÀtt krÀvs kunskap om barns förstÄelse av döden, reaktioner pÄ förlust av en förÀlder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och förÀldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga nÀr en förÀlder Àr döende.

Syftet med studien var att studera hur förskolan och förskoleklassen arbetar med överlÀmning av barninformation. FrÄgor som stÀlldes var hur förskollÀrare i förskolan förbereder och hanterar den information som lÀmnas vidare till personalen i förskoleklassen och hur förskoleklassens personal uppmÀrksammar den information som tillÀgnas dem. Fokus har legat pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd. I bakgrunden bearbetades forskningslitteratur. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes i bÄde Norrbottens och VÀrmlands lÀn i syfte att bredda den geografiska aspekten.

Bakgrund/Syfte: Ett av FolkhÀlsoinstitutets 11 mÄlomrÄden Àr fysisk aktivitet, mÄlomrÄdet innefattar att frÀmja fysisk aktivitet bland befolkningen. Ett steg i detta arbete Àr att rekommendera fysisk aktivitet 30-60 minuter om dagen. Hallands Idrottsförbund bedriver olika projekt för att kunna erbjuda barn med sÀrskilda behov möjlighet att bli fysiskt aktiv i en idrottsförening i samarbete med bland annat Barn och ungdoms psykiatri, Region Halland och habiliteringen. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande metod för barn och ungdomar med sÀrskilda behov.Metod: En kvalitativ metod anvÀndes och 6 intervjuer genomfördes pÄ olika arbetsplatser bland personer som jobbar med hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder och insatser för barn och ungdomar. Intervjuerna transkriberades frÄn ljudfil till text och analyserades till en temaanalys.

Syftet med denna studie var att undersöka fritidspedagogers reflektioner om bemötandet av barn med koncentrationssvÄrigheter pÄ fritidshemmet. DÄ fritidshemmen har förÀndrats, barn­grupperna har blivit större och personaltÀtheten minskat uppstÄr frÄgan om alla barns behov i fritidshemmet kan tillfredstÀllas. Barn med koncentrationssvÄrigheter Àr en grupp som pÄver­kas av dessa omstÀndigheter. Det Àr viktigt för fritidspedagogen att bemöta alla barn efter deras individuella behov.Genom en intervjustudie, dÀr fyra fritidspedagoger deltog, undersöktes deras reflektioner om fritidspedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter. AnvÀndandet av öppna frÄgor, i en sÄ kallad ostrukturerad intervju, gav oss svar pÄ studiens frÄgestÀllningar.Resultatet som Àr intervjupersonernas reflektioner kring studiens frÄgestÀllningar, visar bland annat att kunskap har visat sig vara viktig i arbetet med barn med koncentrations­svÄrigheter.

Bakgrund:SmÄ barn spenderar mycket tid i förskolan dÀrav har innemiljön stor betydelse. Miljön ska vara varierande och anpassas till de smÄ barnens behov och intresse. SmÄ barn upptÀcker med hela kroppen och lever i nuet. Forskning visar pÄ att smÄ barn lÀr sig pÄ annat sÀtt Àn vad barn över tre Är gör.Syfte:Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger förhÄller sig kring lÀrandemiljö för smÄ barn (0-3 Är) i förskolan. PÄ vilket sÀtt beskriver pedagogerna i förskolan en utvecklande inomhusmiljö för smÄ barns lÀrande?Metod:För att ta reda pÄ hur pedagogers tankegÄngar ter sig har vi anvÀnt oss av intervjuer som undersökningsredskap.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars upplevelse av att ha barn med kronisk sjukdom. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att stiga in i en ny verklighet i samband med barnets diagnos, att kÀnna isolering och lÀngtan att leva ett normalt liv, att kÀnna ilska, frustration och sorg men Àven glÀdje och stolthet och att ha ett behov av organisation och kontroll. FörÀldrarna kastades in i en vÀrld de aldrig upplevt. KÀnslor av att ingen gav stöd till familjen framkom.

Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativa intervjuer belysa hur personal pÄ tvÄ förskolor, dÀr man arbetar med TAKK (Tecken som Alternativ/Kompletterande Kommunikation), ser pÄ anvÀndningen av TAKK i arbetet med barn i Äldrarna ett till fem Är. VÄra frÄgestÀllningar Àr om personalen anser att anvÀndning av TAKK gynnar barnens sprÄkutveckling och om det gynnar samspelet i barngruppen. VÄrt resultat visar att vÄra informanter anser att TAKK gynnar alla barns utveckling i sprÄk och samspel. De barn som Àr i behov av det stöd som tillÀmpningen av TAKK kan medföra kan samspela och kommunicera med de andra barnen pÄ grund av att alla barn i barngruppen Àr med i integreringen av TAKK i förskolan. Genom ett fungerande samspel minskar konflikterna mellan barn. VÄr slutsats visar pÄ att TAKK gynnar alla barns sprÄkutveckling oavsett om det finns ett direkt behov av kommunikationsstöd eller inte..

Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn ett förÀldraperspektiv belysa behovet av förskolan och dess konsekvenser för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med förÀldrar som har barn i förskolan undersöks hur förÀldrar resonerar kring förskolan som valmöjlighet och som nödvÀndighet, hur de uppfattar sitt eget och sitt barns behov av förskolan samt vilka fördelar och nackdelar förskolevistelsen medför för barnet. LitteraturgenomgÄngen utgÄr frÄn tidigare förÀldraundersökningar, annan litteratur och forskning. VÄra resultat överensstÀmmer till stor del med vad tidigare forskning och litteratur visat.Kortfattat kan sÀgas att förÀldrar ser förskolan som en nödvÀndighet, först och frÀmst av ekonomiska skÀl, men Àven för att tillfredsstÀlla bÄde barnets och förÀldrars sociala behov. FörÀldrar har ett behov av att fÄ stimulans genom sitt arbete, medan barnet har ett behov av att trÀffa andra barn och leka.